Dagsarkiv: 17 oktober 2010

Lärare – våga, vilja bli googlad!!!

Bland mina kollegor kan jag höra röster som säger:

Nej, jag vågar inte googla mig själv, jag vill inte veta. Jag fattar inte hur du vågar.

Jag minns själv hur nervös jag var första gången jag googlade mig själv, jag blundade när jag tryckt på knappen. Resultatet var sedan en lättnad inga träffar på Kristina Alexanderson, men jag vet att jag var extremt rädd att den första träffen skulle vara en elevblogg som öste ut sitt missnöje över den undervisning som jag stått för, de misslyckande som jag eventuellt orsakat. Länge tillhörde även jag den gruppen som inte googlade mitt namn, för det jag inte kände till det kunde inte heller skada mig.

Idag googlar jag mitt namn, regelbundet (snacka om egobost) för att se vilka träffar som kommer upp. Vad google har indexerar av det som jag bloggar om, av det jag publicerar, av det som andra skriver om mig. Min webbnärvaro är hyfsad och till stora delar har jag valt den själv, vilket inte innebär att jag har kontroll över den, men jag håller ögonen på den.

Nu på kvällen läser intervjun Change Agent med Will Richardsson. (Jag vill passa på att rekommendera hans bok Blogs, Wikis, Podcasts, and Other Powerful Web Tools for Classrooms). I intervjun pratar han  om många av de föreställningar som skolan/lärare bär med sig om webben, undervisningen, att dela, att arbeta i det offentliga rummet.

I inledningen av artikeln får han följande fråga:

You’ve written that too many teachers are “un-Googleable.” What do you mean by that and why does it matter?

What I mean is that too few teachers have a visible presence on the Web. The primary reason this matters is that the kids in our classrooms are going to be Googled—they’re going to be searched for on the Web—over and over again. That’s just the reality of their lives, right? So they need models. They need to have adults who know what it means to have a strong and appropriate search portfolio—I call it the “G-portfolio.” But right now—and this is my ongoing refrain—there’s no one teaching them how to learn and share with these technologies. There’s no one teaching them about the nuances involved in creating a positive online footprint. It’s all about what not to do instead of what they should be doing.

The second thing is that, if you want to be part of an extended learning network or community, you have to be findable. And you have to participate in some way. The people I learn from on a day-to-day basis are Googleable. They’re findable, they have a presence, they’re participating, they’re transparent. That’s what makes them a part of my learning network. If you’re not out there—if you’re not transparent or findable in that way—I can’t learn with you.

Jag har aldrig sett min webbnärvaro som en modell för andra att ta efter, men det är en tanke som jag ska smaka på, och jag hoppas att fler lärare gör det, för lärare är förebilder, och vår roll i skolan är att agera som modeller och så även genom att visa på hur elever skapar en webbnärvaro.

Hur skapar man en ”g-portfölj” vad krävs? Hur ser din Google portfölj ut? Kommer du upp bland de tio första träffarna, eller kommer du först som elfte träff? (På andra sida, den som väldigt få klickar vidare till (enligt Andreas Ekström författaren bakom Google-koden)). Är du närvarande? Är du deltagande? Är du transparent? Och om inte hur ska du då lära du dina elever att vara det?

Vänner eller följare – ett sätt att definiera sociala medier

Sociala medier är precis som ”gammal-media” inte endimensionella och en definition passar inte för alla plattformar, för alla användare eller för vårt sätt att använda de sociala medierna. Wikipdeia definierar därför sociala medier på följande sätt:

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster.

En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.”

En tredje definition är ”Sociala Medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs.”

Ben Parr är inne på definitionsproblematiken i sin kolumn Facebook, Twitter and The Two Branches of Social Media [OP-ED]. Där han menar att de finns flera olika användningsområden för sociala medier och utgår från hur olika användare använder Facebook och Twitter. Ofta används Facebook som synonym till sociala medier:

It is the platform for building social connections online and keeping up to date with what’s happening in your social circle. It is one of the two most important platforms in social media.

I sin kolumn vill dock Ben Parr föra ett resonemang kring att olika sociala medier fyller olika syften precis som olika tidningar fyller olika syften, eller olika delar i en tidning tilltalar olika läsare, sportdelen tilltalar en viss läsargrupp, nöjesdelen en annan och ledarsidorna en tredje. Ben Karr diffrentiera Twitter från Facebook i hur vi använder det. Han börjar med de uppenbara skillnaderna om:

On Facebook, you’re supposed to connect with close friends. Becoming friends with someone means he or she gets to see your content, but you also get to see his or her content in return. On Twitter, that’s not the case: you choose what information you want to receive, and you have no obligation to follow anybody. Facebook emphasizes profiles and people, while Twitter emphasizes the actual content (in its case, tweets).

Sedan vill Parr föreslå ett annat begrepp för twitter och hur många använder det. Han pratar om twitter som ett informationsnätverk, till skillnad från Facebook som är ett  ”socialt nätverk”

Social Networks vs. Information Networks

This may seem obvious, but social networks are about your social networks. Specifically, the focus is on your friends, colleagues and personal connections. They are about sharing personal or professional experiences together. They are about keeping in touch with friends rather than discovering news or content. Facebook, LinkedIn, Bebo, MySpace, hi5 and Orkut clearly fall under the “social networking” branch of social media.

The concept of an information network is a more recent phenomenon. Information networks are about leveraging different networks to distribute and consume information. While they may utilize an array social media tools in order to find, curate or deliver content, they focus less on what’s happening in your social graph and more on information you want. Twitter may be the best example of an information network, but YouTube (video), Flickr (photos) and Digg (news) are information networks as well.

Parr menar inte att den ena formen av nätverk utesluter den andra, men att tyngdpunkten i olika sociala medier är olika, vi som använder olika plattformar gör det på olika sätt.

En annan distinktion är i vilken grad och i vilken omfattning informationen i nätverket är tillgänglig eller öppen Parr menar att :

In fact, that may be the biggest differentiating point between social networks and information networks. For the most part, content on Flickr, YouTube or Twitter is public, while content on MySpace, Facebook or Bebo is private. A big reason for that is that the former services utilize the follow or subscription model, while the latter ones utilize the friend model.

Vänner eller följare och Wikipedia?

I sociala nätverk har vi ”vänner” i informationsnätverk har vi ”följare”. Det är en annan utgångspunkt för att definiera olika plattformar i sociala medier. Jag undrar dock över hur ser då Parr på ett socialt medium som Wikipedia, mig veterligt har man inte vänner eller följare där och ändå nätverkar man kring information och informationsutbyte.