Vad skulle skolan 2.0 kunna vara?

Jag läser som sagt Brit Stakstons bok och insikterna haglar: Jag tänker det är så det är, naturligtvis är det så…, men skolan. Stakston definierar 2.0 begreppet på följande sätt:

En besökare /…/ står själv i centrum när tjänsten används – man bidrar med sitt eget innehåll, interagerar med andra, ser de förändringar man gör, får kommentarer på det man bidrar med och man kan med lätthet dela med sig av det som produceras

I skolan ska varje elev stå i centrum för sitt eget lärande, de ska själva ta ansvar för sitt eget lärande. Webben och sociala medier som verktyg gör det möjligt för oss hjälpa, synliggöra för våra elever att de nå detta mål. Det som skapas dokumenteras, kommenteras, reflekteras kring i ett samspel med andra. Det egna lärandet synliggörs, tydligt den som skapar står i centrum blir mött, läst och ens arbete blir bemött, mottaget och inte bara bedömt.

Sedan vet jag att sociala medier är otroliga samarbetsverktyg för elever i skolan, som leder till ökade möjligheter för alla elever att komma till tals, dela och samarbeta på lika villkor, bidra med sina erfarenheter och kunskaper, tillföra sitt, sina kunskaper. Eleverna kan se sina bidrag, de ser även andras bidrag kan reflektera och kommentera kring detta.

the hat and the hair

Någon av mina elever sa till en kollega en gång:

med bloggen som verktyg blir det tydligt precis vem som gör vad. Jag vet vad jag har gjort, och vad mina kompisar gjort. Vi kan även redovisa det för vår lärare.

Det jag ser som står utanför är att deras gemensamma arbete (hela bloggen med inlägg, kommentarer, länkar, trackbacks och pingar) blir större, än vad de enskilda bitarna var för sig är.

Min elev avslutade sitt samtal med min kollega med en tydlig uppmaning:

använd bloggar i skolan, du med!

En reaktion på “Vad skulle skolan 2.0 kunna vara?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

Kommentarer inaktiverade.