Debatten om skolan, vad handlar den egentligen om?

Jag sitter och summerar tre dagar på Gotland och funderar mycket kring debatten kring skolan, vad handlar den egentligen om? Och vad borde den handla om?

Idag sitter jag och läser SvD och DN och deras artiklar om att de rödgröna gjort ett utspel om skolan och slås av förslaget till skolpolitik och det handlar om:

– En viktig del för mig är utvärderingen, kvaliteten och kunskapskraven i skolan. Lika viktigt är att vi säger nej till sorteringsskolan, säger Mona Sahlin på presskonferensen i Sankt Hans trädgård.

Peter Eriksson, MP:s språkrör, kallar uppgörelsen för en av de viktigaste som som de rödgröna har enats om.

– Fokus om, vi vinner valet i höst, kommer att vara på kvaliteten i skolan. Det alllra viktigaste instrumentet är de skriftliga omdömen från årskurs ett. Konkreta omdömen som talar om hur ditt barn klarar sig, säger han.

Från SvD Vill ha betyg från årskurs sju

S, V och Mp vill även öka lärartätheten i svenska skolor. Målet är minst 9 lärare per 100 elever, i ett försök att nå mindre klasser, säger Sahlin.

– Just nu har vi 8,2 lärare per 100 elever.

Reformen om antalet lärare kräver att ytterligare 6.000 lärare anställs.

Från DN Överens om betyg från sjuan

Härligt att de är överens om hur kvaliteten och kunskapskraven i skolan ska se ut, samt när lärare utvärdera elevers kunskaper, och när de ska dokumenteras. Det är skönt att höra att de tror att skolans framgång ligger i att ha lärare där med, och att kvalitet i skolan mäts genom omdömen. Jag tycker också att det är viktigt att vi, lärare, vet att vi ska följa upp eleverna och deras kunskaper, men jag undrar varför kan inte skoldebatten också handla om det som är ännu viktigare, nämligen vad barnen ska lära sig.

Vad anser politikerna, röda, gröna, blå, lila att våra barn, elever, kommande generationer ska kunna? Är det så okontroversiellt att det behöver man inte ens debattera, eller?

9 reaktion på “Debatten om skolan, vad handlar den egentligen om?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Plura

    Då blir det svårt. Är det politikerna som ska tala om VAD barnen ska lära sig. Är det inte professionen och dess förlängda arm Skolverkets uppgift. Att sedan regeringen fastställer en förordning som heter kurs- eller programplaner är något annat.

    Samtidigt tycker jag att debatten om betyg, skriftliga omdömen och kvalitet är på sandlådenivån bland politiker. Nästan en tävlan om att pricka in när saker ska ske, men det ska ske. Till och med V har fått krypa till korset. De är väl dom som fått göra mest eftergifter kan jag tro.

    Så oavsett vem som regerar landet om någon månad är det ingen större skillnad i synsätten om skolan och hur kunskapsresultatet ska dokumenteras.

  3. Filippa Mannerheim

    Åh vilket BRA inlägg Kristina!!! Den debatten efterlyser jag verkligen och har gjort länge. Jag läser just nu Karin Johannissons ”Melankoliska rum, om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid” och undrar stilla varför krig och slag fortfarande är viktigare än människor, hur de levt, tänkt och handlat. I alla fall när det kommer till historieämnets ämnesplan och praktik..? Och trots att jag håller med dig om att det är trevligt att våra politiker inte ersätter oss med laptopar, känns ord som ”kvalitet”, ”tydliga kunskapskrav” som något av ett eko av alliansens populistiska ordning-och-reda-politik – ”Vi vill ha kvalitet!!!” ”HA, vi vill OCKSÅ ha kvalitet!!!” Håller med Plura om sandlådan. Kunskap och lärande är en smula mer komplicerat än så, tack och lov.

  4. Mats

    Problemet är att diskussionenom innehållriwkerar att avslöja sprickor nom det populistika skolhatet. Bristen på visioner blev hjärtskärande när denya kursplanerna utgick från de gamla timplanerna!

  5. Filippa Mannerheim

    ”WHEN are you???” skrev en ilsken kollega till remissgruppen i diskussionsforumet för en av ämnesplanerna. Kanske blev han censurerad. Kanske flög hans ilska rakt upp i cyberspace… Ingen vet… 🙂

  6. Petter

    ”S, V och Mp vill även öka lärartätheten i svenska skolor. Målet är minst 9 lärare per 100 elever, i ett försök att nå mindre klasser, säger Sahlin.

    – Just nu har vi 8,2 lärare per 100 elever.

    Reformen om antalet lärare kräver att ytterligare 6.000 lärare anställs.”

    Jaha och vem skall anställa dem? det är så lätt att som rikspolitiker prata om sina stora planer när det ändå är kommunerna som skall göra det. Ett vallöfte om skolan från de centrala partierna betyder inte ett jota i verkligheten ute på skolan där mina barn går.

    Lärartätheten i Sveriges kommuner varierar från ca 8 elever per lärare ända upp till ca 14 elever per lärare. Kommunernas styrning över den delen av skolan är total.

    Hur skall central styrning fungera i ett decentraliserat system?

    Bra inlägg, det är riktigt trevligt att se att politikerna blir mer och mer överens om skolan och att vi kanske kan få till de förändringar som är på gång oavsett valresultatet i höst.

Kommentarer inaktiverade.