När kan twitter vara en användbar källa?

I den allmänna debatten beskrivs ofta sociala medier som en kanal som används för att mest prata strunt, se till exempel GP:s artikel Mest struntprat i sociala medier.

Är sociala medier samma sak som struntprat som rubriken till artikeln säger? Frågan är om och när vi kan använda struntprat som källa? Hur kan elever använda den information som t.ex. en politiker lämnar ifrån sig i ett socialt medium som twitter?

Bird Houses / 20071230.10D.46705 / SML

Bird Houses / 20071230.10D.46705 / SML av See-ming Lee 李思明 SML CC (by, sa)

Till att börja med måste vi ställa frågan till våra elever: Vad är twitter? Samt ta reda på hur tjänsten fungerar. Kolla källan är en bra utgångspunkt för att reda ut dessa två begrepp eftersom Kolla Källan har skapat handledningar kring sociala medier och källkritik.

Twitter beskrivs på följande sätt:

Twitter är en tjänst som hjälper dig att bygga upp ett nätverk av personer, till exempel lärarkollegor, som du vill följa och som kanske vill följa dig också. Att följa betyder i det här sammanhanget att du prenumererar på och läser någon annans twittermeddelanden (tweets). Och när du ägnar dig åt olika aktiviteter i twitter som att skriva, svara på eller skicka vidare olika tweets kallas det att ”twittra”. Det finns fler liknande tjänster på internet, men Twitter är den som hittills har vuxit sig störst och som idag används av såväl privatpersoner som företag, myndigheter, organisationer och politiska partier.

Frågan kvarstår används twitter för struntprat? Det måste eleverna undersöka och ett sätt är att göra såsom jag gjorde då jag i våras lät mina elever studerade Göran Hägglunds twitterflöde och göra en analys av hur han använder twitter. En av mina elever kom fram till följande slutsats:

”/…/främst till att svara på frågor som han får gällande politik samt skriva uppdateringar kring aktuella politiska och ekonomiska händelser. Han verkar ha skapat ett diskussionsforum med hjälp av twitter där offentligheten kan ösa ur sig sina frågor samtidigt som Hägglund kan marknadsföra sig själv som politiker. Hans senaste uppdateringar handlar uteslutande om politik /…/politikerna använder twitter till att marknadsföra sig själva som jordnära och ”en del av folket” och samtidigt föra fram sina budskap.

Min elevs slutsats är att Göran Hägglund främst använder twitter för att skriva om politik, och för att föra samtal kring politik och politiska frågor. Det stämmer inte överens med slutsatsen i rubriken i GP artikeln. Så vem har rätt? Det blir i sig en källkritisk övning.

Sedan tycker jag att vi bör få våra elever att fundera kring är: om och när en källa som Hägglunds twitter, som enligt min elevs analys är så tydligt färgad av ett politiskt innehåll, kan användas? Och hur ska de förhålla sig till en källa som Hägglunds twitter i en källkritisk diskussion.

När kan struntprat vara en viktig källa?

En reaktion på “När kan twitter vara en användbar källa?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

Kommentarer inaktiverade.