Tre år sammanfattade i ett tal

Jag har just avslutat min klass examen, studentdagen. Det var sista gången i skolan, tillsammans som klass. Åter en klass som lämnar skolan, lämnar mig bakom sig. Det är en tid av vemod, av tystnad, vad händer nu?

Inför deras studentlunch så har jag skrivit tal, det gör jag alltid när jag lämnar en klass, som jag är mentor för, de höll även ett tal till mig som jag ska be att få, spara till en regnig dag, till en dag då jag saknar mina elever än mer än i dag.

Mitt tal till min klass blev det här…

S3

Vi har känt varandra i tre år, det är tre långa år, eller nu när vi ser tillbaka på dem, tre korta år, tre snabba år, tre år som jag försökt fylla med min önskan om att ert lärande ska vara

  • innehållsrikt
  • verkligt
  • varierat

jag har med min undervisning velat ger er allt som jag kan, allt jag insett, allt jag har förstått, jag har velat ge er min kärlek till konsten, till litteraturen, till politiken, till förorten, till bloggen, till sociala medier, genom att vi arbetat med statyer, skulptörer, dadaismen, Blackeberglängden, bredden och tvären, genom att jag har tvingat er att blogga om romaner, om romantiken, om finanskrisen, om Strindberg Karlsson och genom att låta er twittra som Tjechovs karaktärer.

Jag har velat ge er alla mina verktyg för analys, för reflektion, för återkoppling genom att låta er orientera er utifrån en roman, genom att lura er att berättelsen är sann, genom att lyssna på er, genom att tro på er och genom att utvecklas tillsammans med er. Jag har velat ger er de bästa verktygen för att hantera livet genom att låta er komma med mig ut i världen, ut ur skolan, ut på nätet, jag har velat göra ert lärande innehållsrikt.

Jag har också velat att ert lärande skulle vara verkligt genom att vi har tagit oss an både vardagens problem och världens problem: Vi har tagit oss an elevrådets bristande information, rättsväsendets misslyckande då en senator som lämnade en ung kvinna att dö, att drunkna och inte fälldes för sin försumlighet.

Vi har också tagit oss an allt från Dantes helvete till USA:s skuldkris. Vi har också tagit oss an S-klassen:s problem genom att ni tvingats kandidera för att bli elevrådsordförande, genom att ni har tagit ansvar för er vardag, för era studier, för ert lärande.

Men jag har också velat att ert lärande ska vara varierat, genom att vi spelat rollspel, genom att vi gjort webbplatser, genom att vi gjort podcasts, genom att vi lekt, övat och prövat oss fram.

Nu när jag ser tillbaka på dessa tre år är det många saker som jag minns med stolthet, som när ni stod här i aulan och gjorde poetry slam för första gången, eller när ni på ungdomsparlamentet tog er an bostadspolitik, ungdomsgårdar, miljöproblem som riktiga politiker gjorde motioner och fattade beslut eller när ni ställde frågan inför hela internet och med mig som ansvarig ”ska lärare tvinga elever att blogga?” och sedan lät alla förstå att det ska man, det ska man visst, det är borde alla göra, det är bra …

Tre år har gått, det gick fort, fast det var en evighet sedan vi började. Det var i en annan tid, i ett annat liv. Mitt mål har varit att ni ska ge er ut i världen nyfikna, hungriga och sugna på att lära mer, att ni ska se tillbaka på er tid tillsammans med mig, tillsammans med oss som en tid som var innehållrik, verklig och varierad.

Tre år har gått, ni står inför en ny värld men nya möjligheter, nya äventyr, och med era kunskaper, erfarenheter, kommer ni att ta er an det äventyret, de möjligheterna, de nya världar som ska möta er, och nu när jag lämnar er är jag säker på att ni är redo, ni är förberedda, ni kan, ni ska, ni kommer att lyckas.

Tack för att ni har varit såsom ni har varit, utan er hade det aldrig skett.

Jag ska också säga Tack till Karin (@lillmacho) och Dan (@KonradKrabba) för ert stöd och er hjälp utan er hade det inte gått, sedan hade Henrik Widaeus @henrikwidaeus rätt vila behövdes för att det skulle sitta rätt.

3 reaktion på “Tre år sammanfattade i ett tal

  1. Plura

    Det var många tankvärda ord du gav dina adepter. Hoppas de får nytta av dem i deras livslånga lärande…

  2. Morrica

    Oh! Jag har lyckan att ha två veckor kvar, två korta, dyrbara veckor innan de går vidare ut i livet och vi står kvar i en tom skola. Finns något lika tomt som en skola när sommarlovet bara är femton sekunder gammalt?

    Ditt tal är mycket vackert!

Kommentarer inaktiverade.