Dagsarkiv: 13 april 2010

Wikipedia en stolt vän, eller en som elever skäms för?

Tisdagar innebär projektarbete, så även idag. Vi håller på att avsluta året projekt och befinner oss mitt i redovisningarna, och mina elever fungerar som opponenter och respondenter, och pratar med inlevelse om sina och kompisarnas arbeten.

Idag handlade redovisningen om ett arbete som behandlar Teknisk analys. Samtalet kom att handla om källor, och innehåll, ska kuriosa vara med eller inte.  Opponenten föreslår att respondenten borde tagit med lite kuriosa som att teknisk analys uppkom i Japan på 1790-talet, och snabbt svarar då respondenten, med stolthet i rösten:

Den artikeln har jag också läst på Wikipedia.

Här kunde den lilla anekdoten utmynnat i ett referat kring elevers synsätt på teknisk analys i Japan, och fokus skulle då ha legat på innehållet, och jag hade varit lycklig, stolt och imponerad.

Men i stället rodnade opponenten och tittade ner. Utbrister: ”Nja, hehe. Nej jag läste den inte på Wikipedia, faktiskt”. Pausar och säger med emfas: ”Jag använde NE”.

Ni får faktiskt använda Wikipedia vill jag skrika, vråla rakt ut. Men samtidigt inser jag att det är något fel på det vi gör i skolan, när vi får elever att känna att Wikipedia är en källa, som de inte får använda.

Varför skambelägger vi Wikipedia?

För att ”vem som helst kan redigera artiklar och bidra med innehåll”, och det är ju osäkert, farligt och hemskt, för det kan ju innebär att det som står på Wikipedia är ”fel”. I en encyklopedi ska allt vara rätt och sant.

Det spelar ingen roll om du använde NE eller Wikipedia säger jag. Det viktiga är om denna kuriosa kring teknisk analys borde vara med eller inte.

Att mina elever skäms över att bli förknippade med Wikipedia, när de sökt information och lärt sig mer, fått fler insikter är fel! Målet med skolans verksamhet är att få elever att växa, erövra nya insikter, kunskaper, erfarenheter, och om det sker med Wikipedia eller NE, har väl ingen betydelse så länge de vill föra samtal kring dessa nya erfarenheter.

Så låt oss sluta skambelägga Wikipedia, och låt oss säga:

Välkommen…

Till våra elever kan vi säga:

Va roligt att du vill lära dig mer, att du söker dig till ny kunskap, och att du vill dela den med oss…

”Det finns ingen information”

”Det finns ingen information” Hur många gånger har jag inte hört den frasen uttalas i mitt klassrum? I dagens inlägg på Kolla Källan berättar jag hur jag tillsammans med mina tvåor gjorde för att lösa problemet med att det inte fanns någon information.

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

Det var en liten puff men sedan får du läsa resten av inlägget i idélådan

Handled eleverna i informationssökning

I arbetet med informationssökning har jag i min skolvardag ett nära samarbete med biblioteket. I början av en ny kurs, så får eleverna en ordentlig genomgång av vår bibliotekarie i att söka information. De lär sig hur de ska söka på nätet, i olika databaser och på olika sajter. Det är alltid uppskattat, och eleverna känner att kunskaperna de får är användbara.

”Det finns ingen information”

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

seaching for the key by Darwin Bell CC (by, nc)

seaching for the key av Darwin Bell CC (by, nc)

Jag var till en början frågande inför deras påstående ”ingen information”, för jag visste att varje tidning, varje nyhetssajt på nätet hade finanskrisen som huvudnyhet, och ändå kunde inte mina elever hitta någon information. Var gick det snett? Och hur kunde jag hjälpa dem?

Hur söker elever information?

Hur söker elever information? Det var den första frågan, som jag ställde. En av mina elever beskrev sitt sökbeteende så här:

”jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen.”

Jag insåg att elevers sökbeteende på nätet innebär att det har en sökväg och som heter Google, vars första träff heter Wikipedia. Jag förstod att mina elever inte söker så brett som jag tror, utan om de inte hittar ett svar på Google, så finns det inget svar. Resultatet blev att mina elever hade svårt att hitta tillräckligt med information.

Ett arbete för att hitta fler sökvägar

Jag och min bibliotekarie bestämde oss för att aktivt hjälpa eleverna att erövra fler sökvägar än Google. Vi gjorde ett delprojekt som gick ut på att utforska fler sökvägar. Vi började med att visa eleverna hur jag gör, när jag söker information:

  • Jag börjar med att reda ut begreppen, söka definitioner: vad är i exemplet ovan en finanskris
    • Söker i Wikipedia eller NE
  • Sedan googlar jag (något som) Finanskrisen i Sverige, för att få en överblick, men väljer troligen att gå till andra källor för att söka som olika
    • Nyhetssajter och tidningar
  • Jag använder biblioteket och söker igenom bibliotekskatalogen
  • frågar bibliotekarien, ber om hjälp, tips
  • Söker i databaser med tidningstexter, om det är ett mindre aktuellt ämne

I projektet kring finanskrisen samarbetade jag och min bibliotekarie. Hon hjälpte mig och mina elever genom att ha mer ingående genomgångar med eleverna om hur de kan söka på tidningssajter, och i databaser som presstext etc.

Vi skapade en bank med källor

Tillsammans skapade vi dessutom en liten källbank till eleverna, med artiklar och material som vi hade hittat på olika nyhetssajter som SvD, DN och Sveriges Radio. Alltför att eleverna ge eleverna fler sökvägar. Med flera sökvägar kunde de dessutom hitta mer material som de sedan kunde använda för att söka sig vidare.

På så sätt blev informationssökningen tydligare och kopplad till den uppgift som eleverna skulle lösa. Genom vår handledning fick de möjlighet att få stöd i sitt arbete att hitta fler källor. Vår källbank gav dem dessutom en bra första utgångspunkt, så att de kunde fokusera på att hitta mer material, nya ingångar istället för att planlöst söka efter en nål i en höstack.

Övning ger färdighet

Jag är mycket väl medveten om att en gång är ingen gång, och nästa gång är det lika viktigt att repetera dessa färdigheter, men kontentan blir ändå att resultatet av mina elevers sökbeteende beror på våra förberedelser, och tillsammans med skolbiblioteket kan vi ge eleverna bättre verktyg för att klara av att hitta svar på de frågor som vi vill att de ska besvara.

Informationssökning är inte en färdighet som alla elever har med sig, och de behöver öva på den precis som alla andra färdigheter. I det arbetet rekommenderar jag att du använder Kolla Källans artikel Lär dig söka information på nätet.