Dagsarkiv: 01 december 2010

Grundskolans nya läroplan en kritisk granskning av ordet internet

Jag har tänkt att jag ska titta igenom läroplanen för Grundskolan, för att själv kunna bilda mig en uppfattning. Vad står det om internet, vad står det att skolan ska lära eleverna i grundskolan om internet som medium?

För att få en aning, en uppfattning, tittar jag igenom Pedagogiskt centrums film där Henrik Widaeus i Södertälje gjorde en sökning på orden dator, internet, webb, digital och information i den nya läroplanen. Jag tänker att det ger en fingervisning om hur vanligt förekommande orden är i den nya förordningen. Filmen är cool, men ger ingen relation, ingen jämförelse görs och den som tittar på filmen lämnas till att tolka den själv. Är resultatet bra eller dåligt?

Jämfört med Läroplanen från 1994 är det naturligtvis stora framsteg, men 1994 fanns knappt internet, inte heller Google, eller Facebook eller Youtube, så det är knappast värt att jämföra med.

När jag tittar på filmen slås jag av att dokumentet som han söker i är 91 sidor (i det dokument SKOLFS 2010:37 som jag sedan använder består av 84 sidor.)

  • ordet internet förekommer i filmen 14 gånger (15 gånger i det dokument som jag använder)

Jag vill bara göra klart att jag inte utgår från filmen utan har tittat i förordningen själv. Jag börjar med att titta närmare på hur begreppet internet nämns, och i vilka sammanhang och i relation till vad? I följande sammanhang hittar jag begreppet internet:

Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. (sid 17)

Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.(sid 19)

Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier. (sid 28)

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier. (sid 29)

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns till- gängliga på Internet, till exempel satellitbilder. (sid 51)

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, (sid 61)

Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. (sid 64)

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (sid 71)

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.(sid 73, 78)

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i upp- slagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (sid. 77)

Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier. (sid 80)

Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för ut- byte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni. (sid 83)

Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. (sid 84)

Internet är ett medium som skiljs ut från de andra, ”internet och andra medier”. De andra medierna behövs inte räknas upp i förordningen och begreppet ”medier” nämns 43 gånger totalt. Den fråga som jag ställer mig är om medier då inbegriper internet, eller om det bara är de traditionella medier som menas i skrivningar som:

Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från olika medier.

Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier.

Jag undrar om internet bara räknas när det namnges, eller om det inbegrips i begreppet från olika medier? Jag tittar vidare funderar och tänker till, hur har de tänkt?

Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Bland dessa olika medier är internet ett eller inte? Och varför behöver internet omnämnas i fråga om informationssökning men inte när det handlar om aktuella samhällsfrågor. Personligen tycker jag att läroplanens förordning är motsägelsefull. Men jag kommer till slutsatsen att internet är skilt från ”andra medier” när jag läser:

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Och jag ställer min ytterst frågande till vad det beror på, varför gör man skillnad på medier och internet. Går det ens att göra, med tanke på att allt fler läser tidningar, tittar på TV, lyssnar på radio på internet. För att förvirra än mer så förekommer begreppet digitala medier också i förordningen, för att få en överblick gör jag en sökning på digital och undrar i vilka sammanhang nämns det begreppet:

skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material (bild)

Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg (matematik)

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. (musik)

Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. (musik)

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. (svenska)

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. (teknik)

Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. (teknik)

Digitala medier blir i min läsning inte synonymt med internet. Digitala medier tycks vara ”datorn”. Digitala verktyg är hjälpmedel för textredigering, för att skapa musik, bilder, ett hjälpmedel vid muntliga presentationer (jag läser in PowerPoint), ett verktyg för att dokumentera digitala modeller, men inte ett verktyg för att underlätta kommunikation, samtal och dialog.

Internet tycks alltså vara skilt från begreppet medier. Digitala medier kanske är det begrepp som jag söker, fast jag läser in funktioner som PowerPoint, och ordbehandlingsprogram som Word, men jag är kanske allt för hårt i min tolkning.

Jag tänker hur och var kommer internet in i skolan? Ska inte internet tydligt och klart vara något mer än en informationsbank, är inte internet även ett verktyg för lärande, för kommunikation ett av våra medier, men varför framgår inte det?

Vilken betydelse har upphovsrätten för vårt skapande?

Drinking to the last drop
Drinking to the last drop by HeroesOnTheMoon CC (by, nc, nd)

I samband med att Pirate Bay rättegången avslutades i tingsrätten i veckan läste jag en debattartikel ”Vi vill se en upphovsrätt i takt med tiden” av Mathias Klang. I debattartikeln diskuteras upphovsrätten och dess syfte. I det här inlägget har jag tänkt ha att hans debattartikel som utgångspunkt för ett samtal kring hur elever ser

  • på skapande
  • på upphovsrätten
  • på illegal fildelning

I sin debattartikel menar Mathias Klang att upphovsrätten skapades för att

”öka skapande och spridande av kulturproduktion i samhället. Skaparen fick ett tidsbegränsat monopol på sitt verk – nyckeln var att monopolet var tidsbegränsat eftersom monopolet upphörde med största sannolikhet under upphovsmannens livstid.”

Sedan menar Mathias Klang att det skapas mycket på webben utan att den som har skapat får någon form av ekonomisk ersättning. I sin debattartikel tar Klang upp exemplet med Wikipedia, som är ett fritt och öppet uppslagsverk på nätet som skapas av användarna gemensamt. De ekonomiska incitamenten finns inte, där eftersom de som skapar verket gör det gratis, på sin fritid och anonymt.

Vad får människor att skapa?

Jag tycker att man ska ställa frågan till eleverna är: Vad är det som får människor att skapa? Varför skriver vissa människor i Wikipedia på sin fritid oavlönade? Varför har inte upphovsrätten och den ensamrätt som skaparen får genom upphovsrätten någon betydelse för dem som skriver på Wikipedia?

Hur ser dina elever på det? Hur ser de på sitt och andras skapande? Hur ser de på fildelning? Tycker de att det är ok om andra bara tar och lånar deras material? I undersökningen Svenskarna och internet 2010 framkommer det att fildelningen i Sverige, efter en svag minskning vid förra mätningen, åter ligger på samma nivå som tidigare, vad beror det på? Varför fildelar svenskarna? Och varför respekterar de inte upphovsrätten? Det är en intressant fråga att ställa till elever och fråga dem om deras slutsats stämmer överens med Mathias Klangs som menar att

”Den upphovsrättsliga kris som påstås finnas i dag är inte en brist i kulturreglering utan en brist på fantasi i relation till affärsmodeller.”

Det vill säga att upphovsrätten i sig används för att de som skapar och äger rättigheter till musik, bilder, filmer ska göra affärer och inte är ett medel för att understödja och underlätta för skapande och för skapare att kunna leva på sitt skapande.

Är upphovsrätten en garanti för att få ersättning?

Är upphovsrätten en garanti för att den som har skapat ett verk ska få ersättning? Och om så, hur länge ska skyddet som upphovsrätten ger skaparen gälla? Idag omfattar upphovsrätten alla verk som uppnår en verkshöjd och gäller så länge skaparen lever och 70 år efter hans/hennes död.

Anser elever att tidsgränser är rimliga? Eller bör skyddet vara längre, eller kortare? Om så, hur långt? Hur kort och varför? I samtal med mina elever tycker de att upphovsrätten som sådan är förlegad, för de vill kunna använda/ta del av/sprida andras verk utan att behöva fråga om lov men samtidigt tycker de att det är svårt när någon ”tar” sprider deras eget material utan att först fråga om lov.

Samtalet bör mynna ut i många intressanta och tänkvärda reflektioner kring upphovsrätten. Sedan tycker jag att du bör föra upp Pirate Bay på tal, och fråga dina elever om hur de ser på domslutet. Är det rimligt eller inte? Samt ställa frågan om varför eleverna tycker som de gör.

Läs även artikeln på Kolla Källan om Montessorielever diskuterar upphovsrätt