Har du koll på Internetfondens publikation? – Klassen i dialog med omvärlden

Skärmavbild 2013-05-20 kl. 20.50.21

.SE har genom Internetfonden gett ut en publikation Med klassen i dialog med omvärlden som Dan Åkerlund har skrivit. Den finns att ladda ner kostnadsfritt på Internetfondens webbplats, och är tillgänglig under Creative Commons.

Publikationen handlar om och ger verktyg för lärare att arbeta med Internet som ett medium i skolarbetet. Dan går i sin publikation igenom olika sätt som skolan kan arbeta med Internet, motiverar tydligt vad ett arbete med digitala medier kan medföra och angriper enkelt och tydligt frågor som lagar och avtal.

En enkel ingång som du kan läsa, eller ge till en kollega som vill arbeta med Internet som ett verktyg i undervisningen, och en text som ger motiv till vilka vinster ett sånt arbetssätt kan medföra.

”If we teach today’s students as we taught yesterday’s, we rob them of tomorrow.” Dewey, J. (1944). Democracy and education. New York, NY: Macmillan. sid. 167

Snälla erkänn mig som upphovsman… kampanj för #creativecommons

Det finns en sak som är gemensam för alla använder Creative Commons licenserna och det är att den som skapat verket som delas med CC-licenerna ska bli erkända som upphovsman. Jag vill bara att de som använder mina bilder berättar det, sedan är de fria att använda i alla sammanhang utan i kommersiella.

Men liksom många andra som använder CC så händer det att jag ramlar på användning utan att jag erkänns. När jag tar del av Jonas Öbergs projekt ”Please credit my work!” så tänker jag att det är mig som han vill hjälpa, men inte bara meig utan han vill hjälpa mig så att de som använder mina bilder så att de får ett verktyg för att lätt erkänna mig. Hur det är tänkt att fungera förklaras enkelt i filmen.

Jonas behöver dock din hjälp så stöd honom, det minsta du kan göra är att sprida hans idé, twittra om dem, facebooka om den, kanske till och med bidra med en liten slant för att göra hans vision verklig, den kommer att göra det så mycket enklare att använda andras material som sprids under Creative Commons.

Tankar kring fotografiet

Jag läste inlägget om Gloria Baker Feinstein den retrospektiva utställning som görs kring henne. och i texten som heter Can you see me now? berättar Gloria Baker Feinsteins med egna ord varför hon fotograferar:

  • Sometimes I take pictures to get a closer look.
  • Sometimes I take pictures to prove that something happened.
  • Sometimes I take pictures so I can remember how I felt.
  • Sometimes I take pictures so I can hide behind the camera.
  • Sometimes I take pictures because things seem confusing.
  • Sometimes I take pictures to introduce people to one another.
  • Sometimes I take pictures to make sure someone doesn’t disappear.
  • Sometimes I take pictures because it feels good to be alive.
  • Sometimes I take pictures because the sadness is unspeakable.
  • Sometimes I take pictures to change someone’s mind.
  • Sometimes I take pictures because there is nothing left to say.
  • Sometimes I take pictures so I know which way to go.
  • Sometimes I take pictures because things will never be the same.
  • Sometimes I take pictures so I can see things in a new way.
  • Sometimes I take pictures to give someone else a voice.
  • Sometimes I take pictures to leave reminders that I was here.

Och det slog mig att jag vill också berätta varför jag fotograferar, varför jag tar bilder och varför jag väljer att publicera vissa bilder. Därför har jag inlett en ny bloggserie på min fotoblogg som handlar om varför jag fotograferar.

”Hur skyddar du dina bilder?” #creativecommons

Jag ägnar en del av min fritid åt att fotografera och för att lära mer så deltog jag för någon vecka sedan i en helg-workshop, tillsammans med en grupp andra fotografer. Min helg kom att handla om bilder, bildspråk och vad bilder berättar. Otroligt givande, roligt och inspirerande. I den grupp som jag ingick i var det få/eller ingen som använde Internet som arena för att dela sina bilder, till skillnad från mig.

Men för mig var det självklart att det som jag gjorde under helgen skulle publiceras och jag fick kommentarer via vänner på Facebook. Jag berättade också om det vilket gjorde att när workshopen var slut så frågade några av de andra deltagarna om de kunde få adressen till min webbplats, för att kunna ta del av lite fler av mina bilder och jag lämnade ut både flickr-profil, och webbadresser (serdumig.se och kral.se) men fick samtidigt frågan:

-Men hur skyddar du dina bilder på Internet?

Till en början förstod jag inte frågan, vad menar han/hon? Skyddar? Vad ska jag skydda? Och hur skulle jag kunna skydda det som jag publicerar på Internet? Men jag förstår sedan att de har valt att inte publicera sina bilder för att de är rädda för att de ska få fötter, användas utan deras vetskap, i sammanhang som inte de samtycker till … Och jag har förståelse för den oron, den bär jag också, men jag finner mig, och svarar:

-Nej jag skyddar dem inte så, för jag vill att andra ska använda och sprida dem om de tycker om det jag gör och låter andra göra det under vissa villkor. Jag licensierar mina bilder under olika Creative Commons licenser för att de ska bli använda och jag tror inte att jag skulle tycka det var lika roligt att fotografera om jag inte hade en publik. Jag tänker att de som tycker om det jag gör, som använder det jag gör gör det med omsorg och med mig i åtanke, så jag skyddar dem inte jag delar dem fritt.

 

Vad får du sprida på nätet? En enkel presentation av upphovsrätten för bilder!

*uppdaterat med rätt länk till den högupplösta versionen av bilden 2013-04-10

Det kan vara snårigt att hålla koll på upphovsrätten. Det är snårigt vad man får och inte får publicera på nätet, eller snarare om man får eller inte får sprida material vidare. Wikimedia Sverige och Lennart Guldbrandsson har gjort en enkel matris, för kulturarvsinstitutionerna, som fungerar utmärkt för skolan och som ger en överblick och kan vägleda dig och dina elever, i hur upphovsrätten fungerar. Titta, använda och lär:

Upphovsrätt infografik av Lennart Guldbransson CC (by, sa) Wikimedia Commons

Matrisen ovan ger en bild av vad och vad som inte får publiceras av kulturarvsinstitutioner, när det kommer till vad du och dina elever får respektive inte får använda gäller samma sak. Titta igenom matrisen och fundera på om det som ni vill använda är fritt eller inte, om det inte är fritt bör ni respektera upphovsmannen och dennes rättigheter, ett alternativ är alltid Creative Commons licensierat material som får använda fritt så länge ni följer licenserna.

*En liten korrigering ang bilder på byggnader: Det är fritt att fotografera byggnader och du kan publicera dina bilder fritt, helst under en fri licens

Vem vinner på Creative Commons?

Jag tänker sällan på Creative Commons i termer av vinnare och förlorare.
Men sedan i torsdags, när jag föreläste i Vasa och fick frågan om vilka som vinner på Creative Commons har jag funderat mycket kring just vilka som vinner på Creative Commons.

Vilka är vinnare, eller vilka vinner på Creative Commons?

Jag tror att alla vi som använder Creative Commons är vinnare! Jag får genom att använda Creative Commons en möjlighet att få fler att använda det som jag skapar, som jag gör. Dessutom ger Creative Commons mig möjligheten att få ett erkännande för mitt arbete, för mitt skapande, för mitt fotografi. Personligen hade jag aldrig fått sån spridning, fått ett sånt erkännande, som jag fått för mitt fotografi utan Creative Commons. Det är genom Creative Commons och genom att jag tillgängliggör mina bilder under CC som gör att andra kan använda dem fritt, och genom CC är det många som använder mina bilder, sprider dem, bearbetar dem, gör dem till sina egna… Jag upplever mig onekligen som en vinnare, genom att jag valt att använda CC.

Jag får genom Creative Commons mer erkännande som fotograf än jag annars skulle få.

Men jag upplever också att jag är en stor vinnare genom att jag genom Creative Commons kan tar del av andras skapande och fritt få använda det för mitt skapande, för mitt arbete. Genom att ta del av andras skapande berikas jag, och mitt arbete. Jag upplever dessutom att alla som får möjlighet att använda andras skapande, lära av det, sprida det är vinnare av det möjligheter som CC och den kreativa gemenskap som skapas genom licenserna.

Men även de som har kunskaper om Creative Commons ser jag som vinnare. Jag fick för inte så länge sedan ett mejl från en av mina elever som genom vårt arbete med CC blivit medveten om villkoren för att använda andras skapande och kunskaper om hur andra får använda hennes skapande. Jag tror att alla som får kunskap, bli medvetna är vinnare.

Vilka är förlorarna? Jag vet inte, kanske inte de som använder CC.

Men att använda Creative Commons handlar om att ta ställning för hur jag vill dela det jag gör, hur jag vill att andra ska får ta dela det, om de ska få sprida det, eller inte, bearbeta det eller inte… Och genom Creative Commons är det tydligt för andra hur de får använda det som jag delar, och jag tror att alla vinner på det, så min uppmaning är att alla ska välja CC för att vara tydliga hur du vill att andra ska få använda det du skapar.

Kommer du att prata bilder och bildpublicering vid fikabordet på måndag?

Jag läser Jockes inlägg Får jag fotografera dig naken? och svaret på hans fråga blir instinktivt:

-Nej, det får du inte ;)

Men i sitt inlägg väcker Jocke några av de frågor som alla behöver ha kunskaper kring. Frågorna är följande:

  • Får jag lov att fotografera dig utan att fråga om lov?
  • Får jag lov att publicera den bilden på nätet?
  • Får du lov att publicera bilden jag tagit av dig?
  • Gör det någon skillnad (för fotograferingen eller publiceringen) om du är naken på bilden
  • Kan jag sälja bilden av dig, när någon vill använda den i en annons?

Med inlägget väcker han fem frågor kring digitala medier och bilder, publicering av bilder och spridning av bilder. Viktiga frågor i en vardag där vi dagligen använder teknik som gör att vi alla är fotografer och alla som vill, kan publicera bilder på nätet. Många av oss använder digitala tjänster/sociala medier för att sprida vårt skapande, och alla borde ställas inför Jockes frågor om: Vad får vi fotografera, utan att fråga om lov? Vad får vi sprida? De blir centrala i och med de möjligheter som den digitala tekniken ger oss och de trösklar som sänks, och de trösklar som skapas.

Frågan jag ställer mig är vem som hjälper de som är osäkra på svaren att hitta rätt? Vem eller vilka som leder samtalet kring vad som tillåts och inte tillåts när diskussionen lämnas därhän. Sedan är det viktigt att göra en skillnad mellan vad vi kan och vad vi får, och vad vi gör, och det är väl där samtalet kring normer och sociala konventioner kommer i fokus och hur dessa skapas på nätet.

Jag tycker att initiativet som Jocke startat är grymt, och jag hoppas att det är många som hjälper till att föra samtalet och prata om hur och vad vi får och inte får på Internet. Jag hoppas att du också för samtalet, ställer frågorna och söker svaren, för att se till så att fler får kunskaper. Sedan hoppas jag innerligt att samtalet kring bilder/bildpublicering leder till nya frågor, nyfikenhet och en vilja att ta reda på mer.

Vad behöver vi egentligen kunna om Internet?

Ibland när jag föreläser ställer jag frågan om de som sitter i rummet använder Internet, alla brukar svara ja på den frågan. När jag sedan frågar om de som sitter i rummet vet: Vem-vilka bestämmer över Internet? Så brukar svaret utebli. Det är en fråga som vi som ”vanliga” Internetanvändare inte vet svaret på, men vi vet eller anar hur beslut fattas över Sverige, vi vet eller anar vem/vilka som bestämmer hur skolan ska fungera, men vi vet inte vem/vilka som bestämmer över Internet.

Jag brukar säga att vi kanske inte behöver veta vem/vilka som bestämmer över Internet, det är kanske en icke-fråga, så länge Internet fungerar och vi kan hitta det vi söker, så länge vi kan koppla upp oss…

Men samtidigt tror jag att vi som ”vanliga” internetanvändare behöver lite mer kunskaper kring Interner och hur Internet fungerar. Vi behöver ha grundläggande kunskaper kring hur Internet fungerar, vilka värden som ligger bakom det Internet som vi tar del av idag, för annars vet vi inte vad vi använder, annars kan inte vi som internetanvändare ta ställning till eventuella förändringar som sker, eller begränsningar som sker i och med olika särintressen.

Jag vet att detta är komplicerade frågor, och att de flesta slår ifrån sig dem, genom att säga att det där fattar jag inte i alla fall, men om vi inte fattar hur ska vi då kunna förstå de eventuella förändringar som sker, och hur ska vi kunna ta ställning till dem?

På SETT-dagarna i Stockholm kommer jag att föreläsa om Internet och internetanvändning i skolan, för att visa på hur lärare tillsammans med sina elever genom ett aktivt och medvetet arbetssätt blir med kunniga och medvetna som Internetanvändare. Min utgångspunkt blir naturligtvis mitt arbete på .SE och mitt ideella arbete med och för Creative Commons.

En kort introduktion av min SETT- föreläsning finns nedan:

Vi kanske ses där :)

 

Vilket CV spelar mest roll – ditt eller Googles?

Det var för ett par veckor sedan som jag tjuvlyssnade på ett samtal mellan en grupp skolledare och frågan kom upp kring anställningar och anställningsbarhet. Vem anställer man, och vilken betydelse har den digitala närvaron när man anlitar nya medarbetare? Alla var överens om att de Googlade, och att det var viktigt att ha en närvaro på Google, samt vilken närvaro man har på Google. Det pratades också mycket om vikten av att ha en digital närvaro att kunna visa på att du som lärare hade kompetens kring att använda digitala verktyg som en del av sin undervisning.

I en bisats sa en skolledare att han/hon i första sållningen tog bort kandidater som inte klarat av att skriva ett personligt brev via datorn. Det var enligt hans/hennes uppfattning det lägsta kravet som man kunde ställa, att lärare skulle kunna författa ett brev via ett ordbehandlingsprogram och inte med papper och penna.

Jag minns att jag reagerade på det, och tänkte att just en lärare som lagt ner så mycket tid på ett personligt brev att de till och med skrivit det för hand, den skulle väcka min nyfikenhet och stå ut bland kandidaterna.

Min reflektion att anställa och vikten av närvaro i de digitala kanalerna brukar vara att jag tänker på min goda vän och fd kollega som inte har någon stor digital närvaro. Hennes digitala närvaro finns och på Google, hittar man adress telefonnummer och egentligen är det bara en sak som står ut och det är att min vän har en egen ”fan-page” på Facebook, som heter ”Tänk om alla lärare vore som XX YY”. Det kommer också fram när man googlar min väns namn. Jag vet inte vad det säger om hennes användning av digitala verktyg, men det säger mycket om hennes lärarskap och hur hennes elever ser på henne. Jag tänker att det är viktigt att fundera på sin digitala närvaro, men det är också viktigt att de som anställer funderar på vilken kompetens de söker och vad en Googling egentligen säger om kandidaten som söker arbetet.

 Uppdatering 2013-03-13

Inser när jag läste rubriken att kanske kan man uppfatta det som att Google skapar ett CV åt dig, det gör de inte, och du kan genom din digitala närvaro påverka sökresultatet på Google och det som du kommer att associeras med vid en Googling av ditt namn.