Varför ska bokstäverna skrivas så?

Igår stod jag i skolan och pratade med en lärare. Vi pratade om hur vi skriver bokstäver, att jag inte gör som som ”man” ska, inte börjar uppe och drar strecken neråt. Jag har skrivit sedan jag var sju år, och det är en lång tid, ett helt liv. På pappret, som jag sett, en kopia av en kopia som gått i generation efter generation på skolan ser jag att det finns ett rätt, ett sätt.

Ett rätt!

Jag med tiden lärt mig ett eget sätt, att göra bokstäver så att det är läsbart, men mest för mig, ibland för andra. Men mest skriver jag med datorn, mindre med penna och om jag skriver med penna är det det mest för min egen del för att jag tycker om raspet av pennan mot pappret, tycker om att forma bokstäver, rita rutor, figurer.

Läraren som står framför mig tillstår att hon också gör ”fel”, eller snarare på ett eget sätt, men frågar jag då varför ska barnen lära sig att skriva just så, uppifrån ner? Varför ska de lära sig att det bara finns ett sätt att forma bokstäver? Som svar får jag de underlättar när de ska lära sig skriva skrivstil…

Men avbryter jag, tror du att dessa barn kommer att använda skrivstil? Kommer de skriva på något annat än datorer? Kanske behöver de lära sig tangentsättningen, före skrivstilen? Då skrattar läraren lite generat och säger jo, det är kanske så…

Samtalet, anekdoten illustrerar en av de svårigheter som skolan står inför närmligen traditionen, normen, rättet och felet, att läraren tror att den ska lära ut ett rätt… Stig Roland Rask formulerar några av skolans problem i sin krönika i DIU Framtiden börjar i  klassrummet:

Skolans problem är sällan att den förändras för mycket

Dess stora problem är att den är sig lik

5 reaktion på “Varför ska bokstäverna skrivas så?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Dan Engström

    Bra rutet! Du sätter fingret på ett av de stora problemen inom många områden – att vi lever med någon slags modernistisk känsla av att det bara finns ett rätt sätt. Detta minskar vår nyfikenhet och mottaglighet för nya impulser, och kan i längden betyda att vi inte lyckas ställa om efter olja, lösa den galopperande växthuseffekten, bemöta människor från andra kulturer på ett respektfullt sätt etc etc. Allt detta börjar i de små detaljerna, om vi säger ”Titta, en så konstig frisyr!” eller ”Titta, en så ovanlig frisyr!”, om vi lär ut hur man skriver bokstäver som det enda sätt att ge dem deras form. Power to the people. Bra rutet, Kristina.

  3. Emma Karlsson

    Min sambo hade en bra lärare på lågstadiet. Hon såg att han inte skulle klara att lära sig vacker skrivstil och lät honom använda skrivmaskin istället. Gissa vad han har mest nytta av idag? Själv använder jag inte rätt fingersättning men han gör det.

  4. Pingback: Annika Wiman

Kommentarer inaktiverade.