Dagsarkiv: 12 juni 2010

Twitter gör oss smartare…

Jag har personligen fått höra att ”twitter” bara fördummar och inte ger möjlighet till reflektion och fördjupning. Det är på ett sätt sant för på 14o tecken kan du inte fördjupa ditt resonemang, eller hur du tänker, utveckla dina argument, men å andra sidan visar Steven Pinker i sin artikel Mind Over Mass Media att det inte är något nytt. Ny teknologi har mött liknande argument och de återkommer ständigt i debatten.Pinker använder PowerPoint som exempel vars största kritik är att kunskap skulle reduceras till några punkter med nyckelord. Och det vet vi ju alla att det inte är sant.

Artikeln har en tydlig tes att visa att teknologiutvecklingen inte lett till att mänsklighetens kunnande gått tillbaka, utan det har lett till att vi gått framåt. I artikeln tas det fram flera exempel på de faror som man sett med teknologin skulle innebär och så bemöter författaren dem med tydliga och sakliga argument som:

For a reality check today, take the state of science, which demands high levels of brainwork and is measured by clear benchmarks of discovery. These days scientists are never far from their e-mail, rarely touch paper and cannot lecture without PowerPoint. If electronic media were hazardous to intelligence, the quality of science would be plummeting. Yet discoveries are multiplying like fruit flies, and progress is dizzying. Other activities in the life of the mind, like philosophy, history and cultural criticism, are likewise flourishing, as anyone who has lost a morning of work to the Web site Arts & Letters Daily can attest.

Sedan avslutas artikeln med följande klokheter…

Yes, the constant arrival of information packets can be distracting or addictive, especially to people with attention deficit disorder. But distraction is not a new phenomenon. The solution is not to bemoan technology but to develop strategies of self-control, as we do with every other temptation in life. Turn off e-mail or Twitter when you work, put away your Blackberry at dinner time, ask your spouse to call you to bed at a designated hour.

And to encourage intellectual depth, don’t rail at PowerPoint or Google. It’s not as if habits of deep reflection, thorough research and rigorous reasoning ever came naturally to people. They must be acquired in special institutions, which we call universities, and maintained with constant upkeep, which we call analysis, criticism and debate. They are not granted by propping a heavy encyclopedia on your lap, nor are they taken away by efficient access to information on the Internet.

The new media have caught on for a reason. Knowledge is increasing exponentially; human brainpower and waking hours are not. Fortunately, the Internet and information technologies are helping us manage, search and retrieve our collective intellectual output at different scales, from Twitter and previews to e-books and online encyclopedias. Far from making us stupid, these technologies are the only things that will keep us smart.

Ny media har fått framgång av ett syfte, den ökar vårt gemensamma kunnande som att jag utan twitter inte ens fått vetskap om artikeln som Brian Kotts skickade till mig, vilket gör att jag kan ge er möjligheter att tillsammans med mig reflektera över twitters storhet.

Samtidigt måste jag säga att utan twitter hade jag aldrig lärt mig så mycket som jag har gjort… Twitter har kanske inte gjort mig smartare men berikar min vardag och ger mig input till mitt lärande, skrivande och mitt lärarskap. Tack @briankotts!

***

Har jag sagt det förut, om så lyssna igen! Jag ÄLSKAR twitter, idag har jag i stort sett inte varit online, har haft annat för mig, men när jag loggar in så har@BrianKotts tänk på mig när han läste NYT och skickar en tweet till mig

@kalexanderson How Twitter makes us smarter | NYTimes http://nyti.ms/cgQCce

Jag blir så glad, någon har tänkt på mig, tänk att det här intresserar Kristina, och jag läser och inser att Brian är precis mitt i prick!

Hemma hos systra mi

I tisdags fick jag njuta av Anne-Maries lägenhet, en lång stund, en alldeles för kort stund, tillsammans med systra mi. Hon är en av de där lärarna som jag beundrar, imponeras, vill förstå, vill vara nära, vill bejakas av, vill vara i närheten av. Hon är en förebild som lärare, som kvinna, som människa!

Anne-Marie sprudlade av energi, glädje och närvaro.

Åh va jag är stolt över att hon, kallar sig för systra mi! Jag fick gå runt botaniserade, studerade, hittade bokstäver här och där, såg att kärleken till typografin, formen, orden den delar vi. Vi fick tid för att planera ett bloggprojekt tillsammans, som jag vill göra starta helst nu! Men vi ska, vi har bestämt, vi kommer att…

I hennes kök finns ett kylskåp precis som hos många andra, men hennes kyl är full av ord! Det är fullt med Körlingsord hemma hos Körling.

Låt mig berätta om mötet hos Anne-Marie med bilder:

Hennes kylskåp… Kan man låta bli att bli förälskad!

kylskåps ord

Lite detaljbilder…

Korlingskylskåpwords

kylskåpsord hos Körlingmemory

Sedan vår gemensamma kärlek till bokstäverna och mumin, och den finaste vännen som sitter i fåtöljen

A B Cthe best friend

mumin behind the door

Jag lovade visst något mina bokstäver är du med lite bokstäver från mig, så här ser mina eller de som nästan är mina ut…

The name of the box

letters

Jag har fått den äran…

Jag har den äran att berätta… Det får mig att tänka på vad en god vän till mig sa:

Det är ju det enda du gör. Du bara berättar vad du gör och vad du tycker, vart du är på väg och om dina blogginlägg. Allt handlar bara om dig själv. Det är så typiskt kvinnligt att berätta om allt de är med om, allt de gör och upplever.

Det fick mig att fundera, är det så? Är jag så självupptagen att jag bara berättar om mig själv? Jag diskuterade frågan med några andra vänner och en sa:

Men Kristina, om inte du berättar vad du gör, vad du håller på med, vem ska då göra det? Vem kommer veta vad du tycker om du inte berättar det?

I vilket fall som helst så har jag den äran att berätta att jag har fått titeln Skolansvarig för Creative Commons i Sverige. Det låter något det! Kristina Alexanderson Skolansvarig för Creative Commons. Jag är så stolt och lycklig, ett hedersuppdrag!.

Så nu har jag gjort det, jag får väl göra avbön en annan dag eller hänvisa till Anti-Jantelagen 🙂

Hur gör man ett erkännande till upphovsmannen i en artikel på Wikipedia enl Creative Commons?

Jag drivs i mångt och mycket av en nyfikenhet inför det jag inte förstår, jag vill förstå, veta och helst kunna. Upp på det är jag lärare och vill göra rätt, förstå hur man gör för att kunna säga så här ska du göra och då är det korrekt, ok, kanske till och med rätt.

I onsdags tillbringade jag dagen på Stadsmuseet i Stockholm och lärde mig mer om de problem och frågeställningar som Arkiv, bibliotek och museer, vår gemensamma minnessektor, eller minnesinstitutionerna som Karin Linder kallar dem, står inför när det kommer till digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvet, bilder, fotografier etc. Spännande,och en helt ny värld för mig, oinsatt blir jag ofta stum inför de problem som finns i outforskade världar. Faktum blir att jag vet inte var problemen finns, om vad, hur lösningar diskuteras, och om vad… Men jag lärde mig en hel del…

Attribution i Wikimedia Commons

Förmiddagen handlade om Wikipedia och deras systersajt Wikimedia Commons, och samtal fördes kring den metatext som finns för bilder, och frågan kom att handla om hur man gör en korrekt attribution till en bild på Wikimedia Commons. I stort sett som för en bild från flickr, kanske lite mer komplex eftersom det finns en faktor till att ta hänsyn till, och på flickr är enklare, eftersom titel, upphovsman och licens med länkar räcker och säger allt, och gör det möjligt att se vem som har upphovsrätten, var bilden ligger samt under vilken licens.

Wikimedia Commons har dock väldigt pedagogiska metatexter som gör det enklare för en användare att göra rätt, och Lennart Guldbrandsson (ord. för svenska MediaWiki) var tydlig attributionen bör innehålla följande:

Acanthite by Rob LavinskyiRocks.com photo WikimediaCommons CC (by, sa)

titel på verket, upphovsman, wikimedia commons och licensen,

inget märkligt egentligen (som vilken källa som helst, tryckt eller digital). Men jag insåg genast att Wikipedia-artiklar borde ha samma system för attribution, det finns ju upphovsmän, kvinnor även till dessa artiklar, men hur gör man då?

Attribution till en Wikipedia artikel

Den frågan har jag brottats med några dagar, till min hjälp har jag valt att använda Mathias Klangs guide Copyright-Copyleft, som egentligen inte ger så mycket vägledning han skriver så här om källor som har flera upphovsmän:

Ofta skapas verk av flera användare eller genom att skaparen använder redan existerande verk för att skapa något nytt. Om flera upphovs­män är ansvariga tillsammans för att ett verk skapas på ett sådant sätt att deras enskilda bidrag inte kan särskiljas har de gemensamt rättigheter till verket.

Alltså borde alla som redigerat en artikel på wikipedia nämnas i en attribution till artikeln. Den informationen kan man lätt få fram genom att titta i Wikipedia artiklarnas historiksidor, alla bidrag loggas, antingen genom att de kopplas till ett användarnamn eller en ip-adress. Men räcker det inte med att bara hävda att Wikimedia foundation är upphovsman till verket? Mathias Klang ge svar i sin guide genom att förklara följande:

Verk kan även skapas genom att någon sammanställer olika verk eller delar av verk. Den som skapar ett sådant samlingsverk har upphovsrätt till själva samlingen, men de rättigheter som han eller hon erhåller kan inte begränsa de rättigheter som de ursprungliga skaparna har till sina delar av samlingen.

Även om Wikipedia foundation har upphovsrätten till hela samlingen, hela uppslagsverket, så använder jag inte hela verket, och skaparna av de enskilda delarna har fortfarande upphovsrätten kvar till sina verk, och det gör att jag inte bara bör hänvisa till Wikipedia (som upphovsman) utan även till upphovsmännen bakom en enskild artikel och ära den/de som skrivit artikeln, alltså ett ip-nummer om användaren är anonym eller ett användarnamn om upphovsmannen har ett konto på Wikipedia.

Men det kan ju var ”hur många som helst som skapat en artikel” men enligt upphovsrättslagen ska jag erkänna upphovsmannen enligt god sed, och tittar vi på den sedvana som finns vid källhänvisningar så borde jag åtminstone nämna den som skapat artikeln, sedan blir det svårare att avgöra om jag ska nämna fler… Och om så ska det vara beroende på hur och i vilken omfattning användarna har redigerat artikeln?

Ett exempel

Men att en upphovsman ska attribueras är inget att tala om. Det är den ”goda sed” vi har och det gör vi när vi hänvisar till verk som har flera författare, sedan ska Wikipedia, eller WikiMedia Sverige och anges som upphovsman eftersom de har upphovsrätten till hela verket, uppslagsverket. Jag inbillar mig att det skulle kunna se ut på följande sätt om jag väljer att göra en attribution till följande artikel:

Mathias Klang, född 1967, är filosofie doktor i informatik med juridisk inriktning och forskare samt lektor vid Göteborgs universitet. Klang är projektledare för Svenska Creative Commons och arbetar med teori, praktiska tillämpningsfrågor och upplysning om upphovsrätt och licenser.

Han disputerade 2006 på avhandlingen Disruptive Technology – The effects of technology regulation on democracy[1]. Där studerade Klang försök att lagreglera Internet-teknikens samhällsstörande effekter och hävdade att Internet i grunden förändrar vårt sociala beteende. Han drog slutsatsen att lagstiftare vanligen minskat Internets potentiella demokratiska fördelar genom sina ingrepp. Den grundläggande tesen i avhandlingen är att regleringen av teknik i informationssamhället är detsamma som reglering av själva demokratin. Eftersom det handlar om komplex teknik marginaliseras medborgaren genom regleringen av demokratin.

Klang har publicerat forskning och debattartiklar på området rättigheter och teknologi, redigerat boken Human Rights in the Digital Age (2005) tillsammans med Andrew Murray samt skrivit boken Copyright – Copyleft: En guide om upphovsrätt och licenser på nätet[2] (2008). Han är även aktiv inom Free Software Foundation Europe.

Klang var ledamot av den parlamentariskt sammansatta E-offentlighetskommittén som arbetade med säkerhetskopiors rättsliga status och utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form [3]. Kommitténs förslag kan läsas i delbetänkandet Säkerhetskopiors rättsliga status[4] och slutbetänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet.[5]

Mathias Klang (titel på artikel, med permanent länk till artikeln) av Mrund mfl, Wikipedia CC (by, sa)

Titel på artikeln, upphovsman mfl, källa (wikipedia) Licens (by,sa)

Jag tycker att det borde kunna vara så… eller ska man attribuera den som senast varit inne och redigerat i artikeln och sedan lägga till mfl?

I artikeln som jag valde, om Klang är det inte så många upphovsmän, så det är möjligt att ange alla, men om man tittar på artikeln för andra puniska kriget, och ser på redigeringshistoriken blir det kanske inte lika enkelt, men god sed måste väl ändå bygga på de sedvanor som vi redan har vid källhänvisningar, eller, så jag kvarstår i att en korrekt attribution till andra puniska kriget bör vara:

  • Andra puniska kriget [titel på artikeln med en permanent länk till den artikel som jag faktiskt hänvisar till],
  • den som skapade artikeln [användarnamn med länk],
  • Wikipedia [länk]
  • CC (by, sa) [med länk till själva licensen]

Det skulle då se ut enligt följande:

Andra puniska kriget av Dan Koehl mfl, Wikipedia, CC (by, sa)

Det spännande blir ju om skaparen av artikeln inte är en användare som har ett användarnamn, för inte kan väl en maskin, ett ip nummer erkännas som upphovsman, ett ip-nummer går bara till maskin, en dator, vem som skapat artikeln säger det inget om…

***

Wikipedia säger själv följande om upphovsrätten:

Då du på Wikipedia publicerar material du innehar upphovsrätten till behåller du rättigheterna till ditt verk och kan till exempel publicera det i ett annat sammanhang där andra upphovsrättsavtal gäller. Du kan dock inte dra tillbaka materialet du publicerat på Wikipedia: allt material som en gång omfattats av CC-by-sa eller GNU FDL omfattas av detta avtal för alltid.

Hämtat från artikeln Wikipedia:Upphovsrätt av den fjättrade ankan mfl, Wikipedia, CC (by, sa)

Tack Peter Ellwe för din hjälp!