Dagsarkiv: 01 november 2010

Till Guldäpplets prisutdelning, som jag helst vill slippa

Varför arbetar jag med it i skolan? Frågan aktualiseras nu igen eftersom jag är finalist till Guldäpplet 2010, och imorgon är det prisutdelning. Jag arbetar med internet i skolan, med webbpublicering i skolan bland annat för att:

  • det är roligt
  • det är en utmaning
  • skolarbete på webben medför att skolarbete möter många fler
  • webben ger mig många möjligheter att variera min undervisning på
  • bloggar är ett fantastiskt pedagogiskt verktyg
  • internet är en del av vår vardag
  • elever ska få mer kunskaper om webben
  • sociala medier är bra samarbetsverktyg

Jag arbetar inte med it i skolan

  • för att jag är en fena på teknik
  • för att jag tror att tekniken/it/internet kan ersätta läraren
  • för att jag tror att det är kostnadseffektivt

Prisutdelningen av Guldäpplet

Jag vill helst slippa komma, slippa stå där och tro, och hoppas, för jag hatar det. Sedan vet jag att jag redan är en vinnare, och än mer vinnare är mina elever, och alla de elever som deltar i Webbstjärnan.

Jag blev en vinnare redan våren 2008, i och med att Hanna Johansson lade .SE | Webbstjärnans erbjudande om att vinna 20 000 kr  på att göra skolarbetet på webben i vårt lärarrum som jag med all enkelhet avfärdade med följande ord

inget för mig

Jag blev en vinnare genom att Hanna (samma som ovan) mejlade ut att .SE erbjöd lärare en kurs i webbpublicering, och att jag gick dit, för jag ville visa upp Blackeberg.
Jag blev en vinnare när mina elever (s2:orna) ställde upp motvilligt på mitt projekt attbesokaenroman.se.
Jag blev en vinnare genom att mina elevers sajt attbesokaenroman blev bidrag 100 i Webbstjärnan 09.
Jag blev  en vinnare eftersom mina elever valde de kända alternativet framför det helt okända alternativet

”jag vet inte”.

Jag blev en vinnare när mina dåvarande S3 med misstro frågade:

Blogga? Vaddå? Tror du att vi ska bli som Blondinbella, eller?

Jag blev en vinnare när S3:orna trodde på mig när jag sa

Att blogga betyder inte att ni ska bli Blondinbella, man kan blogga om mycket annat också. Och det ska ni göra

Jag blev en vinnare när jag fick juryn speciella pris i Webbstjärnan 09.
Jag är en vinnare genom att jag varje dag får gå till jobbet och arbeta med något som jag tror på, något som jag brinner för, genom att jag idag är projektledare för .SE | Webbstjärnan. Jag är en vinnare och jag har många att tacka för min framgång, jag vill nämna några:

  • min man
  • mina barn utan deras stöd hade jag inte vågat, inte kunnat, inte trott
  • min pappa, utan honom skulle jag inte blogga idag
  • min mamma som ställt upp så mycket, och ännu mer
  • min kollega Pernilla Rydmark, vars stöd är oväderligt
  • min kollega Gabriella Lönnroos, som fick mig att inse att det inte är en dröm
  • min bibliotekarie Hanna Johansson
  • Margaretas underbara elever i s3 (2006-2009)
  • min klass och mina elever i S1, S2 och S3 (2007-2010) utan er hade det inte blivit något
  • .SE
  • mina läsare, Du och Du och Du, utan er hade jag inte stått ut med tystnaden
  • alla de som nominerade mig, för er kommer jag nu på tisdag och infinner mig till en prisutdelning, i trots

Jag vill bara säga till mina medtävlare, jag tror att det är någon av er som vinner, och det är så rätt, men jag är i vilket fall som helst redan en vinnare och har varit det länge.

Tekniken kommer inte att göra förändringen

Jag fick frågan idag på Mötesplats skola i den panel som jag satt i om it i skolan och förskolan om min syn på vilka frågor som är aktuella för it i skolan. Mitt svar var i korthet:

Jag hör många som tror att bara för att vi bär in datorer i skolan så kommer skolan att förändras. Men jag tror inte att det är så enkelt. Jag tror inte att ny teknik förändrar skolan synsätt. Det traditionella sätt som skolan ser på lärande och kunskap, för att det ska ske krävs mer.

Jag tror inte att tekniken i sig förändrar skolans arbetssätt. Vi måste vilja något med tekniken också, och det är vi i skolan som måste vilja något. Vi kan inte vara i händerna på de som gör program eller applikationer. Skolan måste styras av och vilja det som läroplanen vill.

För att detta ska ske krävs mer än bara en dator, en vilja, en ambition och en gemensam kunskapssyn. Teknik är en del, men inte allt.

Jag inser att jag lät lite skeptisk, men jag vill verkligen säga att vi inte kan gå och runt och tro att en dator till varje elev förändrar skolan i grunden. Naturligtvis bör varje elev ha tillgång till en egen dator, det är en självklarhet, men om skolan ska förändras, utvecklas i sin syn på kunskap, komma bort från sitt rätt och fel tänk, då måste det till mer.

Datorn och internet kommer att skynda på, men inte göra jobbet.

Sedan fick vi frågan om läromedel, och om dessa måste förändras i en digital värld. Och det tror jag, men hur länge ska lärare få värna om denna förlängning av skolans kunskapssyn, att allt som en elev behöver veta/kunna står i en lärobok?

Ja, ja, det var stora och svåra frågor, men bäst var ändå Nanook som sa:

Om femton år kommer inte programmet -Vem vet mest? att finnas, för då kommer programmet heta – Vem hittar bäst?

Sociala medier synliggör elevers lärande

Sitter och tänker mycket på mitt lärarskap, eftersom jag är finalist till Guldäpplet. Och jag inser hur mycket jag vunnit på mitt arbete med sociala medier i skolan, för det har förändrat mitt sätt att se mina elevers lärande.

Inom statvetenskapen pratar man ofta om att det politiska systemet är som en svart låda, det är svårt att får syn på hur beslut fattas, vad sker egentligen i den svarta lådan. Eller som Wikipedia förklarar begreppet:

Begreppet svart låda eller black box är en metod inom teknik och vetenskap att bortse från de interna mekanismerna eller strukturen i ett system och bara undersöka och beskriva sambandet mellan indata (stimulus) och utdata (respons) utan att bry sig om hur det som sker inne i ”lådan” egentligen går till. Metoden kan användas både som ett sätt att utforska en komplex företeelse när kännedomen om den interna funktionaliteten är dålig, och som ett sätt att förenkla beskrivningen och testningen av ett komplicerat tekniskt system eller apparat.

Lärande är också som en svart låda, vi lärare ska fungera som ett stöd för elevers lärande, och många gånger gör vi också det, men med väldigt lite insikter om hur detta lärande de facto går till, hur lär sig enskilda elever något? Hur ser elevers samarbete ut under en gruppuppgift? Och hur kan jag hjälpa en elev att ta mig från punkt A till punkt B om jag inget vet om vad som händer mellan punkt A och punkt B?

I mitt arbete med sociala medier så tycker jag att de synliggör det som sker i den svarta lådan, det som sker när elever försöker ta sig från punkt A till punkt B. Med hjälp av sociala medier (gemensamma bloggar/enskilda bloggar) kunde jag nämligen mycket lättare få syn på varje elevs resa, jag fick lättare syn på varje elevs insats eller brist på insats.

Med mina elevbloggar fick jag syn på vägen, inte bara punkterna A och B, inte bara början och slutet utan även hur elever gjorde för att ta sig från punkt A till punkt B, jag kunde då också se de som inte befann sig på banan, inte hittade vägen, som inte fann kartan, och sedan finnas där som ett stöd för de eleverna. Sedan gör ett multimedium som internet det möjligt för mig som lärare att arbeta med många olika redovisningsformer:

  • text,
  • bild,
  • film,
  • animation
  • en kombination av uttryckssätt
  • etc.

Det gör också att jag enklare kan variera, ge flera val och elever kan välja det uttryckssätt som de föredrar. Så sociala medier synliggör elevers lärande.