Dagsarkiv: 08 december 2010

Jag har ju gästbloggat om Creative Commons på Gotland

Jag gör en Klang, väljer ett passande citat och länkar. Jag tycker att ni ska läsa inlägget Vad kan en turistbyrå vinna på att dela? Det ger en del tankar som jag har om vad turistbyråer kan vinna på att licensiera sitt material under Creative Commons

Turistbyråns själva affärsidé är i mina ögon att sälja en plats, eller flera platser, och den/de upplevelser som platsen kan medföra.

Hur görs det? Jo, genom berättelser för när vi ska beskriva platser som vi har besökt eller som vi ska besöka använder vi bilder för att fånga platsens magi och förmedla de känslor, som vi har med platsen eller som vi hoppas få.

I en digital vardag sprids många av dessa berättelser online, av ”turisterna” eller de blivande turisterna, av och genom turistbyrån också så klart. Men besökarna är viktiga, de berättar för sina vänner på Facebook att de ska till Gotland, att de varit på Gotland, och aldrig tidigare har det varit så lätt att dela och sprida bilder, en del av den marknadsföringen av en plats sker idag precis som igår av användarna, men den stora skillnaden är att idag är det mycket lättare att dela andras berättelser, turistbyråns, kompisen eller bloggaren och det ska naturligtvis en turistförening använda och Creative Commons är ett juridiskt verktyg som möjliggör detta utan att användaren/den möjliga turisten begränsas av upphovsrätten.

Har du funderat på vad du skulle vinna? Vad du skulle förlora? Vad som skulle hända om du delade mer generöst av ditt material? Dina texter, dina bilder, din musik…. Fundera du med!

What goes around comes around

Sociala medier i skolan, var ska man börja?

Idag har jag haft nöjet att vara med på Ability Partners konferens Sociala medier i offentlig sektor. Förmiddagen inleddes med Erik Sellström som pratade om vikten att ha förebilder och berättade om sin stora förebild Indiana Jones samt var han startade sin digitala resa och jag tänker just Indy borde vara alla lärares förebild, så himla Coolt det vore, med lärare som hade nyfikenhet för det okända, för äventyret för att söka ny kunskap, nya erfarenheter som sedan gick tillbaka in i skolan och berätta och tog de erfarenheterna för att utveckla skolan.

Tänk vilken skola vi skulle ha. Sellström menade att för att vi ska ta till oss det nya krävs:

-acceptens
-nyfikenhet
-deltagande
-pro-aktivitet

Vi läraren bör liksom Indy och den nya informatören:

  • Ha förståelse för det nya
  • Skaffa sig kunskap
  • genom empiri
  • Genom att tillåta improvisation
  • För att sedan arbeta vidarförmedling

Tänk efter och går hem och vara en Indy och läs Malin Ströman inlägg om hur världens roligaste jobb kan bli ännu roligare.

Börja det källkritiska samtalet med frågan: Vem är avsändaren?

Hur lär vi yngre barn att bli mer medvetna på nätet? Hur får vi elever att förstå att allt de ser, läser eller tar del av på nätet inte är sant? Hur lär vi yngre barn att de behöver ställa frågor, enkla frågor om källan, som vem är avsändaren, och kan de vara säker på det?

Don't Look Away

Don’t Look Away by Toni Blay CC (by, nc, nd)

En utgångspunkt för samtal

Många barn och unga använder nätet på sin fritid och jag tror att du kan använda deras erfarenheter för att påbörja ett källkritiskt samtal. Dagens inlägg har sin utgångspunkt i en kort vardagsanekdot som handlar om min svågers son.

Min brorson spelar olika spel online tillsammans med sina kompisar. Många av dessa onlinespel har sociala funktioner, vilket gör att han och hans kompisar kan umgås på nätet eftersom de spelar samma spel. De diskuterar strategier för spelet och annat som de har gemensamt.

På nätet umgås min brorson mest med dem som han redan känner från skolan och fritiden. En kväll berättade han för sina föräldrar att han hade fått ett meddelande i sitt spel från en användare som kallade sig ”hemlig” och att ”hemlig” hade sagt att två killar i grannklassen skulle spöa upp honom på måndag.

Min svåger bestämde sig för att svara på meddelandet från ”hemlig” och skrev ”Sluta, det är inte roligt”. Dagen därpå fick brorsonen ett svar från ”hemlig” som skrev: ”Vi ger oss, det är Martin och Thomas och vi bara skojade.” Martin och Thomas är två av de kompisar som min brorson umgås med både i skolan, på fritiden och på nätet. Men som en extra knorr på historien så var Martin och Thomas gemensamt på en resa utanför Sverige.

Med utgångspunkt i berättelsen om min brorson kan du fråga dina elever: Hur många av dem som är medlemmar i ett socialt nätverk på nätet? Hur många som spelar online spel? Samt hur många som på nätet har fått ett eller flera meddelanden från personer som de inte känner, sådana som är ”okända” eller anonyma?

Känner dina elever igen sig?

Fråga sedan dina elever om de har varit med om något som liknar det som hände för min brorson och hur de hanterar anonyma meddelanden? Samt varför

  • struntar de bara i den, och om så varför och när?
  • pratar de med sina kompisar om den, vad säger kompisarna?
  • pratar de med sina föräldrar om den, vad gör föräldrarna?
  • pratar de om det med lärare i skolan, om så varför och när?

Låt dina elever lista de skäl som gör att de bara kan strunta i anonyma meddelanden? Som att det som står är osannolikt, inte sant etc.

När de hör hur min svåger hanterade situationen, tycker de att han gjorde rätt? Kunde han ha gjort något mer? Fråga sedan eleverna om de tror att ”hemlig” är den/de som han utger sig för att vara.  Samt varför de tror det?

Vad kan vi lära oss av historien?