Varför lyckas vissa lärare bättre än andra? Är den fråga som Ulla Damber ställer i sina avhandling Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling, som jag läser om i 360 forskning och utveckling i skolan och förskola. Den förklaring som står ut som främsta förklaring är erfarenhet, och inte metod.
Avhandling handlar om hur barn trots dåliga odds blev duktiga läsare, och slutsatserna är något som varje lärare/skolledare bör ta till sig av. Damber menar att elevernas framgång berodde på ett gott klimat i klassrummet, tillit till eleverna och lärarnas förhållningssätt. Att lärarna har ett engagemang för det de gör. Lärarnas synsätt på eleverna är alltså avgörande för elevernas framgång och Damberg lyfter fram följande i lärarnas synsätt att de
- har tilltro till barnens förmåga
- har positiva förväntningar
- ställer höga krav på barnen
Vidare tar Damber fram att kulfaktorn är väldigt viktig och att barnen känner att de lyckas. Lärandet bör ske i en kontext. Men det som står ut mest som förklaring var att lärarna är erfarna, så ett bra mentorssystem för unga, nybakade lärare förespråkar Damber.
Det intressanta med avhandling är att den lyfter erfarenheten som en viktig framgångsfaktor för oss lärare, och att det inte handlar om en metod, ett sätt, utan om ett synsätt för att elever ska lyckas.
Pingback: KristinaAlexanderson
Spännande att erfarenhet går före metod… vill inte bygga murar och falska motsättningar nu, men en undran jag ofta hamnar i är hur en generation som läser mindre och mindre böcker ska lära sig att läsa och skriva med hjälp av en generation som är tryggt förankrade, och kanske ibland allt för tryggt förankrade i boken…
http://henrikwidaeus.skolbloggen.se/2010/04/03/twitterpoesi/
Jag tror att läsande måste ses i ett större perspektiv, och jag har dessutom svårt (men det beror säkert på att jag är fast i mitt tänkande) att texten kommer att försvinna, men visst vi måste arbeta med flera ingångar till text.
Dessutom älskar jag din dikt…
Med stort intresse läser jag inlägget och framförallt kommentaren från Henrik. Det kan nog ligga ngt i att vi som jobbar i skolan är allt för fast i boklig läsning och att vi bör skifta fokus. Men hur lära eleverna läsa, vilka läsare ska vi fostra och på vilka sätt. Räcker det att läsa på andra sätt än den traditionella boken? Jag vill gärna sätta mig in i detta ännu mer!
P.S snygg layout!
Jag tycker också att avhandlingens resultat är mkt viktiga och relevanta. Min svärfar som är fd. lärare brukar också betona vikten av att ha kul för att främja lärandet.
Lust är A och O, mitt engagemang smittar nog mina elever, även om de helst inte tillstår det
Ditt engagemang smittar! Skrev ett blogginlägg till för att rodda i mina tankar kring läsning. http://ceciliastankar.wordpress.com/2010/04/04/mer-om-lasning/
Jag tror det är just detta med tilltro. Den är absolut viktigast. Om man inte tror på det man gör, inte tror på det eleverna gör, inte tror på det man själv säger, inte tror på det eleverna säger, att man ömsesidigt tror på det som är och sker i samspel med det fokus vi har – att vi tror på oss och på varandra och på vårt innehåll. A-M
Tilltro är ett underbart vackert ord dessutom instämmer fullt ut med dig 🙂