Att använda Facebook för att synliggöra val

Hur arbetar vi i våra klassrum och tillsammans med våra bibliotekarier, för att göra våra elever mer medvetna om hur sociala medier fungerar? Hur kan vi arbeta för att få eleverna mer kritiska gentemot den information som finns i bloggar, på Facebook, på YouTube eller på Twitter? Jag har tänkt att diskutera det en några inlägg här på Kolla Källans idélåda.

Facebooking by magerleagues CC (by,sa)

Facebooking by magerleagues CC (by, sa)

I det här inlägget vill jag formulera lite tankar kring hur vi tillsammans med våra elever kan närma oss en källkritisk diskussion kring Facebook och grupper på Facebook.

Falska Facebookgrupper

I media har vi kunnat läsa om falska Facebookgrupper

”om en grupp där det påstods att en organisation skulle skänka tre kronor per medlem till hjärt- och lungforskning. När gruppen hade över 80.000 medlemmar byttes budskapet på gruppen. Nu handlade det om att kvinnors rösträtt borde avskaffas.”

I DN har det stått om bluffar på Facebook bland annat om den falska gruppen: ”2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti” som förvandlades till ”Svenska Nekrofilföreningen”. Vid det plötsliga namnbytet hade gruppen över 200 000 medlemmar, som trodde att hemliga sponsorer skulle skänka pengar till jordbävningsoffren.

Jag använder exempel, som de ovan, för att föra en diskussion med mina elever kring deras ”facebookande”. Syfte är att eleverna ska bli lite mer medvetna som användare av sociala medier. De frågor, som vi gemensamt tar ställning till är:

  • Hur fungerar sociala nätverk, som Facebook?
  • Varför är vi med i Facebook?
  • Vilket syfte har grupper på Facebook generellt och de ovan i synnerhet?
  • Vad är det som får oss att gå med i grupper på Facebook?

När jag tillsammans med mina elever har undersökt vilken funktion de sociala medierna kan ha, brukar vi titta närmare på de källkritiska frågorna, för att ta reda på vilken information vi kan få fram: om gruppen, om syftet, vilka som står bakom gruppen, om gruppens innehåll, om gruppens medlemmar etc.

Vi diskuterar också grupper, gruppdynamik i stort, samt grupper på Facebook och regler för grupper på Facebook, allt för att mina elever ska bli mer medvetna både online såväl som offline.

Vad är Facebook?

Om vi tar frågorna i tur och ordning så är det A och O att vi i skolan åtminstone grundläggande förstår hur sociala nätverk som Facebook fungerar, för hur ska vi annars kunna diskutera dessa med våra elever?

Facebook beskrivs som

”ett nätverk som används för att hålla kontakt med vänner, dela bilder, länkar och videos /…/ Genom Facebook kan du lära dig mer om de människor som dina vänner möter”

Enkelt uttryck är alltså Facebook ett internetbaserat nätverk för att hålla kontakt med människor som du känner. Men i detta nätverk görs så mycket mer. Vi delar vi med oss av bilder och annat material, samt skapar nya nätverk genom att bilda grupper med främmande människor som har liknande intressen. För på Facebook kan nämligen vem som helst skapa en grupp, för vilket ändamål de vill, och på Facebook skapas det också grupper för allt från: ”Jag har världens bästa mamma” till de tidigare nämnda ”fejkgrupperna” ovan.

Att tillhöra eller inte tillhöra?

När jag pratar om grupper på Facebook diskuterar jag även gruppbeteenden och val, och jag brukar fråga mina elever: Vad är det som får dig att gå med i en grupp på Facebook? Svaren skiftar, men belyser ofta följande faktorer…

  • Vem det är som skickat inbjudan?
  • Vilka ”vänner” som redan är medlemmar?
  • Vilka/vem som har skapat gruppen?
  • Vad är gruppens huvudsakliga syfte?

För att ställa frågan på sin spets: Går du med i en grupp för att du vill tillhöra en viss gruppering, för att du vill förknippas med de som ingår i gruppen, eller de värden som gruppen står för?

Sedan kan vi föra ett samtal kring: att tillhöra, och rädslan att inte tillhöra. I de sociala medierna pågår samma sociala spel som vi känner igen från gruppbildningar offline, och det vill jag belysa.

Att bli mer medveten om källan

Vi undersöker gemensamt källan och tar reda på hur man finner svaren på de grundläggande källkritiska frågorna.

  • Vem som står bakom gruppen?
  • Var hittar du information om han/hon/dem?
  • Vilket syfte har gruppen?
  • Hur följer du gruppen?
  • Vilka regler finns för grupper på Facebook?

Vet till exempel dina elever att administratören lätt kan bytas ut och då kan gruppens syfte ändras.

Hela arbetet bygger på att synliggöra de val vi gör, och genom att synliggöra våra medvetna eller omedvetna val så tror jag att vi kan de bli mer aktiva i våra val, så att valen inte bara handlar om ”att det bara blev så”, eller att ”alla andra gör det”, eller att ”det är inne just nu”.

Uppdaterat den 4 feb 2010
Jag fick tips om filmen begränsa vad folk kan se , som hjälper visar hur man ändrar inställningarna i Facebook, värd att använda…

2 reaktion på “Att använda Facebook för att synliggöra val

Kommentarer inaktiverade.