Sist jag kom med ett riktigt blogginlägg var det om min tankar att använda Twitter som ett sätt att försöka illustera Tjechovsk dialog, frågan är hur gick det? Blev det någon dialog, är Twitter ett verktyg för att illusterar kommunikation?

Frågorna är många… Jag ska försöka summera vad som skedde, om Twitter, dialog och Tjechov. Att skriva ett sånt inlägg blir alltid som att berätta en historia och dår vet jag inte riktigt var jag ska börja.

Mina elever var något avvaktande:

– Twitter… hmmm…

De har varit med förut och vet att jag inte kan låta bli. Inte kan strunta i en idé, en ingivelse som jag har drabbats av. De är dessutom lojala och samarbetsvilliga, så det knorr som fanns hördes mycket svagt. De jobbar med mig och inte mot mig. Vi loggade in, skaffade konton, naturligtvis fungerade inte uppkopplingen, så inte ens 15 elever kunde twittra från samma datasal, samtidigt, vad beror det på?

Ja, ja nu var det ett segertåg jag skulle berätta om inte alla hinder, motgångar och problem.

Det twittrades, och det kvittrades för fullt i den där datasalen, även om inte alla kunde, twittra i sitt eget namn. Samtalet, eller monologerna kring Gellert Tamas prat gick höga. Och det roliga är att titta på vad som egentligen sägs, vad är det vi tänker på? Vad reflekterar vi över, och vågar vi säga det?

När jag tittar igenom Twitterflödet på #prat, så ser jag följande trådar:

• Allt börjar med förväntan, nu ska vi börja…
  • Bella säger ”jag och Camilla och hela S3 ska nu livetwittra
• Innehållreferat, saker som de stannar upp för vill reflektera över
  • Genom frågor om Vem Tamas är?
  • Kommentar kring dialekt, många kommentarer här är en till
  • Direkta citat som Nordebrands ”Vi är alla en produkt av både oss själva och vår omgivning”
• Diskussioner kring hur han lägger upp pratet (en sorts analys)
  • Hans sätt att prata
  • Hur han förhåller sig till sina mottagare
  • Hans sätt att lägga upp pratet, tala om vad som ska komma
  • radioinslagen och deras funktion kommenteras av både Sofia och Paulina
• När vi tappar koncenterationen ser
  • jag det också genom att de börjar prata med varandra
  • de berätta vilka som sover
  • de är uttråkade… som fredrik
• Kopplingar till egna erfarenheter och deras tid
  • som Andrea som tänker på mormor
  • Radions betydelse idag?
  • Alice om sin Morfar
• De pratar också med varandra om det han talar om
  • T.ex Robert som vänder sig till Andrea
  • de hjälper varandra, som Isabella undrar över musiken och Paulina svarar
• De funderar också över andra saker som Internet och upphovsrätt
  • ett samtal bubblar på om radio, upphovsrätt? Mellan Paulina och Pawlak och Rebecka (R)
• Frågor om hur Twitter fungerar och frustration?
  • RT?
  • som Paulina, Rebecka och Madeleine

Tjechov säger du, hur fick du in honom? Det var enkelt, genom att hans karakärer ofta pratar om olika saker, men i samma, eller avgränsande rum, likt ett twitterflöd, kopplat till en och samma tema, eller hashtag, i vårt fall #prat. Det var dock svårare att hitta just det draget i uppsättningen av Måsen på Stadsteatern, men det är ju en annan femma.

Vad vill jag säga då? Twitter+S3=sant, tycks vara så. Övningen visar på att Twitter absolut är ett sätt att få eleverna att reflektera och t.o.m. analysera samtal, tal och annan muntlig kommunikation. Det ska bli spännande och se var deras twitter landar när de ska twittra om varndras tal. Kristina är i alla fall Twitterfrälst! Halleluja!