Dagsarkiv: 03 mars 2010

Varför blir man lärare?

Idag har jag varit i Bollnäs och föreläst om hur man kan arbeta med Webbpublicering i klassrummet. Min föreläsning fungerar som inspiration i kommunens initiativ att inför en till en på kommunens gymnasieskola i årskurs ett till hösten.

Dagen har varit speckad med intryck, och spirande entusiasm… Men under hela dagen har en fråga återkommit olika skepnader. Frågan om ”Varför man blir lärare?”.

Varför blir man lärare?

Inte är det för lönen, enligt artikel Fördubbla lönen-flytta till Schweiz i Lärarnas tidning visar den schweiziska storbanken UBS kartläggning följande:

UBS redovisar också snitt­lönen för andra yrken i städerna. I Stockholm tjänar en ingenjör nästan 10 000 kronor mer i månaden än läraren. I höglönestaden Genève är skillnaden bara hälften så stor — 4 500 kronor mer för ingenjören.
En Stockholmslärare som kan köra buss behöver inte flytta utanför Norden för att höja sin lön påtagligt. En busschaufför i Oslo, Köpenhamn eller Helsingfors tjänar mer än en 1—7-lärare Stockholm.

Så varför blir man lärare?

Jag kan inte svara för någon annan än mig själv, och de främsta skälen till att jag blev lärare är att

  • jag älskar att lära, och lära ännu mer
  • jag vill utvecklas, och utvecklas ännu mer
  • jag vill arbeta med människor
  • jag vill skapa möjligheter

och sedan finns det hundra andra skäl, men de tar vi en annan dag…

Till er i Bollnäs så ligger PowerPointen som jag hade idag inbäddad nedan


Twitter i klassrummet

Twittering Machine by Eshi Otawara by Ravenelle CC (by)

I inlägget How Twitter in the classroom is Boosting Student EngagementMashable, känner jag att mina twitteriakttagelser blir bekräftade. Till att börja så känner jag igen i följande situation:

Classroom shyness is like a blackhole: Once silence takes over, it never lets go. In my own experience, in a class of hundreds, the fraction of students who speak up is small, and a still tinier fraction contribute regularly.

Alla gånger jag har velat att mina elever ska ge en kamrat konstruktiv kritik, då möter jag detta svarta hål, varje gång jag ställer en knivig fråga, då möter jag detta svarta hål, varje gång jag vill att mina elever ska delge mig sina reflektioner om en text vi just läst, möter jag detta svarta hål.

Det var faktiskt först när jag bestämde mig för att pröva att twittra som respons verktyg som jag kände att jag så ljuset på andra sidan det svarta hålet. Plötsligt öppnades klassrummets samtalet upp och samtalet tog fart, fler deltog, och kommentarerna blev mer omedelbara.

I inlägget How Twitter in the classroom is Boosting Student Engagement så beskrivs en liknande effekt:

digital communication helps overcome the shyness barrier. “It’s just an easy way to answer questions in class without embarrassing yourself and raising your hand in a big lecture hall,” said one student. Studies frequently discover that greater participation translates into better academic performance, motivation, and a likelihood of adopting different points of view, which is why it is so striking that Twitter can foster that type of communication.

Sedan lyfts en annan effekt fram som jag också observerat och det är att samtalet som startar i klassrummet slutar inte med lektionen slut utan fortsätter:

“The first thing I noticed when the class started using Twitter was how conversations continued inside and outside of class,” Parry wrote. “Once students started Twittering I think they developed a sense of each other as people beyond the classroom space, rather than just students they saw twice a week for an hour and a half.” As a result, classroom conversation became more productive as “people were more willing to talk, and [be] more respectful of others.”

Det är som Madeleine sa ”Med Twitter kommer alla till tals, samtidigt” och samtalet slutar inte med lektionen utan kan pågå långt efter lektionens slut.

Twitter är ett verktyg som stimulerar kommunikation både i och utanför klassrummet.

Använd Wikipedia i skolan

I skolan diskuteras det källkritik för fullt, och fokus har en tendens att riktas mot  internet och i sin tur Wikipedia, och för att kasta mig in i den debatten (igen) så tar jag hjälp av följande citat.

”Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.”

Jimmy Wales, Wikipedias grundare

Hur kan vi i skolan inte stå bakom en sån källa, den är till för alla, och kan skapas av alla gemensamt, vilket projekt!

Följande citat för att engagera sig i Wikipedia är som skrivit för oss som arbetar i skolan:

”Det finns många bra skäl att involvera sig i Wikipedia:

• Det är roligt.
• Det är lätt.
• Man lär sig på det.
• Det är socialt.
• Man får rätta andra människor direkt, utan att fråga dem om lov!”

Larry Sanger, Wikipedias grundare

Alla de skälen som Sanger räknar upp borde tilltala alla som arbetar i skolan. Wikipedia och skolan delar gemensamma värden, att lära sig är och ska vara roligt, lätt, socialt att du dessutom får rätta andra utan att fråga om lov är som en krydda på verket. Det finns många skäl som borde tilltala fler lärare att vilja använda Wikipedia projektet är som skapat för oss som arbetar i skolan…

Våga undersöka Wikipedia och kolla in följande pdf Så fungerar Wikipedia skriven av Lennart Guldbrandsson. Den ger oss många ingångar och kunskaper om Wikipedia som idé, projekt och källa.

Våga också prova min Bingobricka

Att samarbeta online

Dagens film ”Verktyg för projekt och samarbete” på Internetkunskap handlar om tjänster som gör att man kan dela dokument och bokmärken online. Filmen är en utmärkt introduktion till google docs och Delicious. Lagom kort, och tydlig.


En intressant fråga är om elever använder dessa tjänster, eller om de liksom sina lärare är låsta i Officepaketet.

Att dela bokmärken inför fördjupningar, och i samarbete med biblioteket har jag inte prövat, men jag inser att det är en grym möjlighet för mig att hjälpa mina elever med informationssökning, och ett enkelt sätt att samarbeta.

Det jag saknar i filmen är att den inte visar på fler av de möjligheter som google docs ger oss användare, som att göra enkla enkäter, och att resultatet sedan redovisas direkt i ett kalkylprogram. Något som du inte gör lika enkelt via mail, visa på fler av möjligheterna.

Förtjänsterna redovisas tydligt, men finns det inga brister?