Dagsarkiv: 04 maj 2010

Vad är ett tal? En fråga om tid, eller?

Jag sitter på eftermiddagen och lyssnar på en maratonpresentation av tal på temat ”Oss emellan”. Mina fantastiska treor ska avsluta sitt nationella prov med att hålla sina tal, som ska vara fem minuter, enligt instruktionen.

Jag får frågan om och om igen: Vad händer om mitt tal är längre än fem minuter, säg om det är fyra minuter, eller om det är sex? Vad händer då?

Jag svarar som jag tror att jag ska svara: Fem minuter är fem minuter och fyra är fyra och sex är sex. Men jag tror inget händer med ditt tal, det blev bara inte fem minuter utan fyra eller sex, eller fem minuter och trettio sekunder.

Men frågar då frågar mina elever: Hur bedöms det? Vad händer med mitt betyg om jag inte gör fem minuter utan fyra, eller sex?

Jag svarar så gott jag kan, och inser att det är svårt, för vad händer om talet blir fyra minuter istället för fem eller sex. Vad säger det om talaren? Vad är det som ska bedömas innehållet eller formen? Är inte bara tidsavgränsningen till för att eleverna ska ha ett rimligt riktmärke, för att de ska ha tydliga ramar för uppgiften. Talet ska väl ändå bedömas utifrån innehållet, hur de förmedlar innehållet och sin huvudtanke, eller?

Jag kanske har fel, ska läsa på instruktionerna än en gång. Kanske är det så att fem minuter är fem minuter, och ett tal är ett tal, och inget annat. Kanske är själva formen, ramverket lika viktigt som att eleverna kan förmedla en tanke, till sina åhörare så att de lyssnar, förstår och blir intresserade. Men vad vet jag, jag får läsa på igen.

Twitter en nyhetssajt?

Jag läser om en koreansk studie i Computer World  Twitter used more as news site than social network, researchers say som undersökt hur twitter använd och deras tes är att twitter är mer som en nyhetssajt än som ett socialt nätverk. I inledningen av artikeln slås jag av följande beskrivning:

In other words, think of Twitter not as a truncated Facebook, but as a speedy news site where anyone can be a reporter but the dispatches must be no more than 140 characters long.

Sedan går de igenom resultaten av studien som är väl så intressanta och visar att vi delar information på ett annat sätt på twitter jämfört med andra sociala nätverksplatser

And like other forms of media, including news outlets, Twitter has its stars. About 40 Twitter accounts have more than a million followers. The data indicates that amassing this level of popularity cannot be achieved simply by tweeting as much as possible. Rather, all the most popular Twitter accounts belong to celebrities, who are famous in channels other than Twitter.

The messages themselves more closely resemble those of a news dissemination medium as well. Of the tweets registered, more than 85 percent were news-related in some way.

Jag undrar kan det stämma att 85% av alla tweets som skickas ut är nyhetsrelaterade? Kanske? Kanske ligger twitters storhet i att informationen som jag tar del av där har stort nyhetsvärde?

Jag vet att jag tilltalas av möjligheten att ta del av nyheter, nya blogginlägg, tips om olika filmklipp och länktips men samtidigt så är twitters storhet att jag inte behöver ta del av dessa nyheter och kan bara använda twitter till att prata, tänka högt, dela med mig av min triviala vardag och filosofera.

Använd bibliotekarien i skolan -en fantastisk resurs

Idag har jag bloggat om min egen skolbibliotekarie Hanna Johansson, som är en mycket god vän och kollega på Kolla Källans idélåda med inlägget Ta hjälp av biblioteket. Inlägget handlar om hur hon arbetar med informationssökning tillsammans med våra elever. Hur en bibliotekarie förbereder sig för att stödja och hjälpa elever att utveckla sin informationskompetens. Så här berättar Hanna själv:

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne.

Hanna sa så mycket bra saker att det räcker till flera inlägg, men idag puffar jag för det som ligger på Kolla källan så ska jag skriva ännu ett om Hanna imorgon 🙂

Ta hjälp av skolbiblioteket

I tisdags satte jag mig i biblioteket tillsammans med bibliotekarien Hanna Johansson på Enskilda Gymnasiet för att prata med henne om informationssökning och elevers informationskompetens.

Hanna

Hanna Johansson

Informationssökning kring Afrika

I det här inlägget kommer jag att berätta hur Hanna arbetar kring informationssökning, källkritik utifrån ett Afrikaprojekt i årskurs nio, som hon tillsammans med en grupp SO- och språklärare just startat.

Jag börjar med att fråga Hanna: Hur förbereder du dig inför ett projekt, som det kring Afrika?

Hanna berättar glatt: Jag blev inbjuden av SO-lärarna på ett sektorsmöte om att vara med i planeringsfasen av projektet, och då blev det också naturligt att jag föreslog att jag skulle ha en genomgång med niorna i biblioteket kring hur de söker information. Lärarna tyckte det var en bra idé.

Min länklista lägger jag upp på skolan webbplats

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne. Jag börjar med att kort gå igenom de resurser som skolan betalar för: NE, Landguiden och Historiska biblioteket och databaser som Presstext etc. sedan tar jag upp de fria resurserna, som finns på nätet och då börjar jag alltid med Länkskafferiet, som är Skolverkets kvalitetsgranskade länksamling, sedan tar jag upp Google, Wikipedia etc.

Kommer alltid in på källkritik

Jag är noga med att förklara för eleverna att de bör använda flera olika källor, som de jämför för att se att informationen överensstämmer och att det är något de bör göra med alla källor. Hanna tillägger: Samtalet kommer alltid in på källkritik när jag pratar om informationssökning. Eleverna ställer ofta frågor om Wikipedia, om jag tycker det är en bra källa att använda osv… Då kommer jag in på att det är viktigt att ha ett kritisk förhållningssätt till alla källor och jämföra all information de hittar. Det är viktigt att påminna eleverna om att de ska vara medvetna i sina val av källor.

Blir synlig för eleverna

Jag avslutar genomgången i informationssökning med att visa min länksamling, så att eleverna vet var de kan hitta den och kan använda den som utgångspunkt för sin egen sökning. Att ha en lektion i början av ett projekt gör också att eleverna sedan kommer tillbaka till biblioteket och frågar kring sin egen frågeställning, om hur de ska hitta material på internet och i databaser. Hanna säger: Det är som att en ”startlektion” gör mig mer tillgänglig som resurs och sedan vågar eleverna be om mer hjälp i början av ett projekt. Det är som om de behöver påminnas om att jag finns i biblioteket och kan hjälpa dem att hitta rätt.

Vilka är svårigheterna?

Jag frågar Hanna om vilka svårigheter hon upplever att hon möter i arbetet med att utveckla elevers informationskompetens.

Hanna är noga med att poängtera att hon tycker att eleverna har bra kunskaper i att söka information, men det som saknas är tid, och möjligheter att få möta eleverna på deras ”hemmaplan” att få dem att förstå att jag som bibliotekarie inte bara kan hitta bra böcker utan även har kompetens i att söka på internet. Jag stöter ofta på svårigheter när jag ska visa sökvägar i Google för eleverna upplever att de kan Google. De tycker att googla kan de och internet är deras hemmaarena, där har jag inget att tillföra.

Hur gör du då? undrar jag nyfiket.

Åh, jag brukar vara lyhörd för vad de säger och brukar låta eleverna visa mig, för att sedan fråga om de kan t.ex. ”frassökning”, d.v.s. söka efter en specifik fras på Google? Ofta är svaret nej, och då kan jag visa att de ska sätta frasen, meningen som de söker efter mellan två citationstecken. Jag genom att vara lyhörd hjälpa eleverna och underlätta deras googlande med enkla knep som ”frassökning” och då kompletterar vi varandra.

En resurs för att utveckla elevernas informationssökande

Jag inser när jag sitter där med Hanna i skolans bibliotek och solen skiner in på oss att ett nära arbete med biblioteket och bibliotekarien är viktig resurs i arbetet att utveckla elevers informationskompetens. Så mitt råd till alla lärare och elever är, använd biblioteket och bibliotekarien i ert arbete med informationssökning och källkritik i skolan.