Dagsarkiv: 22 juni 2010

Sociala medier i skolan eller skola 2.0, i Almedalen och så lilla jag…

Amledalen, Visby, Gotland, jag minns att jag var där på 80-talet, som flicka, när ännu Palme var statsminister. Åh, jag har tänkt att kanske en dag så kommer jag tillbaka, som besökare, som politiskt intresserad vuxen. Kanske en dag, kanske …

Så kom det ett mejl, om att LR ska ha en paneldebatt om sociala medier i skolan, och de ville bjuda in mig att sitta i deras panel… Så i sommar, i juli, ganska snart ska jag till Gotland, till Visby och till Almedalen för att sitta i en panel och prata om sociala medier i skolan.

Bara läs, och kom för all del och lyssna, ta del av samtalet, delta, yttra din åsikt.

Sociala medier i skolan – är det dags för skolan 2.0?

Dag:  7/7 (onsdag) 2010 13:00 – 14:00

Plats: Högskolan på Gotland, Cramérgatan 3

Allt fler riksdagspolitiker använder sociala medier för att närma sig väljarna på deras arenor. Kan skolan dra lärdom av politikernas användning av sociala medier?

Beskrivning

Allt fler riksdagspolitiker använder sociala medier för att närma sig väljarna på deras arenor. De finns på Facebook, de twittrar och bloggar för att skapa en dialog med väljarna, övertyga dem om sina åsikter och ideologier och för att skapa debatt. Medan politikerna ligger i framkant, har skolan halkat efter i utvecklingen. Kan skolan dra lärdom av politikernas användning av sociala medier? Kan skolan använda dessa forum för att nå sina kunskapsmål? Ska lärare i sin profession närma sig de sociala medier där eleverna finns och vilka är i så fall fallgroparna?

Medverkande: Rossana Dinamarca (V), Fredrick Federley (C), Brit Stakston, författare till boken ”Politik 2.0 – Konsten att använda sociala medier”, Kristina Alexanderson, gymnasielärare och bloggare samt Helena Linge, Lärarnas Riksförbund. Moderator: Alexandra Pascalidou

Tänk vilket sällskap, Brit Stakston, Rossana Dinamarca, Fredrick Federley, Helena Linge med Alexandra Pascalidou som moderator, och i det sällskapet ska jag som bloggare och gymnasielärare ingå! Det känns så stort!

Är du i Visby, kom!

Internet ger enorma möjligheter, för alla…

Jag är lycklig, tänk att det finns de som BrianKotts, som kväll efter kväll skickar länk efter länk till lilla mig, igår var det en fantastik film, jag skrattade högt. Tänkte hur ser mina twittervänner på mig egentligen, 😆 Bifogar filmen för er som missade den eller som inte twittrar 🙂

Idag fick jag tips om en enorm sajt Critical Past med bilder, filmer från amerikanska arkiv, och lyckan är fullständig, och jag blir alldelens till mig. Åh, vilken sajt, och än bättre att BrianKotts tänker på mig. Jag sätter mig och riktigt virtuellt gräver jag ner mig i sajtens alla vindlingar och dess innehåll, ett bild och filmarkiv som heter duga.

Sedan slår det mig, vem står bakom detta? Vem är ägaren till allt detta material, och jag surfar in på About sidan och läser följande:

CriticalPast.com was formed by a team of archival research, film, and Internet professionals, working together to create one of the largest privately held online archival footage sources in the world. The collection spans thousands of hours of video, millions of still photos, and continues to grow. It is easily searched by professionals and non-professionals alike, and placing an order for footage or photos is simple and straight-forward.

Drawn largely from U.S. government agency sources, the clips and images in the CriticalPast.com collection are available for license without the clearance concerns encountered when ordering from typical stock footage providers. Our world-class storage and hosting environment and unique image processing algorithms allow us to instantly transcode our full-resolution moving images into your desired format on demand, filling your order in minutes instead of days or weeks. Our still photos are also available for download as JPEG files, or you may take advantage of our professional photo printing services and have prints delivered right to your door.

Ett privat arkiv online, tänk om våra gemensamma arkiv också kunde vara tillgänglig online som Critical past, det vore grymt! Om det går eller inte vet jag inget om, men jag tror och vill att det ska gå för jag är totalt förälskad i detta digitala arkiv!

Hur ska vi hantera plagiat?

I förra veckan var jag i Kungsbacka och pratade om källkritik och frågan om plagiat upp. Är det möjligt att kringgå urkund genom att kopiera en artikel från Wikipedia som man sedan raderar  den? frågade en lärare. Jag sade som det var: Jag vet inte. Genast berättade hon att en av hennes elever faktiskt hade prövat att göra just detta för att se om de kunde undgår urkund, naturligtvis hade han lyckats. Lärare sedan: men hur gör jag om eleverna gör så? Hur ska jag då ta reda på om eleven fuskat eller inte?

Mitt svar är då som nu: Wow, vilken elev! Grattis!

I kaffepausen fortsatte samtalet och jag fick möjlighet att byta några ord med läraren och sa till henne: Du ska vara stolt över att dina elever vågar pröva, och sedan berättar för dig att de har prövar. Att de prövar var gränserna går att de undersöker hur urkund som verktyg fungerar. Jag såg att denna lärare log lättad och sa: ”Det kändes inte så då, men nu när du säger det så…”

Idag läser jag Rachel Williams artikel Internet plagiarism rising in school i Guardian som handlar om plagiat. Artikeln belyser att plagiat är vanligt i skolan och att eleverna enkelt uttryckt endast kopierar och klistrar in andras texter och lämnar in dem som sina. I England precis som i Sverige är det vanligt att man använder tjänster som ”urkund” för att upptäcka plagiat.

I artikeln sägs det att barn så tidigt som i elva års ålder måste lära sig källhantering, att ange källor och hur man erkänner upphovsmannen, när de använder digitala källor. Det formuleras på följande sätt i artikeln:

”We need to get students to understand that the internet is not just some kind of information smorgasbord you can turn to – it’s actually somebody’s work that needs to be credited and sourced in the same way as you would other sources,” he said.

But the internet also has a positive effect on learning, Calvert added.

”When I was a child our local library used to be sick of the sight of us saying ‘has that book come back yet?’ because there was only one book on the Vikings or the Romans. So on the one hand the internet has opened up a greater opportunity for everybody to learn, but on the other it’s created that opportunity for people to just cut and paste.”

Internet ökar tillgängligheten på information, men också möjligheterna att lära sig mer, att hitta källor som berör det specialintresse som elever kan ha. Men vi som arbetar i skolan har ett stort ansvar för att lära eleverna att texter och bilder som de hittar på nätet är resultatet av någon annans arbete, och att vara tillåtande och öppna för samtal om plagiat, urkund och hur man bör förhålla sig till källor och källhantering. Sedan bör det vara naturligt för eleverna att lära sig att man ska ”ära den som äras bör”. Men för att det ska ske måste vi i skolan, vi som lärare, vi som vuxna föregå med gott exempel och ange våra källor, inte själva bara klippa och klistra, utan att ange källor.

Genom Björn Kindenberg, som kontaktat Urkund, fick jag reda på att Urkund inte kontrollerar gentemot Wikipedias historik-sidor, så om en elev raderar en artikel från Wikipedia så kommer inte texten att fastna i urkundsfilter.