Nyckeln till källkritiskt tänkande är kunskap

Jag har haft en föreläsning på temat källkritik/upphovsrätt tillsammans med Mathias Klang, som pratade om upphovsrätt och licenser.

View more presentations from Kristina Alexanderson

Jag tycker att jag ofta hör vikten av att vi undervisar i källkritik, att bara eleverna kan källkritik så kommer de att klara av att hantera informationsflödet, bruset på nätet. Vad är det barnen behöver kunna för att hantera källor på nätet?

I mina funderingar har jag kommit fram till att det handlar om

KUNSKAP

Jag tror att alla skriver under på, att alla håller med om att det handlar om kunskap. Att nyckeln till kritisk tänkande ligger i att vi har kunskap, men jag tycker också att vi med nätet och den otroliga mängd källor som finns där och med möjligheten för var och en att skapa innehåll också bör ifrågasätta vårt sätt att se på kunskap, vår kunskapssyn. Så är det, hur ska du kunna hantera och värdera källorna på nätet om du inte har kunskap i ämnet? Men vilka källor finns på nätet och hur fungerar dessa källor? Vem är avsändaren? Vilka källor får vi upp och varför är också kunskaper som eleverna behöver.

Men för att kunna vara kritisk behöver eleverna också kunskaper om kanalen, om mediet och hur det fungerar. Min upplevelse är att vi tror och har föreställningar om att eleverna har kunskaper om Internet bara genom att de kan Facebook, eller kan Googla. Men ärligt talat de behöver mer kunskaper än det. Eleverna behöver kunskaper om

  • internet
  • hur internet fungerar
  • hur källor på internet konstrueras
  • syftet med olika webbtjänster
  • hur vi agerar i dessa medier

De behöver inte bara kunskaper i ämnet, utan även kunskaper om medier, om internet för att kunna vara källkritiska. Elever måste kunna och kanske till och med förstå lite av nätets infrastruktur, för att veta hur Google sorterar sina träfflistor. Jag brukar formulera det så att elever behöver kunskaper i varför Wikipedia har så bra sökresultat i Google. Men eleverna behöver också få kunskaper om syftet med olika sajter, bloggar, twitter, Facebook, YouTube etc. Samt fundera kring vilka som är avsändare, samt hur man söker kunskap om vem som är avsändaren till information på en webbplats eller i en tjänst.

Källkritik är inte att säga att Wikipedia bör man förhålla sig kritisk mot eftersom vem som helst kan redigera den, källkritik handlar om att använda Wikipedia i rätt sammanhang och förstå varför det är rätt.

Frågan jag ställer mig är vem ger eleverna den kunskapen? Inte bara i ämnet utan även i mediet och i hur en wiki-konstrueras, hur en blogg fungerar, hur Facebook fungerar, hur du verifierar en källa på twitter? Hur du undersöker vem/vilka som äger en domän?

Sedan behöver elever kunskaper i att

  • söka källor på olika sajter inte bara med Google

För hur ska elever annars kunna säga att de gjort ett medvetet val? Inte bara är fast i Googles alogritm. jag tror på samarbeten, på stöd, på ett nära arbete med eleverna. Med internet som arena och på internet. Inte att kunskaper i källkritik och internet bara blir ett engångstillfälle, eller ett delmoment utan att internet blir en naturlig del i skolan, och på så sätt lär och utvecklar eleverna kunskaper inte bara om ämnet utan även om nätet och nätets infrastruktur.

Vi måste bli ägare av vår infrastruktur och för det krävs kunskap.

7 reaktion på “Nyckeln till källkritiskt tänkande är kunskap

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Stefan Pålsson

  3. Pingback: elwira kotowska

  4. Rikard

    Ett fantastiskt och väldigt insiktsfullt inlägg! Du ger mig hopp om skolans aktiva roll att hjälpa framtida nätmedborgare och samtidigt utveckla själva skolan. Tack.

  5. Christer Holger

    Kristina, huvudet på spiken. Det du lyfter fram som är nytt är ju att källkritiskt tänkande på internet inrymmer att förstå helt nya mekanismer och dess drivkrafter. I sanning en utmaning för skolan. Tack för grym post.

Kommentarer inaktiverade.