Litteratur, plagiat och skolan

I OBS kulturkvarten idag pratade de om begreppet ”autofiktion”, vilket är ett begrepp för litteratur som har sitt ursprung i författarens självupplevda upplevelser. Otroligt spännande, begrepp och spännande förhållningssätt till litteratur…

Writing! by Markus Rödder CC (by, nd)

I Frankrike pågår tydligen en livlig debatt om autofiktion, plagiat och litterär stöld. Diskussionen handlar om författarinnan Marie Darrieussecq som anklagas för att ha stulit en upplevelse av en författarkollega, i och med att hon skrev romanen Tom är död som handlar om förlusten av ett barn. Det intressanta med plagiatdiskussionen är att hon anklagas för ”psykiskt plagiat” eller ”psykologisk stöld” för att hon skrivit om en upplevelse som inte själv har, utan hon ska ha stulit upplevelsen från en författarkollega som förlorade sitt barn. Den som inte som själv inte upplevt förlusten av ett barn, har med andra ord inte någon rätt att skriva om ämnet.

Nu har Marie Darrieussecq försvarat sitt ämnesval och sitt skrivande genom att ge ut en essäbok där hon diskuterar rätten att ha litterära influenser för sitt skrivande.

Jag som arbetar i skolan tycker att hela diskussionen, som tas upp i OBS, är absurd, för vad skapas litteratur, konstverk av om inte av tidigare skapande. Det är väl där litteraturen, konsten hittar inspiration. Om jag går till min skolvardag så är det så mina elever lär, genom att läsa, och lära om tidigare litterära verk. Det är genom att titta, kopiera-plagiera, och skapa eget som mina elever lär sig hantverket att skriva och skapa.

Å andra sidan skapar inte skolan konstnärer, och kan inte låta bli att pröva tanken… Tänk va lågt taket för texter skulle bli i skolan om eleverna bara fick skriva om upplevelser som de själva upplevt, vilka texter skulle jag då få? Och hur skulle mina elever utvecklas? Skulle det bli några romaner som projektarbete, då? Vad tror du Paulina?

Samtidigt funderar jag kring hur elever ser på plagiat och tänker på Hegemann diskussionen, som jag belyst på Kolla Källans idélåda.

5 reaktion på “Litteratur, plagiat och skolan

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: KristinaAlexanderson

  3. Pingback: Plagiat tycks vara dagens tema…

  4. paulina

    Intressant tanke! Jag tror absolut på att man ska få skriva om andras upplevelser, för mig blev det ett sätt att hylla mina föräldrar, det var lärorikt och gav mig perspektiv på livet som jag inte skulle ha fått om jag inte gått utanför mig själv.

    Samtidigt är andras historier en del av våra också för de korsar våra liv. Skulle man bara få utgå från sig själv skulle man behöva begränsa sig otroligt mycket, framförallt begränsa allt till jag- perspektivet och det skulle vara så otroligt tråkigt. För det är spännande, tycker jag, att försöka leva sig in i andras situatione, det skapar förståelse för andra. Sen om man väljer att kalla det plagiat är upp till var och en.

Kommentarer inaktiverade.