Dagsarkiv: 16 juli 2010

Vän på Facebook, en komplicerad historia för lärare?

I Almedalen var jag inbjuden att delta i LR:s panel om skolan 2.0, om skolan och sociala medier. I diskussionen kring skolan, lärare och sociala medier kommer ofta frågan upp: Ska lärare vara vänner med sina elever på Facebook? Hur kan vi i skolan använda Facebook?

I frågan om lärare ska vänner med sina elever eller inte, finns det två tydliga läger:

a) Lärare ska inte vara vänner med sina elever på Facebook och skälen är:

  • elever kan påverkad lärarna,
  • ett behov av att vara privat, Facebook är privat, vill inte att elever ska kunna ta del av mitt privata liv
  • Facebook är privat för elever också
  • Professionellt att tydligt skilja på yrkesliv och mitt privatliv
  • risk för missbruk av makt

b) Vän med elever på Facebook och skälen brukar vara:

  • tillgänglig för eleverna
  • vår tids telefonbok
  • ett enkelt sätt att vara tillgänglig som vuxen i ett digitalt rum där elever befinner sig och tillbringar mycket tid
  • en del av vuxennärvaro för att förhindra trakasserier och mobbning på nätet

Det finns inga sanningar, och än finns inga rätt eller fel, men det pratas om att lärare inte bör vara vänner med sina elever, det vore att blanda rollerna för mycket, men samtidigt ska skolan förebygga trakasserier, lära eleverna förhålla sig till digitala medier, källkritik och bli aktiva samhällsmedborgare.

Jag tycker dessutom att det är viktigt att jag som lärare finns tillgänglig för mina elever, på Facebook, på twitter, på min blogg, på e-post, telefon, i skolan, i klassrummet och i korridoren. Allt för att det ska vara enkelt och lätt att ta kontakt om det är något som eleverna behöver prata om, eller bearbeta, oroar sig för undrar över etc, för att utföra mitt läraruppdrag, det är en del av mitt yrke och min yrkesroll.

Sedan innebär inte det att jag tycker att jag som lärare ska vara tillgänglig dygnet runt, men att jag ska vara närvarande, och det ska sker under former som fungerar för mig och mina elever. Jag har alltså valt de elever som vill att lägga till mig som vän, jag har inte tvinga min vänskap på någon av mina elever, men  de som vill vara min vän får bli det. I debatten i Almedalen insåg jag att det finns verkligen två läger och än finns ingen norm, det är ännu så nytt…

Men om pendeln nu slår åt det hållet att jag jag inte ska vara vän med mina elever? Kan vi i skolan använda Facebook för att berätta om vad som sker i skolan som  t.ex. Eller är det också att gå för långt? Jag läste, via BrianKotts, ett underbart inlägg 8 Real Ways Facebook Enriched Ms. Schoening’s First Grade Class om en lärare som använder Facebook som en del av undervisningen, för att:

  • Providing parents and families a window to the classroom
  • Celebrating student work
  • Sharing events and announcements
  • Using Facebook Notes as an Easy Way to Update Parents and Families
  • Using Facebook Notes for Students to Share Writing
  • Having Private Communication with Parents and Families
  • Use Videos to Share Tips, Advice, and Lessons to Parents and Students
  • Connecting with Other Classes

Alltför att kommunicera med sina elever och deras föräldrar. Argumenten till att använda Facebook som kommunikationsplattform är enkel och i mina ögon inte värd att ifrågasätta, nämligen att:

Why Facebook?
Facebook serves as a one stop shop that more than half the parents were using already. With a ready-made audience that included most of the student’s parents, they were able to get going today on something without support. For the rest of the parents, guess what? The students could help them get going, or…they could learn how to connect on Facebook on Parent/Teacher night.

Och jag undrar hur ser föräldrar på lärares närvaro på Facebook? Vill föräldrar vara min vän på Facebook? Och om jag är vän med föräldrarna till mina elever tar jag då ett för stort steg och blandar ihop två roller? Är det ok för föräldrarna att deras barn blir vän med mig på Facebook?

I mina ögon är bara Facebook ytterligare en plattform för kommunikation, för möten och jag behöver i mitt yrke vara tillgänglig och om Facebook då är en plattform som gör att jag blir tillgänglig då är det bra att jag finns där och mina elever lätt kan ta kontakt med mig. Sedan vet jag att om jag är närvarande kan jag också snappa upp och hjälpa elever som har det jobbigt,jag vet att min närvaro i det digitala rummet gör att det blir en fredad Zon, där ”kompisar” inte är lika elaka eftersom de vet att jag är närvarande, min närvaro hjälper de elever som har det jobbigt och höjer nivån på det allmänna samtalet, det blir mer konstruktivt om skolan, om kompisar eller om andra lärare.

Jag tror nämligen att på Facebook är det inte helt ovanligt att hatgrupper mot lärare och annan skolpersonal uppstår, som det bland annat skrivs om i artikeln Elev startade hatgrupp mot lärare på Facebook, och där tror jag att  det är att föredra att vara vän med eleverna, att se vad som faktiskt sker, och vilka samtal som förs i olika sammanhang och i olika konstellationer.