Dagsarkiv: 27 april 2010

Skolan sätter spår…

Jag har en klass som går i trean på gymnasiet, de sitter i skolans bänkar och ser minst sagt förvuxna ut, som om de egentligen inte längre borde sitta i skolbänkar. De är unga, vackra, glada och lever livet.

Idag hade jag bestämt att eftersom jag inte hittade Festen så ska dagens huvudnummer bli ”The end of publishing”.

Jag inleder uppgiften med att berätta om en uppgift som en kollega till mig gjorde med en klass för ganska många år sedan. En helt fri skrivuppgift. Eleverna fick skriva vilken text de ville, hur de ville. Antagligen skrev de på något tema som  jag glömt, och en pojke (läs ung man) valde att skriva en ”evighetshistoria”.

Ja, jag menar det en ”riktig” evighetshistoria. Du kunde börja läsa texten varsomhelst och den slutade egentligen aldrig, helt fantastiskt. Jag minns att jag stod och rullade texten fram och tillbaka, läste och började läsa om och om igen för att se om den höll måttet eller inte, och den fungerade varje gång.

Hur han gjorde? Jo, han skrev en text och sedan gjorde han en pappersrulle av den, så att den inte hade en början och ett slut, utan det var upp till dig att börja var du ville, och sluta när helst det passade.

The end of Publishing bygger på samma idé, och jag ville att mina elever efter de sett filmen skulle göra en egen, en framtida bild av sig själva, börja mörkt sluta ljust…

De sätter sig och skriver, tillsammans med entusiasm och glädje, kreativiteten, eller arbetslusten finns i gruppen. Jag ser att de ger sig hän till uppgiften och när de är klara så vänder de sig till mig som om jag hade svaret, som jag vet om de har lyckats eller inte. De ställer sig i ett led framför mig som barn i småskolan och väntar på att jag ska läsa och samtycka, de blir lika små, rara och söta som då, fast de snart ska lämna skolan bakom sig. Gulle dem.

Nitton år, och tolv år i skolan har verkligen satt sina spår…

Men texterna säger du, hur blev dem? De blev fantastiska, ja jag menar fantastiska, men de ska redovisas först den 18 maj, men häng på då så får du nog något smakprov.

Hur gör man en snygg attribution enlig Creative Commons

Jag fick via twitter en fråga av

@decembertjej @kalexanderson – jag blir inte riktigt klok på hur jag skapar en snygg/ok Attribution till en bild från Flickr (som du gör i blogg).

Så jag ska visa i ett kort bildinlägg hur jag gör steg för steg…

Jag väljer en bild i detta fall har jag valt Marias bild Äntligen nyttigt mjöl i påsen, som jag ska lägga upp som bild och då gör jag så här…

Steg 1.
Jag skriver ner bildens titel, vem som tagit bilden och Creative Commons licensen i det här fallet och klistrar in texten i blogg inlägget, under den plats där jag tänkt lägga bilden.

Ex: Äntligen nyttigt mjöl i påsen by UNICEF Sverige  CC (by)

Steg 2.
sparar ner bilden och ger den samma namn som källhänvisningen som jag just klistrat in.

Steg 3.
laddar upp bilden i inlägget ovanför texten

Ex. 2

Äntligen nyttigt mjöl i påsen by UNICEF Sverige  CC (by)

Steg 4.
Går in på Flickr och kopierar länkadressen till bilden och till upphovsmannens konto och länkar dessa två under bilden, så här för bilden blir länkadressen http://www.flickr.com/photos/unicefsverige/4523552734/ och för upphovsmannen http://www.flickr.com/photos/unicefsverige/ för licensen i detta fall http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en

Ex 3

Äntligen nyttigt mjöl i påsen by UNICEF Sverige CC (by)

För Creative Commons licensen tar jag länken som finns på Flickr på bildens sida och länkar även till själva licenstexten, om jag inte gör det så begår jag upphovsrättsligt intrång.

Jag har sagt det förut men gör det igen det finns ett inlägg som varje pedagog borde spara och det är Mathias Klangs inlägg Erkännande i Creative Commons. Hoppas att det hjälper dig. Vill puffa för min egen lilla lathund för Creative Commons också när jag ändå är igång.

Om frågan handlar om hur du gör länkar i WordPress så finns funktionen under knappen som ser ut så här

Lycka till!

Bilder och samtal om nätet

I dagens inlägg på Kolla Källans idèlåda har jag skrivit om bilder på nätet och funderat kring hur man kan föra ett samtal kring bilder på nätet.

Hur kan vi föra ett samtal utan pekpinnar?

Jag funderar mycket kring hur vi kan föra ett sådant samtal med våra elever utan att skuldbelägga dem, utan att samtalet handlar om pekpinnar eller om att internet är farligt. Samtalet kan inte heller handla om att eleverna alltid ska tänka efter före, som om vi vuxna alltid gör det. Eller om att elever ska tänka på att bilderna, som de publicerar kommer att vara offentliga väldigt länge och att de inte har kontroll över hur bilderna kommer att tolkas eller användas.

Jag tror vi måste lyssna, mer än vi pratar, inte förmana och komma med pekpinnar. Läs inlägget Bilder på nätet är en fråga om ansvar och berätta hur du gör för att få till ett samtal, utan att det handlar om att det finns ett rätt och ett fel.

Bilder på nätet är en fråga om ansvar

Det har aldrig varit enklare att dela med sig av bilder. Vi har aldrig publicerat och spridit så många bilder som vi gör idag, men det medför också ett ansvar. Ett ansvar för vilken bild du vill ge av dig själv och vilken bild du ger av andra. Det gör att det är viktigt att prata om ansvar och integritet på nätet.

3432086929_8457975d55_m

I sure am good looking in my pajamas …
Vintage Picture of a Cute Young Boy
Looking at His Reflection in the Mirror
av Beverly & Pack CC (by)

Hur kan vi föra ett samtal utan pekpinnar?

Jag funderar mycket kring hur vi kan föra ett sådant samtal med våra elever utan att skuldbelägga dem, utan att samtalet handlar om pekpinnar eller om att internet är farligt. Samtalet kan inte heller handla om att eleverna alltid ska tänka efter före, som om vi vuxna alltid gör det. Eller om att elever ska tänka på att bilderna, som de publicerar kommer att vara offentliga väldigt länge och att de inte har kontroll över hur bilderna kommer att tolkas eller användas.

***

Jag vill inte skapa ett samtal som utmynnar i: ”Vad, var det jag sa?” eller ”Det var bättre förr!”. Sådana samtal är inte så konstruktiva och skapar inte heller förståelse eller insikter. Så istället för att utgå från ett negativt exempel, som det om barnskötaren som fick sluta på grund av mössan som han hade på sin profilbild på Facebook , skulle jag använda min elev Paulina Nordebrands vårvintertal som en utgångspunkt för ett samtal kring vilken bild vi ger av oss själva på nätet och varför? Paulinas tal handlar om bilden av henne på nätet.

bilder som finns under min profil på Facebook. Det var en del semesterbilder där jag ser lycklig ut omgiven av vänner i ett varmt, soligt Frankrike. /…/ bilder som folk taggat mig i, från gånger när jag varit ute på klubbar. /…/ Slutligen fanns det några poetiska bilder föreställande mig i en lång, vit spetsklänning

Samtala kring vilka bilder vi lägger upp på Facebook

I ett samtal kring ”bilden av mig” på nätet skulle jag ställa följande frågor till mina elever:

  • Vilka bilder har du på Facebook?
  • Vilka bilder har du lagt upp på dig själv?
  • Vilka bilder lägger andra upp på dig?
  • Om du tittar på dessa bilder vilken bild ger de av dig som person?
  • Vilka delar av ditt liv skildras?
  • Vilka delar av ditt liv skildras inte med dessa bilder? Varför är det så?

Kanske kommer eleverna att se samma sak som Paulina gjorde när hon sammanfattade den bild som hon fick av sig själv med hjälp av bilderna på Facebook:

den bild av mig själv som fotografierna representerar är cool, då de visar att jag faktiskt festar och semestrar

Sedan funderar Paulina mycket kring om bilden av henne på Facebook är sann eller inte, om bilderna som hon möter på Facebook är en riktig bild av henne eller inte. Hon jämför bilderna av sig själv med bilder av en kändis, och slås av likheterna, med ett undantag och det är paparazzifotograferna, som också hjälper till att forma en bild av kändisen.

Vi har ansvar för de bilder vi lägger upp

Personligen anser jag att just den jämförelsen är värd att använda för att fördjupa samtalet kring ”bilden av mig” på nätet, och för att komma in på ansvaret för den andre. Jag skulle i ett samtal kring bilder på nätet fråga mina elever om de känner någon som blivit utsatt för ”paparazzis” på nätet, och kanske visa följande klipp ”Du bestemmer”, för att illustrera vilka för ”paparazzis” jag menar. Sedan ställa frågan om de tror att Britney Spears vill dela bilden av sig själv som ”en rödögd, snaggad Spears trött på livet och paparazzijakten” med världen, eller om de tror att pojken i Youtube-klippet vill det? Sedan skulle jag fråga om ansvar: det vill säga vem som har ansvar för att bilden av Spears, eller pojken i filmen sprids på nätet.

Sedan tror jag att det är viktigt att ställa frågan om gränser, var går egentligen gränsen mellan en glad festbild och en skandalbild, och vem som bär ansvar för de effekter som bilden får.

Jag tror att det kan bli ett samtal som får de som deltar att tänka till, precis som vi som lyssnade på Paulinas vårvintertal gjorde.