Dagsarkiv: 08 juni 2010

Att blogga gör faktiskt skillnad, tack Surfa Lugnt!

Igår kväll postade jag ett inlägg Hur vet Surfa Lugnt det? som handlade om Surfa Lugnts quiz: 11 frågor om ungas vardag på nätet. Jag undrade i mitt inlägg hur de vet att unga anser att Google är mest trovärdig. Jag ställde följande fråga i mitt inlägg:

Hur vet Surfa Lugnt det? Och varför framkommer inte källan när jag få mina svar? Jag vill bara veta…

Idag fick jag svar idag från Marko Määttä som i en kommentar förklarar att:

Frågor och svar i Surfa Lugnts quiz har gjorts av Johnny Lindqvist, en av Sveriges främsta experter på ungdomskommunikation. Testet ska uppmuntra till diskussion mellan vuxna och unga, till exempel om förebilder.

När det gäller din specifika fråga är källan fokusgrupper med gymnasieelever i Stockholm och Örebro i april 2010. Vi kan på goda grunder utifrån dessa gruppdiskussioner säga att unga först googlar och i andra hand t ex frågar sina lärare. Självklart kan vi diskutera vad unga faktiskt ser som mest trovärdigt, men en stark tendens är att söka information primärt på nätet.

För att undvika missförstånd, lägger vi ut källorna idag, där det framgår tydligt vad som är obestridliga fakta och vad som kan vara föremål för olika tolkningar.
Att få en diskussion kring svaren är en av målsättningarna med kampanjen.

Jag säger bara att blogga gör faktiskt skillnad, tack Surfa Lugnt! och surfa lugnt…

Niklas Karlsson och Diigo i idélådan på Kolla Källan

Jag har fått lyckan att intervjua Niklas Karlsson för ett inlägg i Kolla Källans idélåda, och han sa så mycket spännande saker att jag bara vill skriva inlägg på inlägg om honom och hans arbete. Det kommer att bli en liten serie om Niklas här på min blogg, lite mer intervjumaterial imorgon…

Idag berättar han in intervjun på Kolla Källan om sitt arbete med Diigo och sociala bokmärken. Det finns massor som jag bara vill citera, men ni får bara en teaser här sedan får ni som vanligt läsa inlägget på Kolla Källan. Så här beskriver Niklas målet med sitt arbete att skapa en gemensam kunskapsbank med hjälp av sociala bokmärken i Diigo

Mitt mål, fortsätter Niklas, är att jag vill att vi utgår från den information som elever och lärare tillsammans möter och att elever inte enbart ska möta den information som lärare presenterar eller har valt ut genom att välja lärobok.

Läs om hans arbete, och svara på hans uppmaning om att samarbeta kring kunskapande och sociala medier!

Twitter i skolan på TeachMeet fast nu på Youtube!

Missade du min presentation Twitter i skolanTeachMeet inför Framtidens lärande, så finns nu möjligheten att se den på Youtube.

Jag kollade just själv igenom mitt framträdande på Tuben tillsammans med Copylinda, (se bilden)

Pojkarna som satt bredvid mig på tuben tyckte att jag hade lite väl högt ljud på min mobil, men skrattade gott när jag förklarade att jag bara tittade på mig själv på Youtube.

Om du vill spana in presentationen parallellt så ligger den nedan

Kan Wikipedia användas för att sprida kulturarvet?

Jag läser den fantastistisk spännande artikeln Venerable British Museum Enlists in the Wikipedia Revolution i New York Times om Britsh Museums samarbete med Wikipedia, i artikeln beskrivs samarbetet ha uppkommit pågrund av:

“I looked at how many Rosetta Stone page views there were at Wikipedia,” said Matthew Cock, who is in charge of the museum’s Web site and is supervising the collaboration with Wikipedia. “That is perhaps our iconic object, and five times as many people go to the Wikipedia article as to ours.”

In other words, if you can’t beat ’em, join ’em.

Kunskapen om hur användarna agerar på webben fick British Museum att ändra strategi och använda Wikipedia för att förmedla kunskap om deraa samlingar. Sedan är beskrivs i artikeln vad som förenar dessa två insitutioner och vad som skapar konflikter:

What unites them is each organization’s concern for educating the public: one has the artifacts and expertise, and the other has the online audience.

Dividing them are issues of copyright and control, principally of images. Wikipedia’s parent, the Wikimedia Foundation, is strongly identified with the “free culture movement,” which generally holds that copyright laws are too restrictive. The foundation hosts an online “commons” with more than six million media files, photos, drawings and videos available under free licenses, which mean they can be copied by virtually anyone as long as there is a credit.

That brought Wikipedia into a legal tussle with another prominent British institution, the National Portrait Gallery, when high-resolution copies of paintings from its collection were uploaded to the commons. A Wikipedia volunteer had cobbled the copies together from the gallery’s Web site, justifying his actions by noting that the paintings involved were no longer under copyright. Both the portrait gallery and the British Museum generate revenue by selling reprints and copies of pieces in their collections.

“Especially at a time like this, we can’t afford to sacrifice any revenue source,” Mr. Cock said.

 Sedan kommer den spännande slutklämmen om målkonflikter inom Wikipedia-communityt:

Mr. Wyatt said he “would love a high-resolution image of the Rosetta Stone,” that shouldn’t be Wikipedia’s only goal in working with the museum. He said that there had been some extremism on his side of the debate: “ ‘Content liberation’ is the phrase that has been used within the Wikimedia community, and I hate that: they see them as a repository of images that haven’t been nicked yet.”

Jag ser motsättningarna, men även beröringspunkterna och jag förväntar mig en livlig diskussion kring det imorgon när jag ska på en workshop om Creative Commons-licenser och fotosamlingar. Jag hoppas också att frågan om Wikipedias roll i förhållande kulturarvet kommer upp till diskussion och belysning. Det ska bli spännande, i vilket fall som helst.

Inbjuden som talare är bland annat Lyam Wyatt Wikipedia Australien och volontär vid British Museum. Se det fullständiga programmet.

Samarbeta med hjälp av Diigo

Jag har gjort en intervju med Niklas Karlsson, som är lärare på Fridagymnasiet i Vänersborg. Han undervisar i biologi, miljökunskap och matematik och är initiativtagaren bakom nätverket Dela! Jag har intervjuat honom kring hans arbete Diigo, som verktyg för att låta eleverna gemensamt samarbeta kring informationssökning.

Niklas "dela" Karlsson

Niklas Karlsson

Diigo är enligt om-sidan två tjänster i en: det är ett forskningsverktyg som gör att användarna kan både samarbeta och utbyta kunskaper i ett socialt nätverk.

Vi utforskar världen tillsammans

Jag börjar med att fråga Niklas om syftet: Varför använder du sociala bokmärken tillsammans med eleverna?

Niklas är tydlig med att en del av syftet med att använda sociala bokmärken är att lära eleverna bearbeta information kollaborativt och att gemensamt söka information tillsammans.

– Vår gemensamma samling av bokmärken är till för att jag och eleverna gemensamt ska kunna studera och närma oss de frågeställningar som vi skapat i samband med planeringen och upplägget av kursen. /…/ Tanken är att vi utforskar världen tillsammans och lärarens uppgift är att hjälpa eleverna att förstå innebörden av centrala begrepp, sortera dem och hitta mönster, samt att problematisera och diskutera begreppen.

– Mitt mål, fortsätter Niklas, är att jag vill att vi utgår från den information som elever och lärare tillsammans möter och att elever inte enbart ska möta den information som lärare presenterar eller har valt ut genom att välja lärobok.

Skapar samarbete

Varför har du valt att använda sociala medier för att hjälpa eleverna med informationssökning?

– Grundtanken är att eleverna inte var och en för sig ska googla, utan att relevanta sidor märks upp (taggas) och sparas i gemensam grupp som sedan blir det ”första” stället, som eleverna går till när de vill ta reda på något. Då blir det naturligt att använda sociala medier som underlättar och skapar möjligheter för samarbete.

Hur går arbetet till mer konkret?

– Processen startar med att jag, ibland tillsammans med eleverna, tolkar målen och bestämmer hur vi ska lära oss. Det vill säga att vi gemensamt skapar uppgifter utifrån målen.  Därefter söker eleverna och jag efter relevant information, sparar, taggar den och diskuterar informationen både genom webbaserade verktyg och irl (in real life, i verkligheten), alltså i klassrummet, utifrån de frågeställningar och uppgifter, som vi arbetar med.

Vilka fördelar ser du med ett gemensamt informationssökande?

– Det finns flera fördelar som att eleverna kan arbeta oberoende av tid och rum. De får kunskaper som antagligen är relevanta i fortsatta studier och yrkesliv. Sedan är det så att vi snabbare kommer till en annan nivå, där vi utifrån att vi förstår informationen kan diskutera viktiga frågor i t.ex. genteknik istället för att bara ”lära oss fakta”.

Naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt

– Andra fördelar finns självklart i att det blir en naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt, till exempel genom att vi diskuterar vilka taggar som är relevanta att använda. Det blir vidare väldigt tydligt vilka källor som används och det uppkommer ofta spontana diskussioner om vilka källor som är pålitliga.

– En annan fördel är att den information som eleverna möter är mer aktuell, och att vi arbetar med det vidgade textbegreppet (som omfattar text, ljud film med mera). Vi gör ingen skillnad på i vilken form informationen presenteras.

Var ligger utmaningarna?

– Den kanske största utmaningen ligger i att arbeta med elevernas förställningar om vad lärande i skolan är och vad kunskap är. Användningen av exempelvis Diigo ligger utanför deras referensramar. Hur vet de att det de presterar är tillräckligt bra? Hur ser de kvalitéer i det de gör? Dessutom krävs det att eleverna lär sig andra saker, som att tagga och organisera information.

– Det finns även andra problem som att det för eleverna är utmanade att använda webbaserade verktyg – det är ett fåtal som direkt förstår hur de kan användas i undervisningen, för samarbete för informationssökning. Jag upplever dessutom att de flesta eleverna har ett stort motstånd mot att använda webbaserade verktyg på detta sätt, för sociala medier och webbaserade verktyg används på fritiden och utan krav.

Niklas har i det här projektet haft ett nära samarbetet med Erik Boström, skolbibliotekarie och doktorand i Göteborg, och har tillsammans med Alma Taawo, Länkskafferiet, byggt upp grunden för en ”Nationell bokmärkessamling för utbildning och lärande” och ”Nationell bokmärkessamling – Biologi”. Niklas vill uppmana fler lärare att pröva detta arbetssätt.

Niklas avslutar med orden:

– Jag vill hitta fler att samarbeta med!

***

Och för er som vill komma igång finns här början till en guide för biologi och en plan för att använda Diigo i undervisningen.

Du kan också läsa en intervju med Niklas Karlsson på webbplatsen IT för pedagoger i artikeln Kommunikation och samarbete viktigt i undervisningen