Från ett annat perspektiv

Classroom Clock by Chris Campell CC (by, nc)

Jag är i tid, är förberedd, till och med välförberedd. Mina elever är också förberedda, laddade och förväntansfulla. Vi hälsar. ”God middag!”. Lektionen är igång. Fokus finns på lektionen och uppgiften. Det här kommer att bli bra. Jag inleder med en kort genomgång om vad dagens lektion ska innehålla…

Datorn är igång, jag inloggad, ska bara koppla ihop min dator med projektorn. Det gick bra förra lektionen, så det ska nog gå nu med. En sladd, och en knapptryckning och sedan är vi igång. Kopplar in sladden, trycker på knapparna Ctrl + F10.

Inget händer. En blå duk, med texten ”ingen signal” i ena hörnet.

Provar en gång till, men duken förblir blå, och i ena hörnet står det fortfarande ”ingen signal”. Jag provar ännu en gång, med en lite hårdare knapptryckning. Bestämt! Men resultatet är detsamma.

En blå duk, ”ingen signal”.

Klassrummets fokus har flyttats från lektionen, från uppgiften, från duken till kamraterna, som småpratar med varandra. Pratet i klassrummet säger mig: det här kommer att ta tid. Det är ingen idé att vänta, det kommer ändå inte att hända något.

Surret, småpratet bland eleverna gör mig lite stressad. Vad blir det här för lektion? Hur ser mina elever på mig? Än en gång en oteknisk lärare, som tror att hon kan, men som aldrig kan få det att fungera…

Är tillbaka i min egen skoltid. Svenskläraren kan inte få igång diaprojektorn. Den vill inte fungera. Jag sitter och ser henne tappert försöka, väntar, småpratar om att lärare är sååå otekniska. De borde väl lära sig. Jag ser läraren ge upp och be någon i klassen om hjälp för att lektionen ska komma igång, och det tog tio minuter.

Stressad, lite svettig. Irriterad på datorn, på sladden, på mina elever. Varför blir det så här? Det borde fungera! Får ge upp, be om hjälp. Någon får hämta ”vaktis”, men innan jag hinner kommer den avväpnande, och i mina öron ironiska kommentaren, från klassrummet

”Går det bra där framme?”

*****
Hmmm…. kommentera gärna…

3 reaktion på “Från ett annat perspektiv

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. cwaste

    Va? Det där känner jag inte igen! 😉
    Men jag tror inte att alla elever tänker att deras lärare är otekniska för att projektorn inte får kontakt, utan jag tror att även de kan känna igen sig. Vi vet alla att vi blir mer sårbara när vi använder oss av teknik, särskilt när den är lite mer komplicerad och konstigt nog tycks även projektorhantering vara det fortfarande. (Jag längtar efter det ögonblick då den teknik vi hela tiden förlitar oss på, fungerar oklanderligt och ”idiotsäkert” så att man inte ska behöva trycka på RÄTT knappar för att få det att fungera. Istället ska det vara lika enkelt som att ta av korken på en whiteboard-penna. Tyvärr lär vi få återuppleva det här scenariot flera gånger innan vi når dit!)
    Men även om de inte beskyller oss för att vara kompletta idioter, så förlorar lektionen fart och i värsta fall blir hela lektionen rätt misslyckad, trots alla goda idéer, intentioner och förberedelser och det är FRUSTRERANDE!!!

  3. Karin Rehman

    Varför accepterar vi så mycket ofärdig teknik som ställer till det? Jag tänker att vi inte kan bygga på osäkra lösningar. Ska vi jobba digitalt samtidigt som vi träffas för lektioner måste det vara enkelt. Fast projektor, fast dator, alltid hopkopplade. Och fast, stabil uppkoppling. För dig som ändå har alla dina resurser upplagda (på egna bloggar och sidor, på slideshare…) är du ju inte beroende av egen dator, eller hur? Vi har börjat i några klassrum på skolan, jag väntar på att den sal jag oftast träffar mina elever i ska bli utrustad. Otålig väntan, speciellt efter idag: TACK för tålmodig starthjälp. Mycket blev gjort, mera tänkt och en del är på om-tänk-stadiet nu. Allt är som det ska, med andra ord.

Kommentarer inaktiverade.