Ge informationssökningen ett vidare syfte

2356886587_795c1e5d6b_m

Never Ending Holiday Homework by Azizul Ameir CC (by, nc, sa)

Det tillhör skolvardagen att elever självständigt ska söka efter fakta till en fördjupning eller en uppgift i skolan. I fredags berättade en bibliotekarie för mig:

”På vår skola gör eleverna nästa alltid faktablad om olika saker, som ett land i Afrika eller en historisk händelse, ett djur eller en uppfinning. Men sa hon, eleverna löser ofta uppgifterna genom att bara kopiera en artikel ur Wikipedia, eller NE. Vad lär sig eleverna på det?

Det kan ju tänkas att uppgiften handlar om att eleverna ska lära sig hitta fakta som de sedan ska kopiera till ett faktablad, men jag tror att de flesta lärare vill mer, och ser det som ett problem att eleverna bara löser uppgifterna genom att klippa och klistra in text från Wikipedia eller NE.

Olof Sundin hjälper mig

Jag har haft elever som har kopierat hela artiklar från Wikipedia och lämnat in som sina egna eller de som bara lämnat in en länk till en artikel i NE, som svar på en skoluppgift. Att informationen är lättillgänglig och att tekniken gör att elever lätt kan klippa och klistra in texter är ett av de problem som vi i skolan måste hantera. Jag tycker att Olof Sundin har formulerat det så väl i Stefan Pålssons artikel på Sociala medier ändrar källkritiken (Kolla Källan)

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Frågan är: Hur ska vi hantera det? När en av mina elever lämnar ifrån sig en text som bara är en kopia av en Wikipedia-artikel blir jag besviken, ifrågasätter mig själv, min undervisning och undrar hur kunde det bli så? Olof Sundin har fått mig att inse att det är inte mig det är fel på, inte heller på mina elever utan snarare är det fel på den uppgift som jag har konstruerat och vars svar finns på Wikipedia.

Hur gör jag?

Hur gör jag då? Hur hanterar jag en inlämningsuppgift som bara är en kopia av Wikipedia? Jag brukar be eleverna skriva om och på så sätt visa att jag inte ”köper” lösningen. Men med åren har jag insett att mina elever måste träna på att få andra uppgifter, jag måste vrida till uppgiften lite för att de ska göra något eget av informationen.

Om uppgiften är att till exempel skriva om Blackeberg och det jag vill är att eleverna ska öva att hitta i NE, då räcker det med att jag ber eleverna göra ett faktablad, men om jag vill att de ska göra informationen till sin egen, bearbeta den, förstå eller utveckla färdigheter då formulerar jag uppgiften annorlunda.

Till exempel kan jag be mina elever göra en serie till sitt faktablad eller en reseskildring, ett reportage eller en intervju och inte bara ett faktablad.

Låt eleverna bearbeta informationen

Jag kan säga att mina elever är ovana vid den typen av uppgifter och det tar tid för dem att öva och skulle de få välja så skulle de nog bara lämna in ett faktablad, och sedan låta uppgiften vara klar, men övning ger färdighet och till slut lär sig eleverna att bearbeta informationen och steg för steg göra den till sin egen.

Så nästa gång, du ska låta dina elever arbeta självständigt och samla in information som de sedan ska bearbeta, fundera på om de kan gör något eget av faktabladet. Det kanske kan bli ett reportage, en insändare, en intervju eller något annat som gör att eleverna måste bearbeta informationen. Glöm inte heller att det är viktigt att eleverna anger sina källor.

4 reaktion på “Ge informationssökningen ett vidare syfte

  1. Maud Hell

    Bra, detta understöds ju av forskningen! Egentligen behövs väl inte faktabladet, kanske källhänvisningar kan räcka? Man kan också framställa faktabladet som en gemensam uppgift uppdelade i olika grupper med olika delämnen. Sedan kan eleverna arbeta självständigt med en uppgift som är individuell utifrån det gemensamma faktabladet. Då har man fått med även samarbetet, som ofta behövs i verkliga livet, men det tar antagligen lite längre tid?
    /Maud, bibliotekarie med många år som skolbibliotekarie

  2. Kristin Berglid

    Som skolebibliotekar i videregående i Norge, er dette, jeg holdt på å si kjente og kjære, problemstillinger. Hos oss er det også stor oppmerksomhet rundt oppgaveformuleringer og jeg har bare lyst til å bringe inn en oppgavetype som jeg ser at lærerne av og til bruker, nemlig sammenligning. Når man skal sammenligne noe kreves det en annen refleksjon. Et eksempel jeg hørte var f.eks.: sammenlign vikingene med den italienske mafiaen. Den hadde visstnok ført til høyt engasjement !

  3. Pingback: KristinaAlexanderson

Kommentarer inaktiverade.