Dagsarkiv: 20 juli 2010

Clone Summer 2010, skulle det kunna vara Barbie Summer 2010?

Jag har ägnat min ledighet åt att leka med Cloner, att ta bilder på leksaker på olika platser som vi besökt i sommar, och tycker att det är så roligt. Spännande och utmanande. Just for fun!

Ready?

Idag slog det mig att varför gör jag inte en fotoserie med en kvinnlig leksaksikon som skulle kunna göra det Clonerna gör, få hänga med, som får vara på alla möjliga och omöjliga ställen, kanske Barie skulle kunna vara ett alternativ, slog det mig. Jag kollade på flickr för att få lite inspiration och gillade följande bild:

little red bag by colodio CC (by, nc, sa)

Men redan i morse började jag tveka, är Barbie cool? Är Barbie jag? Fungerar det att få Barbie att göra grejer mer än att posa? Det som är roligt med Clonerna, som fungerar i mina ögon bara är moderna Stormtroopers och på så sätt blir mina bilder en hommage till Stéfans suveräna serie med 365 Stormtroopers, som jag älskar att använda. De är bara underbara! (Kolla, botanisera!)

Holiday by the Sea – Day 3: U.B.O. by Stéfan CC (by,nc, sa)

Sedan är Clonerna så bra, de är små, passar i fickan (det gör Barbie med) men de kan stå för sig själva. Kan Barbie det? I mitt minne fick vi alltid hålla i dockorna, de var alltid beroende av mig eller min kompis för att kunna stå? Sedan minns jag inte att Barbie var särskilt rörlig, utan ganska stel. Genast började jag fundera på ”flickleksaksikoner” som skulle vara roliga att arbeta med, som kan stå och är ”rörliga”, dessvärre kom jag inte på en enda, tillbaka hos Barbie. Är hon cool? Är flickor leksaker ”coola”, eller är de bara präktiga, snygga, perfekta?

Hmm, jag undrar jag kanske borde jag ta mig till leksaksaffären och spana in hyllorna med ”tjej-leksaker”, och se vad jag kan hitta som kan bli en cool kvinnlig ersättare och fungera som mina Cloner, roliga, malplacerade och ”mobila”. Kanske kan Dora utforskaren fungera eller har du något tips på en ”tjej-ikon”? Kan man arbeta med Leia? Varför är inte mina minnen av mina dockor lika häftiga som ikonerna från Star Wars eller Lego-gubbarna som jag verkligen älskar? Kanske beror det på att jag aldrig riktigt tyckte att ”dockor” (Barbie etc) var min grej…

Nej, jag tror inte Clone Summer 2010 skulle kunna vara något annat än just Clone Summer, nu ska jag bara få dem att hoppa! (@arkland_swe har utmanat mig)

Sociala medier skapar en IKEA-effekt för skolarbetet

Jag har haft ett år fullt med nya intryck, nya erfarenheter. En av de som kom att påverka mig mycket starkt var GeekGirlMeetup, som jag deltog i i höstas. Det var en märklig och häftig upplevelse och en insikt om att här hör jag hemma.

En av de som höll i en presentation var Annika Bidner och hon pratade om IKEA-effekten och att hur man kan ta tillvara på den. I min värld, i skolans värld kom denna insikt att få mig att fundera mycket kring mitt arbete med mina elever och webbpublicering på bloggar och wiki:sar. Samt hur elever ser på skolarbete att mycket av det arbete som elever genomför i skolan saknar värde, är betydelselöst och hamnar i bästa fall i en pärm, och visas upp för mamma för att sedan arkiveras. Men väldigt lite vårdas, eller lämnar eleverna med stolthet. Det är en av de där sakerna som alltid gjort mig ledsen som lärare, att skolarbete inte har något värde.

I höstas (oktober) skrev jag ett inlägg på Stjärnkikarna IKEA-effekten tänker skolan på den?, som jag återpublicerar idag, som en del av min sommarserie, under följande licens CC (by, nc, sa).

***

billy

På Geek Girl Meetup fick vi en härlig presentation om hur smarta människor som gör konstiga saker, och att företag kanske bör förhålla sig till kundernas till synes irrationella beteende.

I presentationen som Annika Bidner höll berättade hon om IKEA-effekten, som innebär att ”vi gillar” det vi byggt själva bättre, och ger det mer värde.

Vi värdesätter och tycker att IKEA:s bokhylla Billy är bättre/snyggare/mer värd för att vi själva har byggt den själv trots allt…

I mina elevbloggar kan jag ana en IKEA-effekt när jag läser mina elevers reflektioner kring sitt bloggande. Läs t.ex inlägget Farväl romanbloggen, Dr Jekyll och Mr Hyde från romanbloggen om Dr Jekyll och Mr Hyde.

Vi är nu sex personer som har läst samma roman under samma tid och alla har skaffat olika uppfattningar. Jag tycker att vår diskussion här i bloggen har varit bra och alla verkar ha fått sin röst hörd och sina åsikter sagda./…/Farväl romanbloggen, Dr Jekyll och Mr Hyde! Tack för denna tid!

Visst skiner Emelies kommentar av stolthet över det, som hon tillsammans med sina kamrater skapat. IKEA-effekten syns och mina elever tycker att arbetet med bloggen är ”extra” betydelsefullt.

Bilden på Billy bokhyllan är publicerad med tillstånd av IKEA.

***

Så skrev jag då, idag skulle jag vilja säga att  jag har fler exempel på IKEA-effekten, och att ett arbete med sociala medier kan skapa en extra känsla för skolarbete, som får ett värde som det inte har i vanliga fall, och jag har flera exempel på det. Ett publicerar jag nedan, ett annat kommer jag tillbaka till imorgon (tror jag, som en del av serien om sociala medier som pedagogiska verktyg).

Skolans arbete, och det eleverna gör i skolan borde skina av IKEA-effekter ständigt, det skulle vara ett mått på att skolan lyckas med sin uppgift, och att skolarbete är något som har ett värde även om eleverna skapat det själva.

Jag får alltid en extra nerv i rösten när jag läser följande citat av Simone Beck Friis som skrev det i sin gruppblogg om internationell konflikter (ett helt vanligt skolarbete, fast på nätet, som redovisades med hjälp av sociala medier, i en blogg)

Avslutningsvis
vill jag tacka för en underbar bloggtid som för med sig mycket glädje och kunskap. Jag har verkligen fått mer kunskap och allmänbildning än jag trodde. Det här sättet att lära sig är fenomenalt. modernt och annorlunda! Därför är det med sorg vi får se bloggen stängas klockan 12 i natt.

Tack för allt!

Simone Beck Friis

Skolan bör alltså fundera kring sin uppgift, se till att det eleverna gör i skolan har ett värde, upplevs som betydelsefull. Samt vi bör nog fundera kring hur vi kan skapa IKEA-effekter, och hur vi i skolan kan få elever att känna att de det gör, att skolarbete, är något extra, något värdefullt något som har betydelse.

Men frågan jag ställer mig är när ska skolan inse det?

Att klicka runt på YouTube- lite hjälp för källkritiken

Jag har en väldigt god vän i opedagogen, som ägnar en del av sitt sommarlov till att läsa igenom de inlägg som bland annat jag skrivit på Kolla Källans blogg idélådan och berättar i sitt inlägg Kolla Källans idélåda att:

Jag läser Kolla Källans idélåda där Kristina Alexanderson skriver om källkritik och informationssökning. Det är mycket intressant att läsa och jag inser att det är av största vikt att vi som arbetar som lärare är insatta i just detta. Vet vi själva vad som gäller för upphovsrätt, är vi själva källkritiska till det vi möter på nätet, vad är Creative Common, CC, kan vi bara ”klippa och klistra” med texter och googla bilder som vi sedan använder, får dina elever använda sig av Wikipedia som källa och hur insatt är du själv i hur Wikipedia fungerar där alla kan skriva en artikel?

sedan kommenterar Marie sitt arbete genom att på twitter skriva:

Huvudsaken är att man iaf gör något som intresserar en:) Jag väljer mellan golf på Tv o så detta. Lätt val 🙂

Vi har en liten överenskommelse. Hon läser och om det är något som hon saknar, så berättar hon det för mig. Och häromdagen kom en liten liten fråga i min mejlbox och den handlade om Youtube, och källkritik på Youtube. Marie undrade om var hittar man allt och vad betyder det? Dagens inlägg blir därför en liten klickguide till Youtube, och lite kommentarer till lite av den information som du kan hitta om ett Youtube-klipp.

Låt oss titta på följande Youtube-klipp (kopplas till ämnet Källkritik i någon form i alla fall) Facebook, Twitter Revolutionizing How Parents Stalk Their College-Aged Kids. Det intressanta är vad vi kan få reda på utifrån Youtube, samt vad vi kan hitta och vad det betyder.

Låt oss titta på sajten och se vad vi kan se:

Vi får via Youtube reda på statistik, hur många som tittat på klippet, vi kan läsa kommentarer, vi kan ta oss till den som lagt upp klippet och dess kanal. Om vi klickar på kanalen kan vi se:

På kanalsidan kan vi se antalet inlägg, vi kan läsa den personliga presentationen, som vi måste vara medvetna om är ”kanalägarens”.

Vi kan få mer ingående uppgifter om den som publicerat klippet på Youtube, med andra ord. Antal kanalvisningar är enkelt antalet gånger som någon har tittat på kanalen. Men det som kanalen visar är kort bakgrund om den som lagt upp klippet på Youtube.

Jag tycker dock att det är mer intressant att du kan se spridning samt vem, vilka som bäddat in klippet först och var samt vilka grupper som tittar på ett klipp.

Vi klickar tillbaka till startsidan där vi tittade på klippet från början och under klippet kan vi då om vi klickar på statistik och då får jag se följande:

Sammantaget ger dessa klick lite mer information om vem som är avsändare, vilka som nås av klippet. Naturligtvis ger kommentarerna en tydlig fingervisning om vad andra anser om klippet. Så de hjälper en. Men klicka runt lite på YouTube du kanske finner det lika spännande som jag.

Sedan ska jag väl säga att det inte alltid räcker för att avgöra om källan är trovärdig eller inte. Naturligtvis kan det behövas fler besök och fler källor för att avgöra trovärdigheten i ett klipp som du hittar på Youtube, men det är ju det roliga med källkritik att ofta är den källa man vill bedöma bara början.