månadsarkiv: januari 2010

Rätt undervisning?

Wormhole by Paco CT CC (by, nc, sa)

Jag läser Lösenordsundervisning, och inser Alla borde ägna sig åt lösenordsundervisning, ALLA! Men jag stannar inte där utan kommer att undra varför är undervisning så ofta inriktad på att eleverna ska hitta skolans lösenord, hitta rätt svar, lärarens lösenord, lärobokens lösenord.

I mötet med mina elever vill jag få dem att berätta om sina vägar, så att jag kan få pröva, och få se ett annat perspektiv, en annan väg, en annan lösning. Ett lösenord som jag kanske glömt, eller inte längre minns, eller ännu bättre ett som jag inte hört förut.

Varför är inte läroböcker kontruerade så att elevernas lösningar är möjliga att pröva, smaka på och utforska, varför finns det bara ”en riktig” lösning i de flesta läroböcker? Svaret kanske är ett, men vägarna dit måste och ska vara många.

Lösenordsundervisning, ja visst, men låt oss för gud skull låt oss se många lösningar, och många vägar till kunskap.

Lyft blicken och se möjligheterna

Projector and Screen by Chris Campbell cc (by, nc)

Jag läser om lärarutbildningarna är ur fas med it-utvecklingen och får stöd för min bild på bristerna i skolans it användning:

– Enskilda lärare stöter hela tiden på svårigheter.

Sedan är det svårt att få till fungerande utrustning. Ann-Britt Enochsson berättar om när hon skulle hålla en lektion för lärarstudenter och fick boka filmkanon i förväg, hämta utrustning på flera håll och använda sin egen dator.

/…/ Det är viktigt att få IT att fungera i praktiken! /…/

– Teknikstrul är en väldigt stor del i skepticismen mot IT-teknik. Det dämpar entusiasterna och hur ska det då inte vara för dem som inte kan tekniken, säger Ann-Britt Enochsson. Dialogen mellan teknikerna och lärarutbildningarna måste därför bli bättre.

Dessutom visar artikeln på det som it är liktydigt med i skolan nämligen administration och kommunikation, från skolan till föräldrar och elever (antar jag för det framgår inte i artikeln)

Jag reagerar dock på att it i skolan bara skulle vara program, och pedagogiska sådana, det låter lite som en förlegad syn på hur tekniken (ett ord som jag helst inte tar i min mun) bara kan vara färdig lösningar i en burk. Se på alla de resurser som finns på nätet, titta t.ex. på it-mammans senaste inlägg om att göra serier på nätet, som enkelt kan användas för att tolka, redogöra för en texts innehåll, och samtidigt använda och lära sig om elevernas moderna hjältar.

Fast kanske är det jag som läser artikeln med mina ”jag-hatar-att-bli-styrd-av-lärobok-program-i-min-undervisnings-ögon”, för jag vill vara fri, kreativ och få skapa, och ta det som passar mig bäst, och fungerar bäst i min situation, för mina elever.

Men kontentan håller jag med om lärarutbildningen, och inte bara lärarstudenterna utan även alla verksamma lärare måste lyfta blicken och se möjligheter i den nya tekniken. Stöd lärare newbies (sudenter) såväl som oldies (verksamma) ge dem tilltro, och kunskaper om hur de kan använda it i undervisningen. Ge dem nya verktyg för att klara att förbereda elever för framtiden.

Men den centrala frågan kvarstår:

Men för att påverka undervisningen och pedagogiken, behöver IT-användningen komma in i ämnesundervisningen.

Hur gör man det? Och vilket stöd finns för det i lärarnas vardag?

Att bli en lärare på webben

Jag var i Malmö härom dagen och höll ett fördrag om min lärarresa från tavlan till webben. En ganska omtumlande resa, spännande, utmanande och otroligt givande. Jag ångrar inte ett steg, inte ett andetag… för den har tagit mig hit.

Charlotte it-pedagog i Malmö har skrivit ett inlägg om seminariet ”Seminarium Kristina Alexanderson- Att bli en lärare på webben”. När jag läser inlägget som skrivs om seminariet ler jag:

en traditionell lärare som älskar katederundervisning och sin skrivtavla. Idag kombinerar hon det med att hennes elever får blogga sig till sig kunskap.

Tack Charlotte för att du sammanfattade mina insikter så klokt, och insiktsfullt. Ett citat till som så väl sammanfattar en del av de effekter som arbetet med webben inneburit…

Effekter
Kristina upplever att arbessättet har flera effekter:
– Fler elever vågar göra sin röst hörd när de får mer tid att uttrycka sig.
– Eleverna blir stimulerade till att skriva mer och bättre – andra kan ju läsa det.
– Hennes och elevernas arbete dokumenteras och synliggörs – både hon och eleverna får bekräftelse på sitt arbete.
– Eleverna tycker det är tufft och krävande men absolut majoritet tycker det är roligt och lärorikt.
– Eleverna upplever att de lär sig tillsammans – med hjälp av varandra!

Vill du få fler idéer om hur du kan arbeta så har jag några i min presentation som jag bädda in nedan

Tack alla lärare i Malmö och Charlotte för att jag fick komma!

Min och din rätt att vara stolta

Jag läser Anne Marie Körlings ”Mina rättigheter” underbart…

”Jag har rätt till min särprägel och ska prisas för den. Jag har rätt att vara lite annorlunda, lite fantasiletare, lite verklighetsundrande, lite vem-är-jag-funderingar, min långsamma inlärning, min snabba inlärning, mina priser i det bästa jag vet, mina world-of-warcraftkunskaper.

Jag har rätt att uppleva att jag har och förstår rätt i en värld där det mesta bedöms som fel.”

Jag vill också tillägga att

Jag har rätt att vara stolt över att du är stolt. Jag har rätt att berätta för alla att jag är stolt, över dig och över det du har gjort. Jag har rätt att tala om för alla att du är bra. Och du har rätt att få ta del av det utan att behöva skämmas, utan att behöva förminskas och få höra att du bara gör det för att…

Jag har rätt att få bekräftelse för det jag har gjort, och jag har rätt att ge dig all bekräftelse för att du är stolt över dig själv, ditt arbete och din resa.

Jag har rätt att vara stolt, och jag har rätt att få tala om att de du gör är bra. Jag har rätt att få veta att det jag gör är värt något, för någon, för dig! Jag har rätt att få stå bakom dig och hylla dig och din insats.

Tack Anne Marie

Libertad by Olga Diez CC (by, nc, sa)

Skolan och verkligheten, en kommentar…

sacrifice by lempicki.maciek CC (by, nc, nd)

Jag läste Anne Marie Körlings krönika ”Skolan måste spela med verkligheten”. Jag slogs av hennes sätt att fånga skolan roll, kontra verkligheten. Att skolan många gånger har en egen agenda, som inte alltid är kopplad till verkligheten. Och det kan sammanfattas i kommentaren som, mamman till sonen som pratar/skriver på engelska för att kommunicerar med sina vänner på wow, säger om sin sons språkkunskaper

«Jo, du har rätt«, säger hon, «men han kan ingen skolengelska.«

Frågan vi i skolan måste ställa oss, behöver barnen skolengelska för att klara sig i verkligheten? Men det som fick mig att verkligen fundera på min makt och min betydelse som lärare var avslutningen på krönikan där Anne Marie skriver:

”Mannen intill är alldeles tyst. Han sjunger inte med. Varför? «Fick etta i sång då jag gick i skolan«, säger han. Han har aldrig sjungit sedan dess. ”

Här behöver vi rannsaka oss själva, som vuxna i skolan… Hur många har skolan gjort detta mot? Hur många är inte de elever som lämnat skolan med en tydlig stämpel om, vad de kan och inte kan.

Ständigt bör vi som arbetar med unga fundera på hur vi kan stödja dem så att de tror på sin förmåga och sina kunskaper, och det är ett arbete som måste pågå hela tiden. Vi i skolan kan göra skillnad på gott och …

Bilder för längtan…

Så här när vintern aldrig tycks ta slut så kanske du längtar lika mycket som jag, efter att få möjlighet att hänga tvätten ute,

flickr pins by ~K~ CC (by,nc, nd)

Eller efter att få simma under öppen himmel…

Summer by /home/dark by (by, nc, sa)

Tänk vilken tur att Flickr finns och att Creative Commons gör att jag kan hitta stämningsfulla bilder som gör att min längtan blir både större och mindre, som en lite kommentar till Jockes kommentar om Lilla Gummans inlägg visa dina bilder och kolla på andras

Vill vara mer än en ”nytänkade lärare”!

I en kommentar skriver MacDanne att det är viktigt att skolan ”slutar bromsa upp eleverna i deras utveckling” Vidare säger han:

”Om man inte tar död på denna kunskapstörst, så kommer barnen att vilja lära sig mer. Vi måste bara ha ett skolsystem som inte hämmar barnen, eller bromsar upp dem.”

Igår till frukost, hade jag och Pernilla sällskap av en projektledare från GRUL. Vi satt och diskuterade skolan och hur skolan kan arbeta för att utveckla elevers kunskaper, och utmana deras utveckling. Grul som gjort sig kända genom sin spelmetodik, vilket är ett underbart sätt att få elever att reflektera över stora som små frågor. (Kolla in Grul:s speldatabas, en guldgruva!)

Samtalet kom naturligtvis in på metod, hur lär vi ut? Vilka metoder använder vi i skolan? Samt varför? Hur ska vi lära ut för att barnen ska lära sig fungera i dagens informationstäta samhälle? Vad skapar stimulans för lärande? Hur väcker vi lust, och hur bevarar vi barnens nyfikenhet?

Det jag gör i skolan upplevs av kollegor som ”flashigt”, som om jag bara ”vill vara modern och nytänkande”. Men mina drivkrafter har inget med ”flashig-het” att göra, för jag vill att mina elever ska lära sig lära, och få en vilja att fortsätta lära för livet. Jag vill att mina elever ska fortsätta känna kunskapstörst, och en lust inför att lära mer och sedan ännu mer.

Och jag tror att om jag ska nå de målen, måste jag utmana mig själv, mina elever och arbeta med material, och metoder som ger dem färdigheter för att klara sig i en digital vardag.

Surrealism as an influence !!! ……….. you either get it or you don’t.

by philipb1383 CC (by, nc, sa)

Hur får vi elever att lära mer?

Student and Teacher by Wonderlane CC (by)

Hur skapar skolan kan de bästa förutsättningarna för lärande? Det är en fråga som ständigt diskuteras. I Anna Wernnbergs avhandling, som studerar elevers lärande på lektioner, belyses just denna fråga och i abstracten till hennes avhandling står:

”En del hävdar att ett botemedel vore att införa tydliga och mätbara kunskapsmål i ämnet, kunskapskrav som inte ger stort tolkningsutrymme till läraren. Andra hävdar att en läroplan borde vara något som lärarna ”äger” och utvecklar eftersom kunskapsmål som beskrivs på en nationell nivå inte kan fånga den komplexitet som existerar i skolan när det kommer ner till villkor och realisering av mål i olika klassrum.”

Att det i skoldebatten kommer det ofta fram enkla lösningar, som fler och tydligare mätbara mål, på hur vi ska öka elevers lärande, för att få bättre resultat på PISA studier etc, och då är det skönt att läsa om en avhandling som menar att lärandet kräver mer än bara tydliga, och fler mål, det kräver medvetna och kompetenta lärare och att lärarna arbetar med ett reflekterande arbetssätt där de äger och utvecklar läroplanen.

Så här står det i artikeln Ämnesinnehåll i närstudie 

”För att eleverna ska prestera bättre räcker det inte med att enbart förtydliga eller utöka målen. Man måste också veta vad eleverna behöver lära sig, och den frågan måste lärarna själva äga och utveckla genom sin yrkeskompetens. ”

Vad gör dina elever i klassrummet?

final exam by dcJohn CC (by)

Idag tog Pernilla upp en väldigt intressant studie, på vår lilla turne och den fick mig att fundera, för enligt en presentation av Francesc Pedró OECD gör elever främst följande i grundskolan…

1. Främst kopierar från en tavla eller en bok (52%)
2. Lyssnar på vår lärare som pratar en väldigt lång stund (33%)…
3. Har klassrumsdiskussioner (29%)

Spännande statistik, men lika intressant är det att se på statistiken om hur elever vill lära…

1. genom att arbeta i grupp (55%)
2. genom att göra praktiska aktivitet (39%)
3. tillsammans med sina vänner (35%)

Hur väl stämmer dessa siffror in på ditt klassrum? Vad är det vi gör tillsammans med våra elever, och vad är det egentligen de vill göra?

Vad gör jag med mina elever, och vad är det egentligen som mina elever vill göra? Hmmm… värt att reflektera kring.

Är det högt i tak i ditt klassrum?

Häromdagen stod jag i en anrik aula och hade föredrag för en grupp lärare i Malmö. Aulan låg i hjärtat av skolan och hade en kupol, och balkonger. Det var en ljuvlig aula, och jag slogs av tanken att den som byggde denna skola ville skapa en  en plats där det var högt i tak så att kunskap kan utbytas av jämlikar, idéer kunde prövas och föras fram. Olika perspektiv ska kunna prövas och kritiskt undersökas.

Jump by Danorbit CC (by, nc, nd)

Jag börjar fundera kring mina elever och deras källkritiska diskussioner, och i synnerhet kring mig, och min roll som deras lärare. Missförstå mig rätt, jag tycker att mina elever ska vara kritiska mot mig och mitt val av material, jag vill att det ska vara högt i tak i mitt klassrum, men samtidigt undrar jag om och hur jag har bidragit till deras förmåga att vara kritisk mot mig.

Har jag varit det föredöme jag borde varit, har jag pratat om hur jag valt källorna, samt varför? Har jag gett dem olika perspektiv eller är det bara det jag gillar/står för som använts? Kan elever vara kritiska mot sin lärare, utan att känna sig rädda för att bli negativt bedömda, och känner mina elever sig rädda för att jag ska ta illa upp?

Jag tittar tillbaka i de källkritiska diskussioner gamla bloggar och ler

”Samhällskunskapslektionerna med Kristina Alexanderson

Vinklade? Ja, förmodligen. Men samtidigt finns djupgående information och chans att fråga om det man inte förstår. Informationen  blir lite snårig på det sättet att diskussionerna under lektionerna lätt byter spår och inte alltid avslutas.

/Rebecka
Ännu mer glad blir jag när jag läser Louise och Sofias inlägg om Kristina Alexanderson källkritik

Eftersom vår handledare, Kristina Alexanderson, har hjälpt oss genom arbetets gång med allt från mottagaranpassning till wordpress-problem är också hon en källa. Men är hon trovärdig? Vi kollar med Kristinas Kollan källans frågeinlägg.!

Vilken typ av källa?

Kristina har för oss varit en muntlig källa då vi har ställt våra frågor till henne på  projektarbetstimmarna och då och då en skriflig källa via internet. Hon är vår lärare, har utbildning och jobbar nu på .se , stiftelsen för internetinfrastruktur,  som jobbar för att utveckla internet bl.a och har därigenom och sedan tidigare skolprojekt stor erfarenhet av hemsidor och bloggar.

Varför är källan gjord?

Hon som källa är gjord för att informera, hjälpa och få oss att utvecklas. Hon är också anställd som projektarbetshandledare vilket ökar hennes trovärdighet.

Vilka källor använder Kristina?

/…/

Kan du få informationen från något annat ställe?

Vi har fått samma information från Kristina i klassrummet som vi fått från att läsa Mathias Klangs guider till hur man använder internet, wordpress och skapar en hemsida.

PS! Vi utreder dock Kristinas trovärdighet med Kristinas eget frågeformulär så om hon har lurat oss så är vi tyvärr lurade. DS!


Att lära andra vara kritiska mot sin omgivning är svårt, och jag inser att jag i mitt arbete måste arbeta mer med att förklara hur jag väljer källor, belägga att jag faktiskt ger olika perspektiv och arbeta med att medvetande göra mina elever om att det är en del av de källkritiska arbetet som ständigt måste pågå och att det är aktiva val som jag gör och aktiva val som de också måste göra.