Dagsarkiv: 11 april 2010

Mobbning ett resultat av dåligt ledarskap

Hela min helg, ja kanske hela min vecka har varit uppfylld av att fundera kring vad som sker i sociala medier och varför mobbar uppstår, vilken roll skolan har i detta sammanhang, vilket som är vårt ansvar.

Alla mina tankar resulterade i två inlägg ett på Internetdagarna om lärarna måste sluta skylla på internet när de inte klarar av konflikthantering, och ett annat på Cybernormer om att både skola och nät är en del av ungas vardag.

Sedan sitter jag här på kvällen och tittar på ett inslag på rapport Det händer inte bara i Bjästa och blir till att börja med nöjd när Ingmar Lundh från fryshuset menar att mobbning är ett kvitto för dåligt ledarskap, ett kvitto på brist på grundläggande värderingar, och jag instämmer till fullo.

Men sen blir jag riktigt arg igen, för vad gör Simon Lindgren, som väljer att ta upp invandrarmetaforen. Han ger vuxenvärlden en ursäkt och säger att och sociala medier är något som vuxenvärlden inte behärskar, utan att för att befinna sig där måste vi födda före 1985  lära oss ett nytt språk, ett nytt samhälle. Medan de unga är digitala infördingar, som behärskar denna miljö som om den vore sin egen.

Det Lindgren gör är att ge de vuxna, skola som inte agerat en ursäkt: vi har inte hunnit, kunnat, velat lära oss den nya världen. Vi har inte immigrerat och då behöver vi inte heller ta ansvar för det som sker där…

Sluta ge vuxenvärlden, skolan ursäkt för att de inte tar ansvar för att det måste finnas grundläggande värden även i vårt samröre online!

Barnen lär sig om källkritik i skolan!

Lärarna blir bättre på att undervisa i Källkritik visar en rapport som Skolverket gjort. De har intervjuat 2000 elever och 80% av eleverna i grundskolan säger att de har lärt sig källkritik och i gymnasiet är det 90% som lärt sig hantera källkritik.

  • lära sig ifrågasätta om informationen är vinklad eller sponsrad
  • fungera som redaktörer och värdera den information som de ska använda

Underbart…

Fast när eleven säger Wikipedia inte är en giltig källa undrar jag vad han menar, att man ska kolla referenser, men att vad säger han sedan, och hur representativ är den åsikten kan man ju undra…

Är skolan digitalt ovan med analoga värden?

Idag kommer den sista delen i min Stakston serie, eller åtminstone tror jag det…

Mathias Klang skrev ett gästinlägg på Stjärnkikarna om begreppet digital turist, och belyste de problem som finns med begrepp som klumpar ihop en grupp, och vilka implikationer det får för vårt sett att se på den gruppen och internet. Problemet ligger i hur man ser på användare av internet, synsättet på elever och att användande av internet har med åldern att göra.

Vi har dock behov av generaliseringar och Brit Stakston har tillsammans med Niclas Strand gjort ett annat försök att beskriva olika grupper och deras användande av sociala medier, (se nedan)  idag tänkte jag belysa den för att fundera kring hur vi i skolan skulle kunna relatera till den.

Digitala/analoga värderingar- digitalt vana/ovana

Deras modell är en matris eller en skala som visar hur en användare kan tänkas röra sig mellan olika stadier. Sedan kan man tänkas sig att en användare i olika skeenden befinner sig i olika stadier, och eftersom min bild av PP är så dålig gjorde jag en egen ”kopia” nedan, som du måste klicka på för att se bättre 😆 …

Det intressanta med Stakston och Standhs modell är att den säger att vi rör oss mellan olika värderingar och olika förhållning sätt till sociala medier beroende på vilka vana vi har av ”tekniken” samt om vi främst har analoga eller digitala värderingar. Och vi vet ju alla att värderingar och kunskaper kan utvecklas… Den säger inte heller att det är en generationsfråga, det där med nätet, inget turistande, inga infödingar, inga immigranter, utan det handlar om värden och vanor, och det tilltalar mig med modellen.

Fast värderingsfri vet jag inte om jag tycker att den är, men det beror väl bara på att jag vill tillhöra de som har digital vana och digitala värderingar… Tycker dessutom att valet av en skala som består av pilar ger signaler om att ”det är att föredra att röra sig mot digitala värderingar och digitala vanor”, och det stämmer nog för politiken, kanske även för skolan, men vet inte… Måste fundera kring det.

Skolan som institution befinner sig enligt mitt sätt att se det inte fast i analoga värderingar. Det är en institution som tror på ”riktiga” möten, javisst men det beror nog på att skolan inte har så hög digital mognadsgrad, inte så hög digital vana. [It stavas PowerPoint, om och om igen…]

Personligen tror jag att skolan genom att förbättra sin digitala vana skulle kunna se att sociala medier skulle kunna underlätta för oss i skolan att uppnå de mål som vi har om att se individerna, barnen, eleverna, ungdomarna och lättare möta dem på deras nivå och följa upp deras behov.

Så låt oss hoppas att skolan, som enligt den här modellen lättast beskrivs som en aktör som har digital ovana med analoga värderingar, inte stannar i de analoga värderingarna, utan utvecklar sin digitala vana och med det sina digitala värderingar. Internet och sociala medier är inte bara för de som är unga och inte bara något som ska ses som ett nödvändigt ont. Det är så mycket mer.