Samarbeta med hjälp av Diigo

Jag har gjort en intervju med Niklas Karlsson, som är lärare på Fridagymnasiet i Vänersborg. Han undervisar i biologi, miljökunskap och matematik och är initiativtagaren bakom nätverket Dela! Jag har intervjuat honom kring hans arbete Diigo, som verktyg för att låta eleverna gemensamt samarbeta kring informationssökning.

Niklas "dela" Karlsson

Niklas Karlsson

Diigo är enligt om-sidan två tjänster i en: det är ett forskningsverktyg som gör att användarna kan både samarbeta och utbyta kunskaper i ett socialt nätverk.

Vi utforskar världen tillsammans

Jag börjar med att fråga Niklas om syftet: Varför använder du sociala bokmärken tillsammans med eleverna?

Niklas är tydlig med att en del av syftet med att använda sociala bokmärken är att lära eleverna bearbeta information kollaborativt och att gemensamt söka information tillsammans.

– Vår gemensamma samling av bokmärken är till för att jag och eleverna gemensamt ska kunna studera och närma oss de frågeställningar som vi skapat i samband med planeringen och upplägget av kursen. /…/ Tanken är att vi utforskar världen tillsammans och lärarens uppgift är att hjälpa eleverna att förstå innebörden av centrala begrepp, sortera dem och hitta mönster, samt att problematisera och diskutera begreppen.

– Mitt mål, fortsätter Niklas, är att jag vill att vi utgår från den information som elever och lärare tillsammans möter och att elever inte enbart ska möta den information som lärare presenterar eller har valt ut genom att välja lärobok.

Skapar samarbete

Varför har du valt att använda sociala medier för att hjälpa eleverna med informationssökning?

– Grundtanken är att eleverna inte var och en för sig ska googla, utan att relevanta sidor märks upp (taggas) och sparas i gemensam grupp som sedan blir det ”första” stället, som eleverna går till när de vill ta reda på något. Då blir det naturligt att använda sociala medier som underlättar och skapar möjligheter för samarbete.

Hur går arbetet till mer konkret?

– Processen startar med att jag, ibland tillsammans med eleverna, tolkar målen och bestämmer hur vi ska lära oss. Det vill säga att vi gemensamt skapar uppgifter utifrån målen.  Därefter söker eleverna och jag efter relevant information, sparar, taggar den och diskuterar informationen både genom webbaserade verktyg och irl (in real life, i verkligheten), alltså i klassrummet, utifrån de frågeställningar och uppgifter, som vi arbetar med.

Vilka fördelar ser du med ett gemensamt informationssökande?

– Det finns flera fördelar som att eleverna kan arbeta oberoende av tid och rum. De får kunskaper som antagligen är relevanta i fortsatta studier och yrkesliv. Sedan är det så att vi snabbare kommer till en annan nivå, där vi utifrån att vi förstår informationen kan diskutera viktiga frågor i t.ex. genteknik istället för att bara ”lära oss fakta”.

Naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt

– Andra fördelar finns självklart i att det blir en naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt, till exempel genom att vi diskuterar vilka taggar som är relevanta att använda. Det blir vidare väldigt tydligt vilka källor som används och det uppkommer ofta spontana diskussioner om vilka källor som är pålitliga.

– En annan fördel är att den information som eleverna möter är mer aktuell, och att vi arbetar med det vidgade textbegreppet (som omfattar text, ljud film med mera). Vi gör ingen skillnad på i vilken form informationen presenteras.

Var ligger utmaningarna?

– Den kanske största utmaningen ligger i att arbeta med elevernas förställningar om vad lärande i skolan är och vad kunskap är. Användningen av exempelvis Diigo ligger utanför deras referensramar. Hur vet de att det de presterar är tillräckligt bra? Hur ser de kvalitéer i det de gör? Dessutom krävs det att eleverna lär sig andra saker, som att tagga och organisera information.

– Det finns även andra problem som att det för eleverna är utmanade att använda webbaserade verktyg – det är ett fåtal som direkt förstår hur de kan användas i undervisningen, för samarbete för informationssökning. Jag upplever dessutom att de flesta eleverna har ett stort motstånd mot att använda webbaserade verktyg på detta sätt, för sociala medier och webbaserade verktyg används på fritiden och utan krav.

Niklas har i det här projektet haft ett nära samarbetet med Erik Boström, skolbibliotekarie och doktorand i Göteborg, och har tillsammans med Alma Taawo, Länkskafferiet, byggt upp grunden för en ”Nationell bokmärkessamling för utbildning och lärande” och ”Nationell bokmärkessamling – Biologi”. Niklas vill uppmana fler lärare att pröva detta arbetssätt.

Niklas avslutar med orden:

– Jag vill hitta fler att samarbeta med!

***

Och för er som vill komma igång finns här början till en guide för biologi och en plan för att använda Diigo i undervisningen.

Du kan också läsa en intervju med Niklas Karlsson på webbplatsen IT för pedagoger i artikeln Kommunikation och samarbete viktigt i undervisningen

En reaktion på “Samarbeta med hjälp av Diigo

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

Kommentarer inaktiverade.