Ut med läroboken, in med läroplanen

Låter vi förlagen eller läromedelsförfattarna bestämma hur vi ska förstå och tolka läroplanen? Eller gör vi en egen tolkning, och för samtal kring läroplanens intentioner med eleverna?

Igår satt jag i gröngräset med bara fötter och tillsammans med en kollega som ondgjorde sig över läroböckerna som hennes, mina kollegor håller så hårt i. Min kollega berättar den ena historien efter den andra om kollegor som sitter och krampaktigt håller sig fast vid läroböcker som är utgivna 1986.

Det innebär att de är skrivna för en annan läroplan, LGR -80 (läroplanen från 1980), lade hon till i indignerat en bisats, det är 2010 idag!

Är det så att kärleken till gamla läroböcker styr skolans tolkning av läroplanen? Jag vill inte tro det…

9 reaktion på “Ut med läroboken, in med läroplanen

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Krister Hansson

  3. Anna-Karin Frisk

    Intressant i detta sammanhang är också att det fortfarande talas om ”den nya läroplanen” när man talar om en läroplan som kom ut för mer än 15 år sedan…och som snart kommer att ersättas av en ny 🙂

    Visst är det så att man gärna passar in det som man uppfattar som ”nytt” till något man känner igen sedan tidigare (gamla läroböcker)och försöker se samband som gör det fortsatta användandet giltigt. Och man kan ju ofta göra detta också. Undervisning är ju inte så enkel så att den var ”dålig” förr och ”bra” nu, utan självklart finns det aspekter som kommer igen och som också tål att återanvändas.

    Jag tror att ett led i att professionalisera lärarna är att vi inte låter oss styras av läromedlens kunskapssyn. Det vikiga är att vi själva har en bild av, eller ett intellektuellt djup i, vad det innebär att ”kunna” vissa saker. Vilka förmågor är det vi vill att eleverna utvecklar? Om vi ”vet” det och också undersöker vad som måste bli tydligt för eleverna så kan vi också ta kommandot över de sätt som vi ska presentera detta innehåll på. I grunden handlar det alltså om ett ämnesdjup som möjliggör en egen uppfattning av vad detta kunnande består i.

    1. Plura

      Nja, inte är den så ny när den kommer. Ny struktur möjligen, men samma gamla mål med smärre tillägg. Fast borttaget är uppnående mål och strävansmål. Nu finns bara inriktningsmål.

  4. Pingback: Anna-Karin Frisk

  5. Plura

    Jo, Kristina så tror jag det är hos en stor del av skolan. Lgr 80 är mer styrande, den talar om vad och hur läraren ska jobba.

    Det blev så ”hemskt” när Lpo 94 och Lpf 94 kom. Dels visste ingen vad det egentligen var, ingen utbildning gavs, dels vaddå får vi undervisa som vi vill för att nå de nationella målen i det pedagogiska arbetet?

    Det är denna vilsenheten jag ser hos skolledare och lärare än sexton år senare. Därför går många gladligen en grundkurs i mål- och resultatstyrning utifrån läroplanerna.

  6. Pingback: Slutet är början på nästa « You're no different to me

  7. Björn Kindenberg

    Det spelar ingen roll om man använder en lärobok från 2010, 2000, 1990, 1980 eller för den delen något annat decennium. Läroböcker är ett hjälpmedel för att nå de mål som föreskrivs i läroplanerna och (mer uttryckligen) i kursplanerna. Nationalencyklopedi- eller wikipediaartiklar är inte heller skrivna specifikt för läroplaner (som väl är), de kan ändå användas. Däremot önskar man sig alltid en lärobok som är aktuell och känns relevant, men då helt oavsett om den senaste läroplanen kom igår eller för 15 år sedan. Lärobokens användbarhet avgörs av elevernas förförståelse, vilket stoff som är aktuellt för arbetsområdet, textens svårighetsgrad, arbetsform och andra faktorer, som läraren måste göra en didaktisk analys av. Det kan finnas både bra och dåliga läromedel men det får (bör?) inte finnas styrande läromedel.

Kommentarer inaktiverade.