Dagsarkiv: 16 april 2010

Nationella prov rättas av människor

Idag fick jag Skolinspektionen pressmeddelande om Nationella prov som kontrollrättats och i enligt de resultat som skolinspektionen kommit fram till är:

De omfattande skillnaderna handlar oftast om att kontrollrättaren bedömt att elevens svar motsvarar ett lägre betyg/poäng än vad ursprungsrättaren bedömt. De största skillnaderna i bedömningar finns i prov där eleven gett svar i form av längre fritext, till exempel uppsatser, och där lärarens bedömningsutrymme är stort. Men även i prov med fasta svarsalternativ finns skillnader.

Störst är skillnaderna i proven i årskurs 9 och i gymnasieskolan. I svenska/svenska som andraspråk på gymnasieskolan skiljer sig bedömningarna åt i 46 procent av de kontrollrättade proven. I andra ämnen är det bara några få procent av proven där bedömningarna skiljer sig åt. Det finns skillnader i bedömningar över hela betygsskalan, men det är mest omfattande i de högre betygen.

Jag är inte förvånad, för nationella prov rättas av människor, och de vi bedömer är unga människor som vi har en relation till som vi tycker om som vi har sett utvecklats, som vi vill uppmuntra…

Syftet med provet är att vara ett stöd för likvärdig bedömning

– Ett av provens grundläggande syften är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av elevens prestationer. Det är därför djupt oroande att bedömningen av elevens prestation på ett prov är beroende av vilken lärare som gör rättningen, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen.

Visst är det ett problem, om vi bedömer dem olika, men frågan är om rättningsmallar och facit är det enda svaret som finns på en uppgift? Jag undrar om det inte är som Anne Marie Körling säger till sin förtvivlade elev: om inte facit är hämar eleverna

Den handlar om det
facit eleven inte får titta i.
— Jag vet inte vad som står i facit. Jag vet inte hur det rätta ser ut, säger eleven uppgivet.
Det rätta? undrar jag och berättar att författaren säkert har en annan lösning än den eleven har. Jag förklarar att för­fattaren och eleven inte behöver tycka lika eftersom ord kan uppfattas olika. Det oroliga matematikansiktet spricker upp.
— Men va? Har matematikboken en författare? Kan jag ha en annan uppfattning?
Och så har eleven plötsligt tre olika förslag på lösningar och är sprudlande glad:
— Du vet, som jag ser det.

Kanske är det inte fel på de som bedömt proven, utan på hur facit är konstruerat, har ni prövat den tanken? Kanske finns det flera lösningar på en uppgift, något som sällan de bedömningsmallar som finns till Nationella prov ger utrymme för. Kanske ska inte skolan lära eleverna att det inte bara finns en lösning som är rätt utan att elever ska våga pröva andra tankar, andra lösningar söka vara kreativa.

Min bild av bedömningsunderlaget som jag får är att det bara handlar om att ”lösa rätt uppgift”, väldigt lite utrymme för tolkning ges, eller till kreativitet.  Men jag undrar jag… Finns det bara ett rätt och det är det som står i bedömningmallen? Och om det är så handlar skolan bara om att eleverna ska söka det svar som läraren sitter på…

Lite mer om sociala medier via @doktorspinn

Vad är sociala medier var en av de frågor som Jerry Silfwer tog upp för oss på .SE-dagen. Är det bara en hype, en ny hippierörelse eller ?

Jag riktigt kände hur värmen spred sig i kroppen skulle jag vara del av en modern hippierörelse? Kanske? Jag gillar i vilket fall som helst liknelsen, att det handlar om kärlek, och samförstånd fred och ”make love not war”.

Jerry Silfwer använder bilden och pratar om begrepp som ”länkkärlek” och ”sharing is giving”. Att det handlar om att vara öppen, generös och snäll.  Inte om att söka konflikter och motsättningar. Det är nytt i medielandskapet: transparens och att lyssna.

Jerry pratade om kommentarer, och samtal om organisationer, som på nätet kan vara ganska råa. Och Jerry menar i sina råd att det hjälper att gå in i samtalet.  Inte lägga locket på, eller inte försöka ändra användarnas verklighets beskrivning, utan att vara lyhörd och säga jag är med och lyssnar på vad ni säger. Det ni tycker är viktigt för oss. Då kan samtalet bli mer konstruktivt.

Användarna har rätt att tycka vad de vill, vara negativa, men organisationer kan öppna för ett konstruktivt samtal genom att närvara, och lyssna i sociala medier. Motsatsen att inte delta alls leder bara till att samtalet förs ändå och i värsta fall slutar i en ren förtalskampanj.

Tänk va klokt… och värt att sprida ”sharing is giving”

Helt såld på sociala medier

Kristina Alexanderson foto Frida Lenholm

Ja, jag erkänner jag är såld på sociala medier! Och i Lärarnas tidnings artikeln om mig står det varför? Jo det sammanfattas så här av Ulrika Sundström:

Så nästa svar på frågan blev: till att blogga. Kristina Alexanderson tycker om att arbeta offentligt, att hennes eget och elevernas arbete ska synas.
– Nu kan föräldrarna gå in och se vad vi gör och hur vi kommunicerar. Det har lett till en enorm skillnad på hur de ser på mig och mitt arbete. Det har helt klart höjt min status.
Kristina Alexanderson poängterar att datorn ger verktygen. Hur uppgiften konstrueras är fortfarande avgörande för resultatet. Men de kommunikationsmöjligheter som Facebook, Twitter och bloggar ger går inte att få till i den traditionella undervisningen, anser hon. Genom att allt dokumenteras och finns kvar kan läraren följa elevernas resonemang och reflektioner, se deras styrkor och svagheter och hjälpa dem att komma vidare i sina tankegångar.

DESSUTOM KOMMER alla till tals, eleverna kan säga vad de vill, när de vill och slippa att någon annan hinner före. Otroligt demokratiskt, menar Kristina Alexanderson.
– Samtalen som eleverna för med varandra när de bloggar är helt fantastiska. Jag fick aldrig till sådana samtal tidigare. Processen som är så viktig är ofta svår att fånga, men med de här verktygen går det.

I tidningen står det om fler av mina vänner ett fint reportage om Sandra Wissting och hennes arbete med Wikisar och Robinson ”Wiki väcker skrivlusten

Är ett tecken i tiden att man är online?

Ibland tror jag inte att är inte nätet mer än epost, en förlängning av läroboken för skolan, men jag vet ju naturligtvis inte. Nätet kan ju vara så mycket mer en arena för att hålla kontakt med sina vänner, shoppa eller vad som helst. Men jag tror, och inbillar mig att de flesta av mina kollegor använder nätet som en informationskälla som en förlängd lärobok, precis som skolverket i sin it undersökning visar.

Men jag låter det vara osagt, i tisdags var jag på skolan och kollega efter kollega sa: Åh, jag såg dig på TV! Det de såg var en stillbild å mig på kolla Källans webbplats. Så med det som utgångspunkt läser jag Richard Gatarskis inlägg Fyra kvinnor jag beundrar vs en uppkopplad facktidning. Vilket är ett inlägg om Lärarnas tidning och deras tema nummer om sociala medier.

Richard har reagerat på min tweet om att jag skulle vilja se resultatet av deras arbete om sociala medier, men det är inte möjligt eftersom numret inte finns på nätet ännu. Det kommer ut imorgon har jag fått reda på genom den utmärkta kanalen twitter,  med följande ord:

lararnasnyheter @kalexanderson Det portioneras ut över tre dagar, men i morgon ska allt vara på plats!” (den 15 april)

Nu till min poäng, Lärarnas tidning har en målgrupp som inte söker tidningsmaterial i någon större omfattning online, lika lite som de tittar på TV online, de såg mig i aktuellt, rapport eller vad det nu var. De flesta lärare är medlemmar i facket och får tidningen i tryckt format, eller så ser de ser tidningen i skolan som prenumererar på den, så jag förstår att det tar tid för Lärarnas tidning att få ut numret på nätet, gratis och till mig som tillhör ett annat fackförbund. Lärarna använder fortfarande i hög utsträckning analoga medier, så jag förstår delvis Lärarnas tidnings beslut.

Men icke desto mindre kan det tyckas motsägelsefullt att ett temanummer om sociala medier inte läggs upp på nätet i samband med publiceringen. Jag får trösta mig med att jag vet att det kommer och att jag vet att mina kollegor, vänner som har papperstidningen och sett resultatet och tycker att det blev bra. Det syns i twitter kommentarer som:

decembertjej Gillar numret av Lärarnas tidning. 10 stjärnor av 10. Härliga reportage om @sandrawissting och @kalexanderson

itmamman Om @kalexanderson @korlingsord @sandrawissting + länkar till andra lärare i @lararnastidning idag. Fullt om sociala medier. Äntligen!

johan76ander @kalexanderson vad ovant det var att läsa dig i tidningsformat 🙂 håller med om att twittra är kul!

niklasostlund @kalexanderson Helsida i lärartidningen, inte illa 😀

kindenberg @kalexanderson ser att vi båda är med i nya numret av Lärarnas Tidning 🙂

Korlingsord @kalexanderson HEJ – DU VAR LYSANDE I TIDNINGEN! LYSANDE och GLAD! A-M

opedagogen @kalexanderson Hej där du glada. Bra reportage och en helt fantastiskt härlig bild. Är du alltid så glad =) ?

A_nikas @kalexanderson Men vad kul att se dig där i Lärarnas 🙂 så sant som det är sagt – processen synliggörs!

Jag tycks verkligen ha något att se framemot 🙂