Dagsarkiv: 24 oktober 2010

Kunskap krävs för digital delaktighet

Imorgon ska jag delta i .SE:s upprop för digital delaktighet och i fokus för uppropet står kompetens, digitala kompetens. Jag sitter och förbereder mig och googlar efter en definition av Digital kompetens, som ingår i Europaparlamentet och rådet rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande och jag hittar definitionen  i ett arbetsmaterial från Skolverket:

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT – färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens (30.12.2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 394/15.)

Digital kompetens som av EU-parlamentet sägs vara en av 8 nyckelkompetenser som alla medborgare i EU ska behärska för ett livslångt lärande. Har diskuterat tidigare av bland annat Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen Digital kompetens i svenska skolan.

Men i ett upprop för digital delaktighet räcker det inte med att säga att det bara är i skolan som digital kompetens behövs. Alla medborgare i Sverige bör besitta de 8 nyckelkompetenserna. Vi som medborgare i EU bör kunna använda datorer för att:

  • hämta fram information (kunna söka, kunna googla?)
  • bedöma (värdera/ förhålla oss medvetet till den information vi hittar)
  • lagra (spara ner informationen, eller lagra den i molnet)
  • producera (blogga, twittra, skriva i ordbehandlingsprogram, mejla)
  • redovisa (ta fram det vi gjort)
  • utbyta information (dela med oss av det vi skapat, hittat, lagrat, producerat)
  • kommunicera
  • delta i samarbetsnätverk via Internet

Vårt användande ska även ske säkert och kritiskt menar EU-parlamentet. Det kräver kunskap. Frågan jag ställer mig är när ska skolan börja förmedla dessa kunskaper? Eller lämnar vi den kommande generationerna till att själva lära sig detta?

Men Sverige är ett land med medborgare i alla åldrar, och alla bör få tillgång, kunna utnyttja de tjänster som nätet används till vem tar ansvar för dem? Jag undrar ofta hur är det med min generation, kan vi? Har vi dessa färdigheter? Och hur är det med min föräldrargeneration, eller ska vi bara lämna dessa åt sitt öde, att dö utan att fullt ut kunna delta i den digitala värld där vi lever, verkar och bor i? Där räkningar ska betalas på nätet, där deklarationen lämnas in via sms, där kommunikation med barnbarnen sker genom en blogg, eller på Facebook?

Vem vilka tar ansvar för att alla medborgare får dessa grundläggande kunskaper? Vem tar ansvar för att se till att dessa kunskaper lyfts fram? Tillgång är grundläggande men att vara digitalt delaktig handlar inte bara om att ha uppkoppling, för endast en uppkoppling gör inte de som står utanför internet blir delaktiga. För att alla ska kunna ta del av de tjänster och de möjligheter som Internet erbjuder krävs kunskap. Kunskaper om hur man medvetet använder digitala medier, kunskap i att söka, bedöma, lagra, producera, redovisa, utbyta information, kommunicera med digitala verktyg, samt delta i samarbetsnätverk på Internet.

Kunskap krävs för att vi ska överbrygga den digitala klyftan, kunskap krävs för att de kommande generationerna ska kunna hantera de digitala verktygen på ett medvetet och säkert sätt. Kunskap krävs för att ett säkert och kritiskt användande av digital teknik.

Hur använder barn och unga i Europa nätet?

Jag bläddrar igenom rapporten EU kids online och tänker det här måste jag lyfta fram. Slutsatserna kring barns internet användande:

1.4. The wider context of children’s internet use

␣ Children do a range of diverse and potentially beneficial things online: 9-16 year olds use the internet for school work (84%), playing games (74%), watching video clips (83%) and instant messaging (61%). Fewer post images (38%) or messages (31%) for others to share, use a webcam (29%), file-sharing sites (17%) or blog (10%).

␣ The most common location of internet use is at home (85%), followed by school (63%). But internet access is diversifying – 48% use it in their bedroom and 31% via a mobile phone or handheld device. Access via a handheld device exceeds one in five in Sweden, UK and Ireland.

␣ Children are going online at ever younger ages – the average age of first internet use is seven in Sweden and eight in several other Northern countries. Across all countries, one third of 9-10 year olds who use the internet go online daily, this rising to 77% of 15-16 year olds.

␣ Use is now thoroughly embedded in children’s daily lives: 92% of 9-16 year old users go online at least weekly (57% go online everyday or almost every day).

␣ 30% of 11-16 year olds reports one or more experiences linked to excessive internet use ‘fairly’ or ‘very often’ (e.g. neglecting friends, schoolwork or sleep), rising to 49% in Portugal and 50% in Estonia.

␣ It is likely that more use facilitates digital literacy and safety skills. One third of 9-16 year olds (37%) say that the statement, “I know more about the internet than my parents,” is ‘very true’ of them, one third (31%) say it is ‘a bit true’ and one third (32%) say it is ‘not true’ of them.

␣ Younger children tend to lack skills and confidence. However, most 11-16 year olds can block messages from those they do not wish to contact (60%) or find safety advice online (58%). Around half can change privacy settings on a social networking profile (52%) compare websites to judge their quality (51%) or block spam (47%).

␣ 57% of 9-16 year olds have a social networking profile – including 24% aged 9-10, 48% aged 11-12, 72% aged 13-14 and 81% aged 15-16. Social networking is most popular in the Netherlands (78%), Slovenia (76%) and Lithuania (75%), and least in Romania and Turkey (each 47%).

␣ Among social network users, 29% have public profiles – more in France (53%), Sweden (45%), Turkey (45%) and Poland (44%); 29% have more than 100 contacts, though many have fewer.

Det är intressant att den näst vanligast platsen för att nyttja internet är i skolan, och att internet används till skolarbete, i synnerhet då det i Unga svenska och internet kommer fram att i skolan används internet främst till att

Sedan tycker jag att vi i skolan bör fundera kring vilken roll vi vuxna i barn och ungdomar närhet ska ha i barnens internetanvändande när de säger :

␣ It is likely that more use facilitates digital literacy and safety skills. One third of 9-16 year olds (37%) say that the statement, “I know more about the internet than my parents,” is ‘very true’ of them, one third (31%) say it is ‘a bit true’ and one third (32%) say it is ‘not true’ of them.

Ska internet vara en arena där barn och unga kan mer än vi vuxna, lärare? Vilka förebilder är vi då? Sedan visar studien även att många barn upplever att Nätet är ett forum för många barns äkta jag.

Varannan 9-16-åring tycker det är lättare att vara sig själv på internet än utanför.

Tänk vad vi i skolan skulle vinna på att använda detta forum för att nå våra elever, arbeta med våra elever, en plats där de känner att det är enklare att vara sig själva.

Facebook definierar det som är viktigt för oss, men hur?

Facebook är det sociala medium som fått mest genomslag. Enligt Facebook så har de mer än 500 miljoner aktiva användare, men har du funderat på hur Facebook styr ditt nyhetsflöde. Vi är på Facebook för att:

Facebook hjälper dig att hålla kontakten med vänner och familj.

Eller som en av mina vänner säger idag i sitt nyhetsflöde:

Jag gillar FB eftersom jag får veta vad ni gör, hur ni mår o får se bilder från vardag o fest.

Men hur sorterar Facebook det nyhetsflöde som du får ta del av om dina vänners statusuppdateringar? Jag har alltid trott att genomslaget som nyhetsuppdateringar har på Facebook det beror på att jag är inaktiv och inte riktigt ”hänger” så mycket på Facebook.

När jag läser följande inlägg How Facebook Decides What To Put In Your News Feed – These 10 Secrets Reveal All, skrivet av Thomas E Weber får det mig att fundera kring hur jag låter Facebook av slentrian få bestämma vad jag får reda på om mina vänners vardag, eftersom jag vanligtvis bara följer uppdateringar genom toppnyheter. Det som syns bland toppnyheter beror Facebooks algoritmer inte bara av hur aktiva mina vänner är.

Facebook är likt Google är hemliga och uppger inte öppet vilka algoritmer som styr hur de sorterar det som kommer upp i ditt nyhetsflöde och det gör att i inlägget How Facebook Decides What To Put In Your News Feed har de testat Facebook utifrån följande frågeställningar:

So, with the mystery of that 10th-grade friend in mind, The Daily Beast set out to crack the code of Facebook’s personalized news feed.

  • Why do some friends seem to pop up constantly, while others are seldom seen?
  • How much do the clicks of other friends in your network affect what you’re shown?
  • Does Facebook reward some activities with undue exposure?
  • And can you ”stalk” your way into a friend’s news feed by obsessively viewing their page and photos?

Thomas E Weber kommer fram till att det finns en rad faktorer som avgör hur synliga dina uppdateringar blir och några av de faktorer som påverkar om dina uppdateringar syns hos dina vänner är:

  • Om du är ny på Facebook, eller inte eftersom Facebook ”bias against newcomers”
  • Facebooks moment 22 attdina uppdateringar syns sannolikt mer om du har ”vänner” som interagerar med det du skriver på din vägg, men för att få ”vänner” som reagerar på det du skriver måste du synas och du syns inte om ingen reagerar på det som du skriver.
  • Om du har vänner som stalkar dig, för det ökar din synlighet
  • Om du delar bilder, videos, länkar så ökar det sannolikheten för att synas på andras väggar, för Facebook gillar klick, och om du klickar på en bild i tumnagelstorlek för att se den i fullstorlek generar det klick, och det gillar Facebook.

Men jag tycker att det som är mest intressant i inlägget är slutsatsen om att Facebook påverkar vårt synsätt på vad som är viktigt för oss och vad som är viktigt för andra. Och att jag ganska omedvetet låter Facebook styra det, och hur detta sker är hemlighet av kommersiella orsaker. Kanske är det så att jag inte är ensam i att låta Facebook styra mitt nyhetsflöde.

But it also means that many users may not be aware of how much power they’ve put in the hands of this electronic mediator. (The very concept of the news feed was controversial as soon as it was unveiled, as chronicled in David Kirkpatrick’s The Facebook Effect.)

You might think you’ve shared those adorable new baby photos or the news of your big promotion with all of your friends. Yet not only does Facebook decide who will and won’t see the news, it also keeps the details of its interventions relatively discreet.

All the while, Facebook, like Google, continues to redefine ”what’s important to you” as ”what’s important to other people.” In that framework, the serendipitous belongs to those who connect directly with their friends in the real world—or at least take the time to skip their news feed and go visit their friends’ pages directly once in a while.

Jag tillstår att jag ganska omedvetna låter Facebooks algoritmer styra den information som jag tar del av om mina vänner. Makten över informationsflödet har jag lämnat över till Facebooks programmerare, eller inte.

Och frågan vi måste ställa oss är i vilken grad låter vi tjänster som Google, Facebook avgöra ”vad som är viktigt för mig?”, och ”vad som är viktigt för andra?”. Jag tror att vi måste vara medvetna och ställa frågor om hur mycket vi vill låta tekniken styra vår världsbild.