Dagsarkiv: 27 september 2010

Lärarens yrkesetik och sociala medier

Jag fick häromdagen en kommentar av Pontus från LR på mitt inlägg om ”Vän på Facebook, vad är det?”. Kommentaren i sig är intressant och spetsar till frågan, och belyser problematiken, kring de etiska dilemman, som en arbetsgivare (kanske borde det stå lärare?) kan stå inför om de är vänner med sina arbetstagare (läs elever, kunder) på Facebook. Är Facebookvänskapen ett integritetsintrång eller inte?

I kommentaren kan står följande:

Detta behöver inte vara av ondo i sig, men det ställer STORA krav på yrkesetisk medvetenhet och reflektion. Enligt lärares yrkesetik ska läraren alltid ”bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet”. Gör du det genom att vara vän med dem på Facebook? Kanske, kanske inte säger jag! Läraren skall också ”verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna och deras vårdnadshavare”. Gör du det genom att vara vän med dem på Facebook? Kanske, kanske inte säger jag återigen! Summa summarum ser jag det som att det inte finns något rätt eller fel, men läraren måste noggrannt kunna redovisa sina skäl för sitt beslut samt koppla det till yrkesetiken, oavsett vad beslutet är.

Det som också är spännande är att tolka de yrkesetiska reglerna som Pontus i sin kommentar citerar, delar av:

Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning

  • alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier
  • inte diskriminera någon med avseende på kön, sexuell identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation
  • stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier
  • vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan
  • verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna och med deras föräldrar/vårdnadshavare och vara lyhörda för deras synpunkter
  • vara varsam med information om eleverna och ej vidarebefordra information som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens bästa.

Vänskap på Facebook, är det ett integritetsintrång, ett övertramp av en lärare? Eller är det en möjlighet att skapa en närmare relation, en möjlighet att vara lyhörd, kanske är det så att läraren i sitt etiska ställningstagande vill ”skydda individerna mot skada, kränkningar och trakasserier?” Sedan undrar jag hur ska jag kunna ”vara lyhörd för deras synpunkter” om jag inte är närvarande och lyssnar?

Det kräver inte att man, som lärare är vän med sina elever på Facebook, men det kräver åtminstone närvaro.

Sedan ställer jag den fråga som följer mig: Hur ser vi då på möjligheten som vi ger framtida arbetgivare respektive nuvarande arbetsgivare rätten att ta del av vår vardag? Att de är vän till oss på Facebook? Hur ser vi på den ”rätt” som en chef har att säga nej, jag vill inte vara vän med dig på Facebook, eftersom det skulle innebär ett etiskt dilemma, en problematik för mig som arbetsgivare att rättvist kunna bedöma dina insatser på arbetet?

Jag älskar lärare, de är underbara!

Idag har Webbstjärnan haft en Workshop om WordPress för lärare. Jag brukar var den som håller i utbildningarna idag har jag suttit med och lyssnat när min kollega Rebecka Gustafson som hållit i utbildningen. Och dagen har varit full med frågor och funderingar, kring webbpublicering, kring varför det blir som det blir…

Och många härliga kommentarer som

– jag är lite trött nu

– jag har hatar den där widgetarna

– kan du vänta lite min dator hänger sig lite

– suck

Men mest har dagen varit fylld med skratt och frågor som har lärarna har kastat ut i hörsalen. Men jag och Rebecka vet att efter den här dagen kommer webben att fyllas av än fler suveräna elevarbeten, genom Webbstjärnan.

Bibliotek, sociala medier och mediavinklingen

Vaknar sent som vanligt, men förstå när jag loggar in på Twitter att jag inte riktigt har hängt med. Diskussionen handlar om Jonas Thentes TV och Mediekrönika Ombytta roller, som handlar om seminariet Sociala medier och bibliotek i vilket jag deltog i torsdags på Bok och biblioteksmässan.

Thente inleder sin krönika med att refera till

”Fahrenheit 451” skickas brandkåren ut för att bränna upphittade böcker och boksamlingar. Böcker anses vara emotionellt upprörande och därför farliga i en framtid där interaktiva tv-såpor och meningslösheter vaggar medborgarna till enfaldig ro.

Så långt som till att bränna böcker vill inte dagens svenska bibliotek gå, men det är nära på. /…/

Efter att ha tjuvlyssnat i montrar och korridorer samt bevistat en handfull seminarier, stod det klart att böcker är ute men Facebook och Twitter är inne. På biblioteken.

En typisk seminarierubrik var ”Sociala medier och bibliotek” – notera ordningen – som hölls på torsdagen.

Sedan fortsätter han att säga att dagens bibliotekarier är vår den nya tidens nätaktivister, som pratar om besökare på biblioteket som användare, och

De talar om sina uppdragsgivare (det vill säga biblioteks­besökarna) som ”användare” och fnyser åt fysiska böcker – som de karaktäriserar som dammiga. Om biblioteken säger de att ”vi måste begrava vissa uppgifter för att hinna med att bilda oss en uppfattning om nya medier”.

medan de som vi traditionellt talar om som nätaktivister ”en internetaktivist är en ung, vild manlig hacker med glasögon och hippieanarkistiska tendenser” är som Fleischer och Drogge blir symboler för i de traditionella nätaktivisterna i krönikan.

Fleischer talade om människor som använder biblioteken – ja, om människor som själva poängen med bibliotek. Riktiga bibliotekarier som kan ge personliga tips om böcker och annan information.

Han såg en del problem – för att underdriva – med att svenska bibliotek är beredda att slänga ut grundläggande kompetenser och funktioner för att i stället bistå en handfull amerikanska IT-företags för tillfället populära tjänster.

Jag deltog i seminariet och vill gärna berätta att seminariet inte handlade om att biblioteken vill bränna böcker eller överge sina huvuduppgifter. I ingressen till katalogen står det:

Sociala medier förändrar förutsättningarna i samhället för såväl politisk demokrati som för ekonomisk konkurrens, likaså för kommunikationen mellan individer och organisationer. Att ha digital informationskompetens för att kunna hitta, källkritiskt granska och kommunicera på nätet blir lika viktigt som att kunna läsa, skriva och räkna. Är bibliotekarier dödgrävare eller guldgrävare i denna historiska omvandling?

Det tycks Thentes inte känna till eller ha tagit del av, inte heller del av att  samtalet främst handlade om två centrala frågor nämligen:

  • Hur förändrar sociala medierna bibliotekens kontext?
  • Hur förändrar sociala medier bibliotekens arbetssätt?

Seminariet handlade alltså om hur sociala medier påverkar bibliotekens kontext och arbetssätt och hur Thentes än ser det så är förändrar sociala medier vårt förhållningssätt till vår omgivning. De  låter det analoga mötet mellan människor kompletteras med ett digitalt. Det innebär inte att det ena utesluter det andra, och det tror jag inte Fleischer eller bibliotekarien på seminariet menade. Även om Thentes vill vinkla seminariets samtal så.