Dagsarkiv: 26 mars 2010

Det här är pipnsamt, inte roligt att publicera

Jaha, tejpa för backspaceknappen löd uppmaningen på Twitter – ahhh rtedan här var jag väldigt nära backspacekanappen – se här avslöjas jag driekt. Jag snitter och småfnittrar för mig själv när jag inser vad hemskt det er ut – röda streck under var och vartannat ord – huuu! Smatdiigt – nääääääääääää samtidigt går ett ljudklipp bakom dokumentet so jag skriver. Klockan är alldeles för myckset. 23.23 – den tiden är alledeles frö sent för mig. Jag kanske kan skylla på klockaslaget då texten är rent förskräcklig – till formen. Ooooops där tryckte jag p å backspaeknappen – – busted! Det är är förskräckligt. Medvetet drar jag ner på hastigheten när jag skriver – för jag skriver väldigt fort när jag väl lagt mina fingrar på tangentbordet. Och när hastigheten har dämpats en aning blir de röda strecken under de felstavade orden allt färre. Det känns lugnande, lite bättre. Om jag nu ökar på hastigheten ska vi se vad som händer med det svenska språket som flödar ut ur mina fingertoppar. Hmmm än så länge känns det alldeles utmärkt. Jag tror att känsklan av att nte få trycka på backspaceknappen skapade en ivss känsla av panik – o jag får inte ändra, rätta till, juster a och få det att se bättre ut än vad det är när skrivandet är ett ren t råmatereial. Uppmaningen i unblocken var att det bara skulle flöda, innehållet var inte så noga (som du kanske har märkt vid det här tillfället) bla bla bla bla bal bla bla. Uppgiften är i och för sig ganska rolig. Oftast när jag ska skriaa ska det vara genomtänkt, det ska ha en mottagare som faktiskt ska läsa och värdera det skrivan. Jag hör ofta att om man inte kan stava och formulera sig värderas man som en mindre klok och intellektuell människa. Kanske det tämmer – jag är inte speciellt nöjd över det som frinner ut ur mina fingar, det måste jag erkänna. Undrar föresetn om jag kommit upp till 2500 tecken fid det här laget? Jag får helt enekelt kolla. Vnäta…..1921, mmm det tar sig sa mordbrännaren och eldade på en extra vecpinne- opps backspacetangenten igen. Mona sa att jag inte fick röra den och inom loppet av en mening har jag varit drä – två gånger! 21118 nä nu blev det fel igen 2118 –jag närmar mig slutet. Svettig oc h en aning missnöjd lämnar jug nu denna unblock. De var försrkäckligt att skriva den – adlrig mer! Men du är ju inte i mål änoch astighetn hökar hela tiden och de röda srtecken här nu fler än nåogn sin. Tänk vad man skan skriva just ingenting och ingen människa är egentligen intresserad av vad jag skriver. Skön känsla som jag tar med mign är jag nu kryper till kojs. 2567 ord. God natt!

Skrev bara ettusentjugoåtta ord, unblock vii

Mona Wallin och jag har varje vecka en unblock challenge, som är ett kravlöst skrivande, den här veckan kanske mer än någonsin. Vi ska skriva en text, utan att tveka, utan att ångra oss som består av 2500 ord! Det är ett väldigt långt inlägg kan jag säga! Min text blev inte så lång, men 1228 ord blev den så tänk er att det är en halvfärdig lösning 🙂

Dessutom har jag lagt in länkar… för att förvirra, eller få er att läsa bättre inlägg än mitt…

UNBLOCK vii

Livet är bra konstigt. Jag tycker att min dag har varit belamrad, jag har inte hunnit det jag velat och tänkt mig, inga utvärderingar inga rapporter inga telefonsamtal, inte hunnit med det där mejlet som jag ska följa upp, har inte laddat ner FTP klienten som behövs för WordPress Girls 2.0 som jag ska delta i imorgon. Jag hann aldrig ringa det där samtal, som jag ville ringa. Läs mer

Creative Commons för lärare i ett sammanhang

Igår var jag i Trelleborg för att prata om Webbpublicering i skolan. Jag hade naturligtvis gjort en PowerPoint, med massor av bilder som alla är licensierade under Creative Commons.

Att välja bilder är alltid svårt, men den här gången gav jag mig hän och valde bilder från i stort sett bara en användare på Flickr, nämligen Stéfan, och bilder från hans fotoset Stormtroopers, vilket jag älskar och jag menar verkligen ÄLSKAR!

Bilderna, som Stéfan har i sin fotoström, är underbara, de är öppna för tolkningar, vitsiga och har en underbar ironi. De passar mig perfekt, för de berättar en historia, som i bästa fall förstärker det jag vill säga.

Pirate Parade by Stéfan CC (by, nc, sa)

Jag hade pratat länge, säkert över en timme, när en manlig lärare räcker upp handen och säger:

-Du kanske sa det, men jag måste fråga. Var har du fått bilderna ifrån? De är verkligen otroliga.

Och då log jag innerligt. (Det var en som vill hitta en annan vinkel, som vågade söka en flyktväg, ställa en fråga som inte riktigt har med saken att göra men som han undrar över. Han vill verkligen veta något …och jag var beredd, älskar att få frågor…)

-Det sa jag faktiskt inte, men jag har valt alla bilder på flickr, som är en fotosajt på nätet. Och alla bilder ligger under Creative Commons licenser, vilket innebär att jag har rätt att använda dem om jag bara anger källan och licensen, samt en länk till sidan där man kan hitta ursprungsbilden.

Ingen vågade naturligtvis tillstå att de inte kanske inte visste vad Creative Commons är, men jag hade hittat en flyktväg och passade på att ha en miniförläsning om upphovsrätt och licenser. Berättade om licenssystemet och hur de ska göra erkännanden enligt Creative Commons, förklarade och visade var jag placerar bildens källhänvisning.

Jag kände mig grym, initierad, och tyckte att ljuset tändes i deras ögon, att detta gjorde skillnad, att de blev inspirerade och kände att det fanns nya möjligheter, som de inte kände till och dessa möjligheter visade jag dem. I deras ögon väcktes viljan att ge sig hän, och utforska de möjligheter som nätet ger oss…

Och jag kände att Creative Commons in i ett sammanhang, och i rätt sammanhang