Dagsarkiv: 16 februari 2010

Tisdagar på twitter

Jag vet inte hur dina tisdagar ser ut, men mina twittertisdagar är underbara.

Det är inte varje dag jag så många positiva tweets kommer i en rad som på tisdagar, och det sker mellan klockan 13.00-14.10, i mitt flöde. Det sker när mina elever kommenterar och ger respons på kamraternas ”vårvinterprat”, eller sommarprat i kort format.

Hur kan det se ut då?

I korthet kan responsen se ut som den Andrea fick idag:

Som du ser är responsen är av olika karaktär:

  • någon citerar ”kyssar och smek å thaimat!”, som var ett citat ur Andreas tal om kärlek, eller snarare om förälskelse
  • någon annan nämner hennes sätt att prata som mycket bra med inlevelse
  • någon tycker att hon är modig i valet av ämne

Kommentarerna är villkorslösa och väldigt positiva. Det här är ett exempel på feedback på ett tal, och jag kan mata på med skärmdump på skärmdump med positiva kommentarer till andra talare på twitter.

Deras kommentarer, och inledningen på min lektion ”ska vi få twittra idag (med förväntan i rösten)”  gjorde min twittertisdag.

Responsen på talen slutar dock inte här utan de elever som inte kunde twittra, pga ”twitterträngsel” som uppkommer då många vill twittra från samma datasal, lämnade kommentarer på Talbanken där mina elever lagt upp sina ”vårvinterprat”, så det är dubbelt upp, och allt är så positivt och härligt.

Kolla in här:


Talen är dessutom suveräna.

Plagiat, hur ser jag på det?

Internetta 2010 #indpres

Frågan om vad man får och inte får på nätet, är ständigt närvarande för mig som arbetar med webbpublicering tillsammans med mina elever. Jag har valt en väldigt enkel och kategorisk inställning: mina elever får inte använda upphovsskyddat material i sina skolarbeten på nätet, om de inte har upphovsmannens tillstånd, eller använder material som är licensierat under Creative Commons.

Sedan Hej skolan dags att internetta där Mathias Klang i en tweet skrev

Oroväckande: elever vill inte använda material pga upphovsrätts-oro! Har vi lärt dom för mycket?

Har jag funderat mycket kring om jag lär mina elever för mycket eller om jag kräver för mycket. När jag sedan ramlade över Helene Hegemann fallet som jag skriver om i dagens inlägg på Kolla Källans idélåda undrar jag om det skett ett skifte i synsättet på upphovsrätt? Kanske? Har den unga generationen samma synsätt på upphovsrätt som Helene Hegemann de anser sig ha rätt att ”sno från vem de vill och vad de vill”.

Jag undrar, för jag tycker ju att det är fel att sno någon annans texter, bilder, material, och ändå…

Kan jag inte låta bli att tycka att Hegemann genom sitt förhållningssätt är intressant och spännande, att ta en annans roman och ge ut den i sitt eget namn och sedan säga ”javisst det är ett plagiat”, om inte annat för att väcka en debatt.

Frågan är bara om det var syftet till att börja med? Undrar om det spelar någon roll…


Hur ser elever på plagiat?

I skolvardagen återkommer ofta frågan om kopior, plagiat och upphovsrätt. Vad är det som gäller? Vad får man göra och inte göra? Vad är en kopia? Vad är plagiat? Vad är stöld? Det är frågor som jag i mitt arbete, som lärare ofta funderar kring, i synnerhet då det är så enkelt att kopiera, låna, stjäla på internet utan att ange källorna. Jag undrar också hur ser mina elever egentligen på dessa frågor?

Elderly bike thief by Tom Raftery CC (by, nc, sa)

Elderly bike thief? by Tom Raftery CC (by, nc, sa)

Jag sitter som vanligt på söndagsmorgonen och lyssnar på Godmorgon Världen i P1. Svante Weyler är krönikör och han belyser i sin krönika frågor om plagiat, originalitet och upphovsrätt utifrån ett aktuellt exempel i Tyskland.

En hyllad 17-åring

I Tyskland kom nyligen romanen Axolotl Roadkill ut. Den hyllades av kritiker, som en skildring av de unga på 00-talet och fick strålande recensioner. Romanen blev snabbt en storsäljare. Författarinnan, den 17-åriga Helene Hegemann, hyllades som ett ungt geni i media.

En upptäckt i bloggosfären

Men enligt Weyler upptäckte en bloggare, Gefuehlskonserve, att roman Axolotl Roadkill hade stora likheter med en annan roman, som hade utkommit något år tidigare på ett litet förlag av en okänd författare, som publicerat romanen under pseudonym. Bloggaren menade alltså att Hegemanns roman till stora delar var en kopia eller ett plagiat, av en annan författares roman.

***

Med utgångspunkt från fallet Hegemann vill jag att föra en diskussion kring plagiat, stöld och upphovsrätt. Frågor som jag tillsammans med mina elever vill diskutera är:

  • Vad är plagiat/kopia?
  • Vad är stöld?
  • Får man kopiera/plagiera andras verk, om man inte blir upptäckt?
  • Vad får man kopiera från nätet utan att fråga om lov?
  • Vad är upphovsrätt?
  • Vad är originalitet?

Är Hegemanns försvar representativt?

Fallet Hegemann slutar inte med att hennes roman blir anklagad för att vara en kopia eller ett plagiat, utan i en diskussion kring stöld, plagiat och upphovsrätt. Upptäckten gör inte att hon förlorar allt sitt anseende, utan enligt Weyler, så väljer hon att gå ut och försvara sig genom att säga:

”javisst, är det ett plagiat”

Sedan försvarar hon sin rätt att ”sno från vem hon vill och vad hon vill”. Hegemann anser i sitt försvarstal att om hennes roman är ett uttryck för 00-talet, så är även hennes romans tillkomst

”ett uttryck för ett årtionde med en urholkning av upphovsrätten som gör att vi har rätt att kopiera och förvandla vad vi vill”.

Hon menar att ”det finns ingen originalitet utan bara äkthet”.

Har man rätt att kopiera vad man vill?

I Hegemanns förhållningssätt finns det mycket som jag vill prata med mina elever om. Jag undrar naturligtvis om det har skett ett skifte i synsättet på upphovsrätten. Anser mina elever, liksom Hegemann, att de har rätt att kopiera och förvandla andras verk hur de vill?

Jag undrar om mina elever anser att

  • det är ok att kopiera andras verk utan att fråga om lov?
  • ”sno från vem man vill och vad man vill”?
  • Hegemanns åsikt är representativ för dagens unga?

Sedan kan jag utifrån det resonemanget föra ett samtal kring upphovsrätten, dess roll och betydelse ur ett historiskt och samtida perspektiv.

Läs mer

I Ulf Jämteruds artikel Digitala verktyg för plagiatkontroll