Grundskolans nya läroplan en kritisk granskning av ordet internet

Jag har tänkt att jag ska titta igenom läroplanen för Grundskolan, för att själv kunna bilda mig en uppfattning. Vad står det om internet, vad står det att skolan ska lära eleverna i grundskolan om internet som medium?

För att få en aning, en uppfattning, tittar jag igenom Pedagogiskt centrums film där Henrik Widaeus i Södertälje gjorde en sökning på orden dator, internet, webb, digital och information i den nya läroplanen. Jag tänker att det ger en fingervisning om hur vanligt förekommande orden är i den nya förordningen. Filmen är cool, men ger ingen relation, ingen jämförelse görs och den som tittar på filmen lämnas till att tolka den själv. Är resultatet bra eller dåligt?

Jämfört med Läroplanen från 1994 är det naturligtvis stora framsteg, men 1994 fanns knappt internet, inte heller Google, eller Facebook eller Youtube, så det är knappast värt att jämföra med.

När jag tittar på filmen slås jag av att dokumentet som han söker i är 91 sidor (i det dokument SKOLFS 2010:37 som jag sedan använder består av 84 sidor.)

  • ordet internet förekommer i filmen 14 gånger (15 gånger i det dokument som jag använder)

Jag vill bara göra klart att jag inte utgår från filmen utan har tittat i förordningen själv. Jag börjar med att titta närmare på hur begreppet internet nämns, och i vilka sammanhang och i relation till vad? I följande sammanhang hittar jag begreppet internet:

Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier. (sid 17)

Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.(sid 19)

Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier. (sid 28)

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier. (sid 29)

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns till- gängliga på Internet, till exempel satellitbilder. (sid 51)

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, (sid 61)

Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. (sid 64)

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (sid 71)

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.(sid 73, 78)

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i upp- slagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (sid. 77)

Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier. (sid 80)

Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för ut- byte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni. (sid 83)

Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. (sid 84)

Internet är ett medium som skiljs ut från de andra, ”internet och andra medier”. De andra medierna behövs inte räknas upp i förordningen och begreppet ”medier” nämns 43 gånger totalt. Den fråga som jag ställer mig är om medier då inbegriper internet, eller om det bara är de traditionella medier som menas i skrivningar som:

Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från olika medier.

Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier.

Jag undrar om internet bara räknas när det namnges, eller om det inbegrips i begreppet från olika medier? Jag tittar vidare funderar och tänker till, hur har de tänkt?

Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Bland dessa olika medier är internet ett eller inte? Och varför behöver internet omnämnas i fråga om informationssökning men inte när det handlar om aktuella samhällsfrågor. Personligen tycker jag att läroplanens förordning är motsägelsefull. Men jag kommer till slutsatsen att internet är skilt från ”andra medier” när jag läser:

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Och jag ställer min ytterst frågande till vad det beror på, varför gör man skillnad på medier och internet. Går det ens att göra, med tanke på att allt fler läser tidningar, tittar på TV, lyssnar på radio på internet. För att förvirra än mer så förekommer begreppet digitala medier också i förordningen, för att få en överblick gör jag en sökning på digital och undrar i vilka sammanhang nämns det begreppet:

skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material (bild)

Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg (matematik)

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. (musik)

Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. (musik)

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. (svenska)

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. (teknik)

Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. (teknik)

Digitala medier blir i min läsning inte synonymt med internet. Digitala medier tycks vara ”datorn”. Digitala verktyg är hjälpmedel för textredigering, för att skapa musik, bilder, ett hjälpmedel vid muntliga presentationer (jag läser in PowerPoint), ett verktyg för att dokumentera digitala modeller, men inte ett verktyg för att underlätta kommunikation, samtal och dialog.

Internet tycks alltså vara skilt från begreppet medier. Digitala medier kanske är det begrepp som jag söker, fast jag läser in funktioner som PowerPoint, och ordbehandlingsprogram som Word, men jag är kanske allt för hårt i min tolkning.

Jag tänker hur och var kommer internet in i skolan? Ska inte internet tydligt och klart vara något mer än en informationsbank, är inte internet även ett verktyg för lärande, för kommunikation ett av våra medier, men varför framgår inte det?

19 reaktion på “Grundskolans nya läroplan en kritisk granskning av ordet internet

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

    1. Rakel J

      Hej och tack för ett intressant blogginlägg. En sak som slår mig, inte bara här, är stavningen av ordet internet. Söker man på ordet, så får man reda på att ordet internet är ett substantiv. Men varför ska man då skriva det med stor bokstav i början? Jag ser att du använt båda i ditt inlägg.

  2. Pingback: Johan Wahlström

  3. Pingback: Britt Hansson

  4. Peter Ellwe

    Något ska väl pedagogerna göra också, det kan inte stå allt i en läroplam. Att internet bör och ska anändas för mer än traditionell infosökning lämnas i detta fallet till läraren att styra över. Om den lärare vill ha en undervisning värd namnet så kommer internet användas allt mer frekvent, men tanke på alla 1-1 satsningar som körs.

    Grundskolan får ju ändå en ny läroplan, jag på gymnasiet får dras med gamla lpf94, kolla hur ofta internet nämns där 🙂

  5. Henrik Widaeus

    En annan reaktion på filmen var: ”Värdelös! Behöver ordnas efter årskurs och gärna kunna se ämne också.”

    Tanken var givetvis mest att snabbt få igång en debatt som möjlighetiserar snarare än står och stampar ilska mot nånslags maktkoncentration som inte vill internet, som inte vill dator, som inte vill digitalisera osv – var nu den finns?

    Precis som du läser jag också in Powerpoint, men tänker genast Prezi, Animoto, Slideshare, Google Dokument – ja varför inte Xtranormal och så vidare.

    Begreppsföreställningar när det gäller det område vi här pratar om går nog nu också in i en fas 2.0 alt 3.0 där exakta tolkningar och definitioner får stå tillbaka för kvaliteter i göranden vars uppdragsgrund vi nog snarast finner i skrivningar som:

    ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”

    ”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda sko- lan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.”

    Givetvis hade fler framtidsorienterade skrivningar varit att önska ála 21 Century Skills eller New Millenium Learners, men att begreppsdefiniera framtiden tror jag inte gör någon nytta. Exempelvis är det ju inte alls säkert att blogg finns kvar som ett levande görande och begrepp om tio år när vi fortfarande möjligen har kvar denna sista(?) läroplan:

    ”Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
    tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.”

    Samtliga texter ur Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

    Jag Hur exakt vi ska tolka och definiera de begrepp som namnges ( och det kan man ju fråga sig hur klokt det är – exempelvis nämns

  6. Henrik Widaeus

    En annan reaktion på filmen var: ”Värdelös! Behöver ordnas efter årskurs och gärna kunna se ämne också.”

    Tanken var givetvis mest att snabbt få igång en debatt som möjlighetiserar snarare än står och stampar ilska mot nånslags maktkoncentration som inte vill internet, som inte vill dator, som inte vill digitalisera osv – var nu den finns?

    Precis som du läser jag också in Powerpoint, men tänker genast Prezi, Animoto, Slideshare, Google Dokument – ja varför inte Xtranormal och så vidare.

    Begreppsföreställningar när det gäller det område vi här pratar om går nog nu också in i en fas 2.0 alt 3.0 där exakta tolkningar och definitioner får stå tillbaka för kvaliteter i göranden vars uppdragsgrund vi nog snarast finner i skrivningar som:

    ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”

    ”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda sko- lan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.”

    Givetvis hade fler framtidsorienterade skrivningar varit att önska ála 21 Century Skills eller New Millenium Learners, men att begreppsdefiniera framtiden tror jag inte gör någon nytta. Exempelvis är det ju inte alls säkert att blogg finns kvar som ett levande görande och begrepp om tio år när vi fortfarande möjligen har kvar denna sista(?) läroplan:

    ”Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
    tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.”

    Samtliga texter ur Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

    1. Kristina Alexanderson Inläggsförfattare

      Tack för det klargörandet, läsningen av begreppen och texten är naturligtvis tidsberoende och kopplad till våra/lärarens kunskaper och erfarenheter.

      Jag är mest fascinerad över att internet skiljs från medier, att begreppen skiljs åt, inte kopplas ihop.

  7. Pingback: Claes Nyberg

  8. Pingback: Pernilla Rydmark

  9. Pingback: KristinaAlexanderson

  10. Johan Aspersand

    Jag gjorde själv en liknande sökning i de nya förslagen till kursplanerna och utgick fritt från ord som man kan associera med användning av IT, dvs. där det skulle vara möjligt att nyttja internet även om det inte direkt står skrivet att man kan.

    Sökkord i förslagen till nya kursplaner:
    kommuni (86 träffar)
    diskussion (24 träffar)
    kriti (31 träffar)
    information (121 träffar)
    digital (21 träffar)
    skapa (76 träffar)
    samarbet (3 träffar) & tillsammans (11 träffar)
    internet (13 träffar)
    kreativ (5 träffar)
    dialog (14 träffar)
    interaktion (8 träffar)

  11. Anne-Marie Körling

    Hej, jag tänker att vi också kan bekräfta omslaget till den läroplan som nu finns – där syns tydligt ett digitalt redskap – nästan i centrum av bilden. Jag har beskrivit det här i min blogg under rubriken bildpromenad i Lgr 11.
    Begreppet text är också ett mycket vidare begrepp än bara skriven text, gillar inte ordet bara för det skrivna ordet är gigantiskt, men där text syns. Jag tycker också att detta inlägg fortfarande är aktuellt att diskutera. Jag tycker du ska reprisera det, eller påminna om det. Må gott, A-M

    1. Plura

      AM speciellt i juset av vad som hände den 22 juli. Här kan man diskutera hur texter påverkar och sätter normer och värden. Hur man uppför sig rent formuleringsmässigt när man är ute på nätet. Säker mycket mer som jag inte just nu kommer på.

  12. Plura

    Kristina, ett tänkvärt inlägg. Jag måste missat det när det skrevs förra året. Jättetråkigt att de som författar läroplanerna inte har bättre kunskap och blandar ihop begreppen.

    I ljuset av den 22 juli är det än viktigare att skolan har ett förhållningssätt kring sociala medier. Idag är det ingen som filterar nyheter som förr i världen. Då är det viktigt att använd källkritik och kritiskt tänkande då man är där ute. Det måst barn och elever lära sig. Vem lär dem jo, lärare. Dags att datorn kommer in i klassrummet på riktigt!

Kommentarer inaktiverade.