Källkritik på nätet är så mycket enklare…

Jag läser Anne-Marie Körlings inlägg Källkritikens syfte att skapa en relation till källan, och blir lycklig, hon ska skriva en liten bok om hur man i skolan kan arbeta med källkritik. Bra! Modeller behövs, hjälp och vägledning som gör att vi i skolan lättare kan ta oss an uppgiften.

I sitt inlägg skriver Anne-Marie också:

Om det är så att man replikerar och diskuterar utifrån en källa så är det den man ska namnge. Det ökar ju relationen till källan. Inte kritiken mot densamma. Kritik är det inte tala om. Det handlar om att utveckla en relation till källan, tiden och med vem. Kritik handlar om prövande, dvs, ställa sig frågande. För mig är det så att om jag vet att Vygotskij funderade i relation till Piaget så kan ju jag kliva in i diskussionen. Dels har jag också en ledtråd i vilken tid detta ägde rum så att jag inte kan komma med min tid och mina lösningar eller trampa ned på deras åsikter om orden, mognaden och allt det där. Båda Piaget och Vygotskij tar ju sina diskussioner från det som var tidigare.

Detta med källkritik. Så här tänker jag:

  • Källkritik innebär frågeställningar
  • Källkritik handlar om att etablera en relation till källan
  • Källkritik handlar om att förstå tiden för uppkomsten
  • Källkritik handlar om att tänka, grubbla, fundera
  • Källkritik handlar om att argumentera, analysera, förklara och generalisera
  • Källkritik gör att texterna inte blir anonyma utan att avsändaren träder fram och att mottagaren utvecklar medvetenhet om avsändaren
  • Källkritik handlar också om att göra sig till källkritisk avsändare, dvs ansvara för att vara en källas ursprung, eller att ansvara för att rätt beskriva varifrån diskussionen fick sin grund och varför
  • Källkritik är väldigt, väldigt roligt och sätter igång massor av tankar.

Jag ska visa hur jag har arbetat med källkritik i en mycket liten bok. Den kan sedan stå modell för hur att börja arbeta källkritiskt – tja – varför inte redan i förskolan!

Ungar föds ju frågande. Kanhända föds de källkritiska:

– Är det sant? Hur vet du det?

Visst handlar källkritik om relationer, och om kunskap om källan, tiden och om avsändaren. I mitt fall om Anne-Marie Körling, om bloggar och nätet, i Anne-Maries exempel Vygotskij och Piaget och tiden de levde i. Allt det handlar källkritik om, vi pratar ofta om att i en tid där alla kan publicera och ge uttryck för sina åsikter, kunskaper, för information är det extra viktigt att vara källkritisk. Det står till och med tydligt nämnt bland skolans uppdrag skolan se läroplanen Lpo94:

Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94, s.5

Men Anne-Marie är inne på den andra delen vikten att erkänna källan, den som texten som jag som skribent förhåller mig till. Och tänker på naturligtvis på nätet och sociala medier, på länkar och transparens, som om vi lär barnen hur internet fungerar, och att de ska länka, eller undersöka länkarna i texter på nätet eftersom då kan de också tydligare se vilka källor som jag eller Anne-Marie går i dialog med. Jag kan som läsare lättare ta del och förstå hennes resonemang med hjälp av de källor/länkar som hon som skribenten använder i sina texter på nätet.

Sedan börjar det roliga att grubbla, fundera, analysera, förklara och generalisera och det tar aldrig slut. Det blir vi aldrig klara med, men det är lättare om man hjälps åt. Genom nätet blir det lättare att vara källkritik att få syn på relationen, genom att källorna (genom länkar) blir direkt synliga och jag kan i en bra bloggtext, en bra webbtext ta del av det material som skribenten använt sig av, eller som skribenten relaterar till. Jag kan mycket lättare förhålla mig till det som skribenten skriver om.

Kommunikationen och relationen blir så mycket tydligare, men för att se och göra det krävs kunskaper om …

8 reaktion på “Källkritik på nätet är så mycket enklare…

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Patrik Gustafsson

  3. Anne-Marie Körling

    Bästa du, ingen bok på gång i ämnet, men skriver gärna en tillsammans med dig, jag för de lägre stadierna, du för de högre, och så ger vi järnet… men förresten… undrar om det inte är en bok på gång av en annan författare… vill inte trampa på några tår…Anne-Marie

  4. Plura

    Intressant det här. Nätet är ju som en stor och strid flod. I floden är det lätt att bara flyta med. Jag tror inte det bara är dagens elever som har problem med det, utan många äldre.

    Det krävs mod att gå till källan och sätta in källan i sitt sammanhang. Det är ju inte alla som har tränat att kritiskt granskat det de sysslar med. En träning jag tillägnade mig på KTH en gång i världen när man fick lära sig logik och numeriska metoder. Ett ämne att matematiskt beskriva avvikelser i källan. Det är det som är en del i analysen att se vad man ser och möjligen se hur stabil källan är. Nu är detta naturvetenskap. Men det finns mycket att hämta i tänkandet hur man ska förhålla sig till källor.

    Detta är ju ack så viktigt både när man läser böcker och på nätet. Det svåra med böcker är ju att du inte har direktaccess till källan som på nätet.

    Det blev många ostrukturerade tankar. Men det här med källor och kritik av dem är ett mångfasetterat område som många mer borde lära sig. Speciellt i dessa tider där många sänder budskap. Vad finns bakom? Vad är syftet? Finns det belägg för påståenden? För konsten att ställa frågor blir viktigt framgent.

    Bäst jag sätter punkt här. Plura

  5. Pingback: Brian

  6. Pingback: briankotts

  7. Pingback: Ann Markström

  8. Pingback: Bra källor på nätet bygger på en vilja att bli granskade | Kristina Alexandersons blogg

Kommentarer inaktiverade.