Att använda Wikipedia handlar om ansvar

Jag läser artikeln som Adam Svanell skrivit om sitt ”liv” som wikipedian, i artikeln Experiment med fakta där hans undersökning av Wikipedia beskrivs ha börjat på följande sätt:

Hur sjutton kan det här fungera? Tanken slår mig när jag läser om nätuppslagsverket Wikipedia, i artikeln ”Wikipedia”, på Wikipedia. I texten nämns både fördelar och nackdelar om sajten där vem som helst kan skriva in vad som helst, när som helst, och se ändringarna på skärmen inom sekunder.

Wikipedia har under sina mindre än tio år utvecklats till vårt vardagliga referensverk. Det är dit de flesta av oss vänder oss när vi vill ha snabb fakta om myrslokar, Ella Fitzgerald eller konflikten i Darfur. Ett redskap vi tar för givet och, även om det inte är helt rumsrent att erkänna, tillmäter en viss auktoritet.

I teorin vet jag ju hur systemet är uppbyggt. Artiklar skrivs och förbättras genom att användarna bidrar med lite kunnande var. Det är folkbildning i form av en allmän anslagstavla. Vad jag har svårt att greppa är att det faktiskt fungerar.

Varför urartar inte Wikipedia i det trollande och munhugg som är regel på andra nätforum? Vilka är idealisterna som arbetar så hårt med att hålla sajten korrekt? Hur snabba är de på att upptäcka fel? Jag bestämmer mig för att sätta Wikipedia på prov.

och slås av att Adam Svandell tycks tro att Wikipedia fungerar som ett traditionellt uppslagsverk, med redaktörer (fast i wikipedias fall är det idealister som kallar sig wikipedianer) som granskar informationen, kvalitetsstämplar den och säger detta kan få vara publiceras och detta kan förbli publicerat. Det framgår tydligt när Svandell skriver:

Till min besvikelse får jag ingen respons på mina inlägg. Veckorna går och varningen står kvar. När två månader har passerat får jag en snilleblixt.

Sedan kan man lik Lennart Guldbrandsson ifrågasätta om redaktörer gör att artiklarnas innehåll i sig blir mer korrekt eller inte, vilket han diskuterar i sitt inlägg Wikipedia testade Sveriges tredje största tidning för att se om den klarade faktagranskningen.

Hela Svandells idé är att testa om Wikipedia fungerar som ett traditionellt uppslagsverk är fel, fel, fel, eftersom Wikipedia inte är ett traditionell uppslagsverk. Så utgångspunkten för hela historien, nyheten blir att Wikipedia som uppslagsverk kommer att misslyckas. Till skillnad från ett traditionell uppslagsverk bygger Wikipedia på idéen att:

  • om alla kan bidra kan man också samla all världens kunskap, och den bli öppen och tillgänglig för alla.

Så mycket har Svandell förstått, men den andra sidan av myntet tycks han ha missat, nämligen att jag som användare har ett ansvar för att granska materialet, informationen som finns på Wikipedia. Det som i vardagsmun och journalistkretsar kallas källkritik. Vilket också Mattias Bodström diskuterar i sitt inlägg Läs Wikipedia källkritiskt.

Sedan kan jag i min naivitet och tro att vi gemensamt har ett ansvar för den information som finns på Wikipedia, att korrigera och rätta de felaktigheter som vi känner till, och inte leker ”wikipedianer” och medvetet lägger till felaktig information för att bevisa det som redan är klart att Wikipedia inte är som ett traditionell uppslagsverk, att källan i sig inte skapas av en auktoriteten inom ett visst område utan av användarna gemensamt.

Men det kräver ju att fler tar ansvar och inte bara lämnar över ansvaret för Wikipedia till en

/…/kombination av entusiaster som viger sin fritid åt sajten och en allmänhet som gör enstaka korrigeringar, skulle Wikipedia inte fungera.

Att använda Wikipedia kräver inte att du bidrar, det kräver inte ens att du korrigerar, men det kräver att du tar ansvar för din användning av uppslagsverket, att du är medveten förhåller dig kritiskt och har kunskaper om hur du ska granska artiklar i Wikipedia. Svandells artikel visar bara på att behovet av kunskaper om källan och källkritik är enorma, det är kanske det som borde vara nyheten, mitt i nyhetstorkans höjdpunkt SVD & Wikipedia eller?

11 reaktion på “Att använda Wikipedia handlar om ansvar

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: jeanettedierks

  3. Plura

    Kristina – det var poängen med mitt inlägg tidigare om Adams artikel.

    Det viktiga är att alltid förhålla sig till källor med epiteten ”är de…tillförlitliga…relevanta…validerad”. Alla tre orden kan ställas om källan. Då har du förmågan att ta fram en trolig sanning när du ställer olika källor mot varandra för att dra slutsatserna vad är den minsta gemensamma nämnaren. Det är speciellt viktigt om du ska skriva facklitteratur eller läromedel.

    Och det är detta jag hoppas ni lär ut till eleverna.

        1. Kristina Alexanderson Inläggsförfattare

          jag hoppas att alla har det, men om de inte har det så behöver de ju lära sig och lära eleverna. Att våga handlar om att förlora fotfästet en liten stund…

  4. Cecilia Johansson

    Det källkritska förhållningsättet har vi lärare nog. Men det leder kanske till att vi undviker ”dåliga” källor istället för att använda dem på rätt sätt. Om man ser nödvändigheten av källkritik som en tillgång istället för ett problem så blir Wikipedia en viktig ingång till det kritiska tänk som alla elever behöver. Samtidigt får de tillgång till en lättillgänglig och lättbegriplig källa som de kan använda genom hela skoltiden. Toppen! Och tack för ett jättebra och klargörande inlägg Kristina.

  5. Pingback: SvD testar Wikipedia « metabolism

Kommentarer inaktiverade.