Hur skapar vi ett läraruppdrag i tiden?

Jag läser Anna-Karins Frisks inlägg om avintellektualiseringen av läraryrketSOS, skola och samhälle.

När jag läst hela Frisks inlägg inser jag att det Frisk nog vill säga är att skolan borde ha ett tydligare kunskapsuppdrag. Tydligare och att det borde lyftas fram tydligare i verksamheten. Frågan jag ställer mig är då vilka kunskaper är det som skolan ska förmedla och gestalta? Är det bara intellektuella färdigheter som Frisk delvis tycks hävda eller är det också sociala och emotionella? Skolan ska väl utveckla hela människan, socialt, emotionellt och intellektuellt.

Jag tror att vi behöver ha en gemensam syn på vad som är skolans, lärarens uppdrag: prata om det och förmedla hur vi, som lärare i skolan arbetar för att nå detta uppdrag. Sedan anser jag att diskussionen bör handla om vilka kunskaper och färdigheter som ska förmedla, vad behöver elever lära sig idag för att klara sig imorgon?

Kanske är det så att diskussionen behöver handla om vilka kunskaper som behövs för att klara sig i dagens samhälle. Frågan om lärarens uppdrag bör handla om hur vi skapar en skolan, och ett läraruppdrag som ligger i tiden.

10 reaktion på “Hur skapar vi ett läraruppdrag i tiden?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Mats Lindholm

    Jaaa, äntligen är det någon son skriver det jag har tyckt länge! Hur kan det komma sig i all skoldebatt så glömmer man bort de mest grundläggande skälet till att vi har en skola överhuvudtaget. Nämligen att rusta våra barn för det samhälle de skall ut i den dagen de blir vuxna. Tack för inlägget!!

  3. Pingback: Björn Kindenberg

  4. Anna-Karin Frisk

    Jag håller helt med dig om att skolan har fler mål än de kunskapsmässiga. Det är inte bara kunskapsuppdraget som behöver bli tydligare – det är läraruppdraget! Det jag menar med avintellektualiseringen är att det finns allt mindre tid för lärares diskussion av just denna typ av frågor. Vad är skolans mål? Vilket är mitt uppdrag? Och framförallt – vad innebär det att kunna det man ska kunna? Hur ser jag att eleverna har utvecklat ett kvalitativt rikare sätt att betrakta och hantera sin omvärld på? Det räcker inte med att vi visar upp HUR vi gör, vi måste också veta om detta säger oss något om lärandet? Vi måste ställa oss frågan: Är det kvalitativt bättre att undervisa om X på det här eller det där sättet och hur vet vi det? Jag tror att lärare måste bli bättre på att ställa sig dessa kritiska frågor, pröva sina metoder och inte nöja sig med att ”eleverna är glada och föräldrarna nöjda” för det säger ingenting om vilket lärande som blivit möjligt.

    Om lärare inte hinner kritiskt granska sin egen verksamhet (i alla dess aspekter i relation till lärande) finns risk för godtycke och att bra lärare och bra undervisning blandas i hop med kul, häftig, eller spektakulär undervisning. Inget av dem motsäger i och för sig den goda undervisningen, men de är heller inte någon garanti för den.

  5. Plura

    Spännande inlägg om skolans uppdrag och lärarnas realisering av det. Det pedagogiska samtalet lyser oftast med sin frånvaro i skolan.

    Det speglas oftast i att man inte utgår från kunskapsresultatet för eleverna och frågar sig, som lärare och skolledare, är vårt sätt att lära en spegling av elevernas resultat. VAD och HUR ska vi då påverka det pedagogiska arbetet för att öka målupppfyllelsen i kunskaperna. Det är allt för lätt att låta vardagen spegla utförandet och man kör på som man alltid gjort. Lättast så.

    Anna-Karin berör en intressant aspekt som jag brukar ta upp i undervisningar jag håller. Det är fyra saker som skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för vidare studier och arbete. Förutom kunskaputveckling är det individuell utveckling, social utveckling och färdigheter. Det är lite mer än vad som syns i debatten som har sneddat in på en liten del av kunskapsutvecklingen.

    Och sedan kan man fundera på framtida kunskaper. Ett är säkert att eleverna inte bara ska bibringas kunskaper i allmänhet utan göras genom målinriktade studier som är gångbara på arbetsmarknaden nu och framgent. Kontroversiellt kanske, men ska kunskaper vara det som bär välståndet är det en måste frågeställning för framtiden.

  6. Gertie Hammarberg Tersmeden

    Jag håller helt med Anna-Karin Frisk. Vi behöver få tid till att diskutera de stora och svåra frågorna. Läs gärna mer i min blogg där jag försöker ta upp just det svåra och det komplexa.

    Tack för intressant blogginlägg!

  7. Pingback: Björn Kindenberg

  8. Patricia

    Bra och nödvändig debatt! Tack för att du tar upp detta viktiga ämne Kristina.
    Det finns tyvärr rätt många som arbetar i skolan idag som inte vågar sig på att ”uppgradera” sin undervisning för att möta eleverna på deras planhalva och som inte inser att samhället är i ständig förändring och vi som lärare behöver vara mer uppdaterade än många andra.
    Som Mats skriver så behöver vi rusta eleverna för det samhälle de ska ut i. Det borde vara det som genomsyrar allt vi gör i klassrummet, helst hela tiden..

Kommentarer inaktiverade.