Vad används datorer till i skolan?

I skolverkets it-rapport kring datorer, internet och skolan står det att elever främst använder datorer till att

  • söka information
  • skriva inlämningsuppgifter
  • göra presentationer av skoluppgifter

Tänk det var vad jag trodde, datorer är skrivmaskiner eller förlängda läroböcker, och inget mer. Internet som kommunikationsmedel i klassrummet och som pedagogiskt verktyg lyser med sin frånvaro.

Jag får en bild av att it i skolan är så tydligt kopplat till att vara ett program i en dator, vilket är en brist med tanke på vilka pedagogiska verktyg som finns i molnet.

Om man sedan tittar på statistiken över hur stor andel av eleverna som använder datorer för att ”arbeta med språkövningar” är det skrämmande att datorn inte används mer eller oftare i språkundervisningen, och i synnerhet med tanke på att internet och de möjligheter som finns på internet.

Jag tänker genast på Marie Linders arbete med att aktivt använda tjänster på nätet för att utveckla sina elevers språkkunskaper, varför är inte detta arbetssätt mer utbrett i skolan?

Kolla t.ex in dessa Road Descriptions eller mina favoriter deras underbara historieböcker på engelska.

Det märkligaste av allt att datorer inte används i matematikundervisningen. Trots att det i rapporten slås fast att skolorna har tillgång till matematikprogram, kanske är det så som jag tror att en modern miniräknare är all dator som behövs i matematikundervisningen?

Eller så tillför inte moderna datorburna matematikprogram något till matematikundervisningen, vad vet jag.

Det ger inget att spekulera.

14 reaktion på “Vad används datorer till i skolan?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: KristinaAlexanderson

  3. Peter Karlberg

    Man kan ju möjligen ställa sig frågan om det faktum att datorer överhuvudtaget inte används i matematikundervisningen har något samband med de försämrade resultaten (mätt i form av betyg/nationella prov) de senaste åren.

  4. Pingback: Ann-Catrin Brockman

  5. Pingback: Anna Åkerberg

  6. Mats Larsnäs

    Intressant det här. Matematik och språk har ju en otrolig potential. Hoppas alla matematiksatsningsmiljoner kan göra lite skillnad. Men känner igen det där att matematiken ligger efter tyvärr. Men kanske är frågorna felställda, språkövningar leder tanken till bara glosövningar tycker jag( men ändå 43% använder det aldrig!!) Vad hade frågan att arbeta med historieövningar på datorn gett för resultat. Övningar, datorn ska väl användas till verkliga saker eller mer spännande uppgifter.

  7. Pingback: Mats Larsnäs

  8. Mats Larsnäs

    Håller så med dig i detta konstaterande ”Jag får en bild av att it i skolan är så tydligt kopplat till att vara ett program i en dator, vilket är en brist med tanke på vilka pedagogiska verktyg som finns i molnet.”

  9. Pingback: Niklas Karlsson

  10. Pingback: Veronica Sävmarker

  11. Mikael Parknäs

    Jag är tyvärr inte så förvånad. Det har inte hänt så mycket de senaste 10 åren på detta området. Debatten var likadan då – IT var väldigt ”programstyrt”.
    Jag tror att detta beror på svårigheterna att förändra arbetssätt och lärarroll och inte har något med verktyget i sig att göra. Tänk bort verktyget ”Datorn” och ersätt det med ”Pennan” så har vi samma problem!? Hur många pedagoger kan teorierna bakom den kunskaps- och lärandesyn som dagens läroplan bygger på? Och hur många har lyckats att omsätta den i praktiken???
    Nej, det handlar inte primärt om kunskap att använda IKT i undervisningen utan det handlar om att förändra tänkandet och skolan i grunden och att förstå vad konstruktivismen betyder i praktiken. De vill säga, skall du använda pennan till att forma bokstäver, träna stavning och fylla i övningsböcker eller skall du använda pennan för att kommunicera och påverka din egen och andras situation? Pennan eller datorn ger samma resonemang – de är endast verktyg.

    Och, inte minst viktigt, hur kan jag som rektor ge pedagogerna möjligheter och mod att utveckla en undervisning i enlighet med läroplanens kunskaps- och lärandesyn?? Är det så att man behöver mer teorier? Eller behöver man ”teoritisera” sin praktik? Eller vad är det som behövs?

    Jag brukar alltid ställa den här frågan när jag har en anställningsintervju: -Hur lär barn?
    Och de flesta pedagoger verkar oförberedda på den frågan eller säger att ”det hade jag inte förberett mig på”! Och då undrar jag tyst för mig själv – ”vem skall jag fråga om inte en pedagog??!”

    Vad är det viktigaste jag som rektor kan göra för att påverka utvecklingen?

  12. Pingback: Mats Larsnäs

Kommentarer inaktiverade.