Dagsarkiv: 27 juni 2010

Var finns debatten om hur twitter ska användas i skolan?

Jag fick en kommentar via bloggen som tydligt efterlyser en ”debatt” en diskussion kring it i skolan, var pågår den?

Jag är van att diskutera och försöka övertyga kollegor och chefer om att vi måste förbereda eleverna för verkligheten och det kan man inte göra med enbart blyertspennor och whiteboards.

Eftersom jag krigar så mycket för det här så kom jag att tänka på att när jag läser vad folk skriver på bloggar, twitter och Dela så har jag aldrig sett en enda gång då någon inte hållit med varandra. Det är bara medhåll och strykningar medhårs. Har aldrig sett en hetsig diskussion om twitters vara eller inte vara i skolorna. Håller alla IT-pedagoger instinktivt med varandra och tycker alla att allt är bra hela tiden.

Det fick mig att fundera: var pågår debatten? Och vad handlar diskussionen om? Frågan om varför jag aldrig sett en hetsig diskussion kring twitters vara eller inte vara i skolan? Tror jag beror på att twitter i skolan är en ”icke-fråga”! Men kanske beror det på att vi alla är överens, eller? Eller är det så att eftersom vi ägnar vår vardag, åt en debatt som handlar om att övertyga de som inte är övertygade, de som aldrig sett twitter, om att twitter är ett verktyg som skolan kan använda, bör använda, och då är frågan om: hur twitter ska användas inte rätt fråga att ställa, för då är skolan inte där än…

Men vad tror ni? Var finns debatten? Och vad bör den handla om?

Tio saker som varje lärare bör klara av…

BrianKotts har jag nämn honom förut? Kanske, men återigen kommer en tweet med ett inlägg om 10 saker som varje lärare bör klara av:

All teachers should be able to……….

1. Subscribe to an RSS Feed

2. Bookmark, tag and annotate websites in the Cloud

3. Create and use a Blog

4. Create and use a Wiki site

5. Create hyperlinks (in e-mail, at blogs, websites and wikis)

6. Create a PDF file for Free

7. Capture, Remix and upload Photos (free of copyright restrictions)

8. Capture, Remix and upload Audio/Video

9. Use Google Docs or other collaborative file sharing system.

10. Locate and Participate in Social Networks on Education, Useful Tech Tools for Learning, 21st Century Learning and content-specific Education Sites.

What would you add?

Listan består av tio enkla saker som varje lärare borde klara av att hantera, och till alla lärares hjälp finns dessutom internetkunskaps filmer. De ger er vägledning för att klara av alla 10 sakerna.

Naturligtvis bör listan koppas till svenska DELA, till den nationella bokmärkssamlingen för utbildning och lärande som skapas. Sedan anser ju jag att man ska använda WordPress som bloggverktyg, men varför hänga upp sig på detaljer. Bland kommentarerna till inlägg hittade jag följande lista av Harold Shaw Jr över saker som en lärare bör behärska:

But all teachers should be able to:

1. Like to be around children – otherwise go home.

2. Teach with or without technology.

3. Listen to what their students need to learn.

4. Be collegial with their peers.

5. Communicate effectively (orally & in written communications)

6. Read boring stuff (online or PNP) like regulations, laws, IEPs, etc. for some reason or other some teachers don’t do this one either very well or very often.

7. Continually improve their pedagogical skills – i.e. stay current technologically (your list is a great start) and classroom skills.

There are many more things that all teachers should be able to do with or without technology, it just seems such a shame to only have technology focused items, when teaching is so much more than simply using technology.

Teachers do need to be able to do the technology related things everyone has talked about in this blog, but what happens when the power goes out or the server goes down? Then we have to be able to teach without all this wonderful technology. Sometime the best technology is the simplest one that will do the job efficiently. I would hate to have a teacher who couldn’t teach if the power goes out.

Det är viktigt med perspektiven 🙂

Vad innebär det att vara kritisk?

Jag läser Anne-Marie Körlings inlägg Devlavering av ordet -här om ordet kritik och slås av följande formulering:

Frågan är om vi kan utveckla detta lärande då eleverna mycket sällan får två källor att undersöka ur eller använda sig av sina egna erfarenheter i sin lärande skolvardag. Det vill säga om inte läraren utgör en källa i sig. Undervisningen sker ur en bok och ur den boken hämtas all kunskap. Därför är elevernas spontana frågor viktiga ingångar för undervisningen. Eleverna utgör en källa och en referensmöjlighet, en hel klass mångfald av källor. Vilket inte är att underskatta. Här kommer begreppet textrörlighet att verka för en ökad diskussion mellan text och den som tänker kring den.

Inser återigen vilket ansvar vi, som lärare (vuxna) har att lyssna på våra elever (barn), deras funderingar, reflektioner deras erfarenheter, i synnerhet om vi som lärare väljer att bara använder en källa i undervisningen läroboken. Sedan anser jag att det är lärarens ansvar att ta in flera källor, flera infallsvinklar vara tydlig med att läraren också är en källa,och  att mina kunskaper, insikter bygger på källor som jag bör ange. Det är mitt ansvar som lärare, det är en  skyldighet att ange att även jag har källor för min kunskap, mina insikter, mina påståenden.

När jag läst Körling går jag till den text som hon förhåller sig till Henrik Berggrens ledare Kritik: har blivit en bristvara. Läser följande, väldigt klokt välformulerat och insiktsfullt:

Immanuel Kant skrev inte ”Kritik av det rena förnuftet” för att han var emot förnuftet utan för att han ville undersöka dess möjligheter och begränsningar. Inom konstarterna har kritik traditionellt förutsatt att recensenten delar konstnärens ambitioner men bedömer huruvida han eller hon har uppnått dem. På det politiska fältet har kritik inte bara inneburit ett avståndstagande från en viss samhällsordning utan också en förpliktelse att antyda hur sakernas tillstånd skulle kunna förbättras.

Kritik bör vara underhållande, skarp, personlig. Men den är till formen alltid framåtriktad, även om innehållet kan vara hur missnöjt konservativt som helst. Du kan, vi kan bättre – om man gör så här i stället. Kritik – oavsett om det handlar om ett konstverk eller samhället – är del av ett gemensamt projekt.

Otroligt intressant att Berggren ser kritik som att den alltid ska vara konstruktiv, som jag och mina elever brukar säga. Du ska alltid säga hur det kan bli bättre, eller hur det man kritiserar kan utvecklas. Vi har nämligen valt att lägga till det lilla ordet konstruktiv för att kritiken inte bara ska bli konsumentupplysning, eller gnäll.

När det kommer till källkritik handlar det om att vara medveten i valet av källor, förhålla sig till andra källor och det är en kunskap som elever (alla) måste träna, och träna samt åter träna. Det gäller både kritik mot medier såväl som kritik mot texter och erfarenheter, eleverna ska i skolan träna och utveckla sina färdigheter i att ta reda på om journalisten, kamraten, författaren, källan har uppnått sina ambitioner. Det är en viktigt färdighet som skolan behöver öva de kommande generationerna i, det är en av skolans viktigaste demokratiuppdrag.