Dagsarkiv: 22 januari 2010

Vilka kunskaper ska skolan mäta?

(im)possible – 282/365 by morberg cc (by, nc)

Jag har just läst Malin Lernfelts debattartikel i GP Kunskap är mer än google och slås av hur märklig debatten är i skolfrågan. Enligt Lernfeldt, som hårddrar det, finns det två läger. Ett som säger: kunskap är att kunna googla, fritt sökande efter kunskap, och ett annat som säger: kunskap är fakta, rabbla, som krävs för att få bra färdigheter för att klara framtiden. Lernfeldt skriver:

Att kunna rabbla fakta är en grundförutsättning för att senare kunna skapa mening, se samband och kritiskt granska. Att till exempel känna till hur samhället är uppbyggt och vilka historiska fakta som lett fram till dagens situation är de facto en nödvändighet för att kunna diskutera Sverige, Europa och världen i dag. Det kan man inte begära att en åtta- eller tolvåring skall förstå. Men vuxna människor bör inse det och inte hånfullt kalla viktig faktainlärning för korvstoppning.

Personligen kan jag inte se att det finns en sån tydlig motsättning mellan de två lägren. I min värld, i skolan som lärare, behöver barnen fakta, för att kunna förstå det material som de sedan ska bearbeta.

Jag anser att frågan bör handla om vilken kunskap ska mätas, är det graden av korvstoppning? Hur många fakta barnen kan rabbla utantill? Eller är det färdigheterna barnen använder faktan till som skolan ska mäta? Vad är det som är kunskap?

Om skolan ska mäta kunskap, som graden av korvstoppning, måste vi fråga oss vad ger det för skola, och vad ger det för färdigheter? Eller bör skolan mäta eller söka mäta hur väl elever klarar av att visa att de kan förstå den fakta som de har tagit del av, att de kan reflektera, analysera kring det material de lärt sig använda. Även i yngre åldrar.

Att veta att demokrati betyder folkstyre, gör föga nytta om du inte förstå vidden av hur ett demokratiskt samhälle, arbetssätt fungerar, alltså måste skolan ge elever båda delarna.

I ett samhälle där information finns i överflöd är det dessutom nödvändigt att skolan faktiskt ger eleverna grundläggande och småningom även mer avancerade kunskaper i hur de söker, hittar, kritiskt granskar och förhåller sig till den fakta och de påståenden som de finner i vårt informationstäta samhälle.

Dessa två ytterligheter är enligt mitt sätt att se alltså konstruktioner skapade för att förenkla debatten. De sitter ihop och tillsammans skapar de kunskaper som skapar förutsättningar för en skola som ger barnen möjligheter att klara sig i sin samtid och framtid. Frågan handlar alltså inte om kunskap, utan om vilken kunskap som skolan ska söka mäta, är det faktarabblande eller är det de använder faktarabblandet till?

Naturligtvis är det både och, men att förespråka en skola där faktarabblande är synonymt med kunskap är enligt mig inte att ge eleverna färdigheter för att klara dagens och morgondagens samhälle. Det är att förenkla vad kunskap är, och vilken kunskap som elever behöver.