Vad innebär det att vara kritisk?

Jag läser Anne-Marie Körlings inlägg Devlavering av ordet -här om ordet kritik och slås av följande formulering:

Frågan är om vi kan utveckla detta lärande då eleverna mycket sällan får två källor att undersöka ur eller använda sig av sina egna erfarenheter i sin lärande skolvardag. Det vill säga om inte läraren utgör en källa i sig. Undervisningen sker ur en bok och ur den boken hämtas all kunskap. Därför är elevernas spontana frågor viktiga ingångar för undervisningen. Eleverna utgör en källa och en referensmöjlighet, en hel klass mångfald av källor. Vilket inte är att underskatta. Här kommer begreppet textrörlighet att verka för en ökad diskussion mellan text och den som tänker kring den.

Inser återigen vilket ansvar vi, som lärare (vuxna) har att lyssna på våra elever (barn), deras funderingar, reflektioner deras erfarenheter, i synnerhet om vi som lärare väljer att bara använder en källa i undervisningen läroboken. Sedan anser jag att det är lärarens ansvar att ta in flera källor, flera infallsvinklar vara tydlig med att läraren också är en källa,och  att mina kunskaper, insikter bygger på källor som jag bör ange. Det är mitt ansvar som lärare, det är en  skyldighet att ange att även jag har källor för min kunskap, mina insikter, mina påståenden.

När jag läst Körling går jag till den text som hon förhåller sig till Henrik Berggrens ledare Kritik: har blivit en bristvara. Läser följande, väldigt klokt välformulerat och insiktsfullt:

Immanuel Kant skrev inte ”Kritik av det rena förnuftet” för att han var emot förnuftet utan för att han ville undersöka dess möjligheter och begränsningar. Inom konstarterna har kritik traditionellt förutsatt att recensenten delar konstnärens ambitioner men bedömer huruvida han eller hon har uppnått dem. På det politiska fältet har kritik inte bara inneburit ett avståndstagande från en viss samhällsordning utan också en förpliktelse att antyda hur sakernas tillstånd skulle kunna förbättras.

Kritik bör vara underhållande, skarp, personlig. Men den är till formen alltid framåtriktad, även om innehållet kan vara hur missnöjt konservativt som helst. Du kan, vi kan bättre – om man gör så här i stället. Kritik – oavsett om det handlar om ett konstverk eller samhället – är del av ett gemensamt projekt.

Otroligt intressant att Berggren ser kritik som att den alltid ska vara konstruktiv, som jag och mina elever brukar säga. Du ska alltid säga hur det kan bli bättre, eller hur det man kritiserar kan utvecklas. Vi har nämligen valt att lägga till det lilla ordet konstruktiv för att kritiken inte bara ska bli konsumentupplysning, eller gnäll.

När det kommer till källkritik handlar det om att vara medveten i valet av källor, förhålla sig till andra källor och det är en kunskap som elever (alla) måste träna, och träna samt åter träna. Det gäller både kritik mot medier såväl som kritik mot texter och erfarenheter, eleverna ska i skolan träna och utveckla sina färdigheter i att ta reda på om journalisten, kamraten, författaren, källan har uppnått sina ambitioner. Det är en viktigt färdighet som skolan behöver öva de kommande generationerna i, det är en av skolans viktigaste demokratiuppdrag.

2 reaktion på “Vad innebär det att vara kritisk?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Plura

    Kristina även din text är viktig.

    Det jag saknar ibland är just källkritiken. Som jag skrev hos AM är det logikens kärna att ständigt ifråga etablerade sanningar. Var kommer de ifrån och vad är syftet med dem.

    Speciellt viktigt i ämnet historia, där det alltid är krigets vinnare som skriver historien. De bilden är oftast aldrig sann. Det får vi idag bevittna 65 år efter andra världskrigets slut när arkiven öppnas.

    För att få en hyfsad bild av det inträffade måste det finnas fler källor att ösa ur för att sätta samman bilden av vad som hänt och hänvisa till den så andra kan skapa sin egna uppfattning.

    Några tankar så här söndag efter en midsommar från Plura.

Kommentarer inaktiverade.