Handled eleverna i informationssökning

I arbetet med informationssökning har jag i min skolvardag ett nära samarbete med biblioteket. I början av en ny kurs, så får eleverna en ordentlig genomgång av vår bibliotekarie i att söka information. De lär sig hur de ska söka på nätet, i olika databaser och på olika sajter. Det är alltid uppskattat, och eleverna känner att kunskaperna de får är användbara.

”Det finns ingen information”

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

seaching for the key by Darwin Bell CC (by, nc)

seaching for the key av Darwin Bell CC (by, nc)

Jag var till en början frågande inför deras påstående ”ingen information”, för jag visste att varje tidning, varje nyhetssajt på nätet hade finanskrisen som huvudnyhet, och ändå kunde inte mina elever hitta någon information. Var gick det snett? Och hur kunde jag hjälpa dem?

Hur söker elever information?

Hur söker elever information? Det var den första frågan, som jag ställde. En av mina elever beskrev sitt sökbeteende så här:

”jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen.”

Jag insåg att elevers sökbeteende på nätet innebär att det har en sökväg och som heter Google, vars första träff heter Wikipedia. Jag förstod att mina elever inte söker så brett som jag tror, utan om de inte hittar ett svar på Google, så finns det inget svar. Resultatet blev att mina elever hade svårt att hitta tillräckligt med information.

Ett arbete för att hitta fler sökvägar

Jag och min bibliotekarie bestämde oss för att aktivt hjälpa eleverna att erövra fler sökvägar än Google. Vi gjorde ett delprojekt som gick ut på att utforska fler sökvägar. Vi började med att visa eleverna hur jag gör, när jag söker information:

  • Jag börjar med att reda ut begreppen, söka definitioner: vad är i exemplet ovan en finanskris
    • Söker i Wikipedia eller NE
  • Sedan googlar jag (något som) Finanskrisen i Sverige, för att få en överblick, men väljer troligen att gå till andra källor för att söka som olika
    • Nyhetssajter och tidningar
  • Jag använder biblioteket och söker igenom bibliotekskatalogen
  • frågar bibliotekarien, ber om hjälp, tips
  • Söker i databaser med tidningstexter, om det är ett mindre aktuellt ämne

I projektet kring finanskrisen samarbetade jag och min bibliotekarie. Hon hjälpte mig och mina elever genom att ha mer ingående genomgångar med eleverna om hur de kan söka på tidningssajter, och i databaser som presstext etc.

Vi skapade en bank med källor

Tillsammans skapade vi dessutom en liten källbank till eleverna, med artiklar och material som vi hade hittat på olika nyhetssajter som SvD, DN och Sveriges Radio. Alltför att eleverna ge eleverna fler sökvägar. Med flera sökvägar kunde de dessutom hitta mer material som de sedan kunde använda för att söka sig vidare.

På så sätt blev informationssökningen tydligare och kopplad till den uppgift som eleverna skulle lösa. Genom vår handledning fick de möjlighet att få stöd i sitt arbete att hitta fler källor. Vår källbank gav dem dessutom en bra första utgångspunkt, så att de kunde fokusera på att hitta mer material, nya ingångar istället för att planlöst söka efter en nål i en höstack.

Övning ger färdighet

Jag är mycket väl medveten om att en gång är ingen gång, och nästa gång är det lika viktigt att repetera dessa färdigheter, men kontentan blir ändå att resultatet av mina elevers sökbeteende beror på våra förberedelser, och tillsammans med skolbiblioteket kan vi ge eleverna bättre verktyg för att klara av att hitta svar på de frågor som vi vill att de ska besvara.

Informationssökning är inte en färdighet som alla elever har med sig, och de behöver öva på den precis som alla andra färdigheter. I det arbetet rekommenderar jag att du använder Kolla Källans artikel Lär dig söka information på nätet.

9 reaktion på “Handled eleverna i informationssökning

  1. Isabelle

    Det är alltid lika intressant att läsa om sådana här fall där eleverna ”inte hittar något”. Bibliotekarier känner igen det här. Lärare också, till viss del. Men vilka mer? Känner politiker och andra beslutsfattare (som har SIN bild av vad ett skolbibliotek ska innebära) till sådant här?

  2. Lena

    Intressant läsning. Jag undrar var ni lade källbanken. Har ni tex möjligheter på skolans hemsida, hade ni en wiki, mailade ni länkar eller delade ni ut dem på papper?

  3. cwaste

    Egentligen tycker jag att det är konstigt att gymnasieelever generellt har så svårt för att hitta material (och att källkritiskt granska materialet). De jobbar ju så mycket med ”egna arbeten” i grundskolan.
    Kan det vara så att lärarna i grundskolan inte hinner handleda sina elever i detta?
    Det är i så fall inte helt förvånande, för det verkar vara en orimlig situation att handleda 30 högstadieelever på ibland så mycket som 30 olika områden samtidigt (särskilt som lärare i grundskolan har fått allt större uppfostringsansvar). Och i så fall är det verkligen en bra arbetsmetod (om man inte har möjlighet att skapa rätt förutsättningar)?
    Kanske tar många av oss lärare dessutom det för självklart att eleverna är duktiga på att söka information, för att de (i alla fall på ytan) verkar så internetvana? Kanske inser många lärare inte att problemet finns, därför att de inte hinner upptäcka det?

    1. Kristina Alexanderson

      Jag tror att vi behöver samarbeta med våra bibliotekarier i arbetet att lära eleverna söka information. Elever behöver handledning, hjälp och stöd. Vi kan inte bara lämna dem vind för våg, och tro att de kan. Jag tror på att vi behöver skapa ramar, och stöd för eleverna i arbetet att söka information, visa, öva och öva igen.

  4. Anita

    Jag gjorde en övning med arbetslagets sexor en gång som blev väldigt lyckad.
    Sökuppdraget var att bedöma sajternas kvalitet i att presentera information. Alltså behövde eleverna ALDRIG redovisa svaret på frågorna, endast ange sin bedömning och uppfattning om hur lätt informationen gick att hitta och hur väl uttryckt den var för att de skulle kunna förstå innebörden.

    Detta förvirrade inledningsvis! Stackars barn, så fast i tanken att det alltid ska svaras på frågor! En tankeställare!

    Övningen avslutades med en ranking om bästa presenterade information

  5. Pingback: KristinaAlexanderson

Kommentarer inaktiverade.