månadsarkiv: december 2010

Kritiskt tänkande -vad krävs?



a critical mind?, originally uploaded by Kalexanderson.

Ett kritiskt tänkande kräver att vi ser bortom ytan och inte bara litar på det första ögat möter.

Sedan är det som jag brukar säga, ett kritiskt tänkande kräver att man lär sig av sina och andras misstag. Ser dem, och försöker lära sig. Vi kan inte ha tänkt igenom allt innan, men det är bra om vi använder våra erfarenheter, kunskaper för att förhålla oss kritisk mot nya saker vi möter.

Kunskap är för mig en nyckel för ett kritisk medvetet tänkande, kunskap får vi genom erfarenheter och genom att ta del av andras erfarenheter, söka dra slutsatser och tänk till.

Hur använder ungdomar i ålder 18-24 nätet?

Jag får via min kollega Pernilla Rydmark korn på Jakob Nielsens Alertbox om College students on the web. För er som inte känner till Nielsen så anses han av många vara en guru i användbarhet på nätet.

Han gör studier om användares beteende på nätet. I sin senaste studie har han gjort en observationsstudie på collegestudenter och deras nätbeteende. Resultatet är spännande det säger om inte annat sammanfattningen.

Summary:

Students are multitaskers who move through websites rapidly, often missing the item they come to find. They’re enraptured by social media but reserve it for private conversations and thus visit company sites from search engines.

Och fortsätter med att säga att de unga är en ”online-generation” som tillbringar en stor del av sin tid på nätet, men det gör ju jag med… De intressanta är att Nielsen går med sin studie igenom ett antal myter som han prövar som att:

Students Are Technology Wizards

Students are indeed comfortable with technology: it doesn’t intimidate them the way it does some older users. But, except for computer science and other engineering students, it’s dangerous to assume that students are technology experts mdash; or ”digital natives” as it’s sometimes called.

College students avoid Web elements that they perceive as ”unknown” for fear of wasting time./…/

In particular, students don’t like to learn new user interface styles. They prefer websites that employ well-known interaction patterns. If a site doesn’t work in the expected manner, most students lose patience and leave rather than try to decode a difficult design.

Studenter VÄLJER BORT det okända, vill inte lära nya gränssnitt, otåliga och rastlösa i sitt beteende. De är bekväma med tekniken och räds den inte, men de är inte tekniska experter. Det är som jag brukar säga det tar emot att lära nytt!

Alla resultaten är intressanta vill gärna lyfta fram några till myter som Nielsen prövar och ser om de håller som att bara för att man på sin webbplats vill nå unga ska man ha mycket multimedia, men Nielsen menar att många gånger väljer hans respondenter bort det, de tilltalas av sajtens utseende:

Students often judge sites on how they look. But they usually prefer sites that look clean and simple rather than flashy and busy. One user said that websites should ”stick to simplicity in design, but not be old-fashioned. Clear menus, not too many flashy or moving things because it can be quite confusing.”

Sedan var det sociala medier och vilken betydelse de har samt hur studenter förhåller sig till sociala medier och företagssajter:

Myth 3: Students Are Enraptured by Social Networking

Yes, virtually all students keep one or more tabs permanently opened to social networking services like Facebook.

But that doesn’t mean they want everything to be social. Students associate Facebook and similar sites with private discussions, not with corporate marketing. When students want to learn about a company, university, government agency, or non-profit organization they turn to search engines to find that organization’s official website. They don’t look for the organization’s Facebook page.

Jag känner mig inte så förvånad, min bild av mina elever som befinner sig i den nedre delen av respondentgruppen vill inte heller att allt skulle vara ”socialt”. De söker inte efter en organisation på Facebook… spännande, och det tror många eller så vill de tro det…

När det kommer till hur studenter i åldern 18-24 ser på innehåll och förhåller sig till innehållet på webbsidor, är de källkritiska för att formulera det kort och vad kommer Nielsens studie fram till?

Students were frustrated by sites that provided shallow information. College students demand more evidence than teenagers do.Not all students trust or believe everything they read on the first website they hit. In fact, many students were skeptical or turned off by websites that lacked depth and detail, or didn’t answer their questions.

Whereas younger users don’t always recognize advertising, students have a keen eye for adsand don’t like being tricked by sites that don’t clearly differentiate between editorial and advertising. Here’s one student’s comment on the eHow site: ”I think that they have a lot of ads, which is kind of annoying. It kind of is difficult to distinguish what’s the ad and what’s actually on the website.”

This doesn’t mean that students dislike all ads. In the study, they appreciated ads and offers that appealed to them and were relevant to their current goals. For example, one student liked a fashion ad because ”it’s more up-to-date and specific to what I want.”

Despite their general level of skepticism, most students suffered from Google Gullibility where they often uncritically selected the first result returned on the SERP (search engine results page).

De tänker på innhållet, men inte hur de hittar innehållet, intressant. Det lär jag få återkomma till. Men tills dess tycker jag att du ska djupdyka in i Nielsen studie för det ska jag göra mellan julmaten och julfirande.

Säger Nu God Jul till er som läser. Jag kommer inte att uppdatera bloggen under julen i någon större utsträckning, men ska ägna helgen åt att fotografera, så kanske blir det en eller annan bild, och kanske ett eller annat bildinlägg.

GOD JUL!

för att vara säker behövs en annan källa

Jag håller på att skriva om elever (minderåriga) och avtal i förhållande till Creative Commons, eftersom frågor droppar in. Jag tänker att jag måste kunna hitta källorna, de juridiska källorna på nätet och hamnar på regeringskansliets rättsdatabaser.

Jag söker och då möts jag av följande brasklapp:

Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagorna till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Nu förstår jag varför jag inte ska lita på källor på nätet, tack! Det är lite som att hamna på WikiPedia som skriver om sig själv som källa (se under rubriken kritik):

Wikipedia ber användarna att verifiera innehållet genom att uppge och kontrollera källor. Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel på Wikipedia verifieras genom att innehållet kontrolleras mot en källa, som i sin tur har använt Wikipedia som källa utan att uppge detta.

Frågan är bara vem, vilka gör detta? Men uppmaningen är bra!

DN, länkar och källkritik

Jag läser, som alla andra, tidningarna och när bombdådet, självmordssprängningen skedde i Stockholm så läste jag DN, och i en av de notiser Bildt ett försök till terrordåd som DN publicerade söndagen den 12 december referades ett av Carl Bilds inlägg på twitter på följande sätt:

Det är i ett twitterinlägg på engelska som Carl Bildt skriver om lördagens explosioner: ”Det var ett mycket oroande försök till terrorattack i ett område i staden där många människor uppehåller sig. Misslyckades – men kunde ha slutat riktigt katastrofalt”, lyder hans inlägg i översättning.

När jag läste notisen tänkte jag varför länkar de inte till källan? Eller varför gör de inte en skärmdump? Eller menar de att de inte kan, inte vill eller inte förmår?

Det jag vill säga är inte att jag misstror media, DN, SvD eller så, men om jag läser notisen på nätet vill jag gärna kunna läsa inlägget på twitter, själv, på riktigt, i den kanal som det först publicerades, dvs på twitter, och jag vet att det liksom GÅR!

I en papperprodukt, en vanlig tidning kan jag förstå att man inte skriver ut url-en, men en skärmdump eller ett regelrätt citat kan ju vara på sin plats, eller? På nätet, borde det ingå i själva formen, att ära den som äras bör, erkänn er källa, skapa trovärdighet genom att hänvisa till källan om den finns online. Jag fattar ingenting, en länk till twitter, hur kan den skada?

Handlar det om att DN är rädd att förlora mig som läsare, att jag ska lämna webbplatsen och inte komma tillbaka, ledsen DN, men det gjorde jag ändå och fastnade i en härva där jag började undersöka kontot twitter.com/bildt som numera är avstängt och kontot twitter.com/carlbildt, sedan var jag fast!!!

Idag landade det i en föreläsning och detta inlägg samt en diskussion kring just twitter, sociala medier, länkar, transparens och traditionella nyhetsmedier. Jag ställer mig fortfarande frågande inför hur de traditionella medierna ser på källor, sina läsare och vilken bild de har för bild av sig själva.

Traditionella medier påstår att de är källkritikens väktare, men för att jag ska tro på det måste ni faktiskt föregå med gott exempel och visa era källor, vara transparenta och tydliga. En länk, eller en bild eller kanske både och, hade inte skadat, det hade bara stärkt er självbild. Resultatet blev tyvärr det motsatta…

Ett wiki-projekt som osar Creative Commons

På Webbstjärnan går jag, som sagt igenom alla projekt i tävlingsklassen 6-9 och skriver om de bidrag som har ett innehåll uppe. Bland de bidrag som arbetar med NO, ramlade jag in på 7bäst som är en 7:as wiki på Norrvikens skola. Deras wiki används för deras projekt om Människokroppen, Materia och värme. Jag nämde dem i min bloggpost häromdagen, men eftersom jag fastnade för deras projekt så ringde jag deras lärare och gjorde en intervju om hur han och hans elever arbetar med Creative Commons.

Samtalet med Håkan Elderstig, som är 7bäst lärare och initiativtagare, var underbart. Hans tänk och arbete med wiki:n som plattform är så genomtänkt att jag bara vid tanken blir stum. Håkan har valt wiki:n som plattform för att den skapar goda förutsättningar för samarbete, alla elever kan arbeta med samma, sida, samma text samtidigt. Sedan menade Håkan att en annan fördel är att alla elever kan visa vad de tillfört till arbetet, samt om det blir fel är det lätt att ändra tillbaka och gå tillbaka till en tidigare version.

The cookies of the internet

The Cookies of Internet av Kristina Alexanderson CC(by, nc, sa)

I mina öron är 7bäst ett projekt som hyllar WikiPedias tanke om att alla kan vara med och bidra, alla kan vara med och skapa, och det som skapas tillsammans är större än de enskilda delarna som alla bidrar med. Det som allt skolarbete borde handla om, alltid i alla former.

Sedan har eleverna tillsammans med sin lärare även licensierat sin wiki under licensen Creative Commons Erkännande, DelaLika, vilket innebär att de texter som eleverna tillsammans i wiki:n skapar är fria att använda, bearbeta och skapa vidare utifrån. Håkan berättade när jag pratade med honom att:

En viktig del av ett arbete på webben är att dela, och då var det naturligt att vi skulle använda en Creative Commons licens även på vårt arbete. Vi har en så fri licens som möjligt för att det ska vara möjligt att samarbeta med förlag och andra. Vi vill gärna att andra ska använda vårt arbete och att det kanske i bästa fall kan bli ett hjälpmedel för andra elever som ska lära sig mer om kroppen, eller materia och värme.

I samtalet med mig så bjöd han verkligen in andra att använda de texter, som hans elever skapade. Han hoppades till och med att till exempel förlag skulle vara intresserade av att använda delar av deras material för att skapa läromedel. Jag tänker att med 7bästs wiki som utgångspunkt behöver inte elever, lärare, skolan köpa läromedel, för de skapar det tillsammans, utifrån det material som de skapar och bearbetar tillsammans.

Jag avslutade mitt samtal med Håkan med att säga, tänk i din klass sitter nu 30 elever som alla med all enkelhet kommer att kunna ta sig an WikiPedia projektet som nästa steg. Det ä stort!

Vad kan den unga generationen om nätet?

Jag hör ofta tankar om att dagens barn är annorlunda, mer tekniskt begåvade än tidigare generationer upp. Att bara för att de har vuxit upp i en tid med w-lan, digital teknik och datorer så kan de tekniken, per automatik, och de kan så mycket mer än vi, i den äldre generationen. De är liksom kunniga om teknikens användning by birth.

Men samtidigt sitter jag i mitt arbete på Webbstjärnan och svarar på mejl efter mejl ofta från elever på gymnasiet som vill, men inte vet hur de ska bygga en webbplats, som vill men inte vet hur de får upp en webbmejlen. Dessa elever är födda 93-95, alltså vuxit i en tid där internet är och har varit en självklar del av deras vardag.

Visst vi på Webbstjärnan, har inget representativt urval, men det jag kan säga att de elever som aktivt deltar i Webbstjärnan vill och är intresserade av webben. Det är elever, som ser möjligheter, som vill lära sig. Många av dem har stöd av lärare som ser att kunskaper om webbpublicering, internet är viktigt och de stödjer dessa elever aktivt, men kunskapen om webben, om tekniken har eleverna inte fötts med. De kunskaperna måste de liksom all annan kunskap erövra och göra till sin egen. En del har lättare för det, andra svårare, det är olika. Många av dessa elever når målet och erövrar mer kunskap om internet, men inte alla.

Visst dagens barn växer upp i en digital verklighet, med tekniska prylar som naturliga inslag, men tro inte att de kan allt om hur de fungerar, eller hur man skapar med dem bara för det. De behöver fortfarande stöd, hjälp och vi lärare behövs för att skapa ramar kring deras lärande, för att stötta, stödja, hjälpa, för att fråga och för att belöna, glöm inte det!

Varför måste digitala läromedel se ut som analoga?

Jag får via mejl en förfrågan om jag kan tänka mig att blogga om och i samband med en konferens läromedel. Jag som inte ens tror på läroboken som koncept. Jag tror att lärande ska ske utifrån läroplanens intentioner, att det som ska vara i fokus för valet av material och arbetet i skolan ska vara skolans läroplan och skolans kursplaner.

I mitt lärararbete har alltid målen stått i fokus, och jag menar inte att läroboken i sig inte kopplas till målen, men kursplaner och läroplanen ger oss lärare så mycket mer frihet, så mycket mer möjligheter och världen efter skolan handlar inte om att hitta lösningen i ett facit, eller längst bak i boken. Jag tror att det är viktigt att elever lär sig andra vägar och får tillgång till andra medel för att lära sig centrala färdigheter för att klara sin framtid.

Sedan sitter jag och tittar runt efter digitala läromedel och hamnar på Bonniers utbildning som har tagiti intiativ till att skapa ett digitalt läromedel i matematik. Jag tittar igenom det och presentationen säger att läromedlet har en

fräsch layout. Liksom tidigare finns tydliga målbeskrivningar och en enkel och klarstruktur. Det finns även nyheter som t.ex. uppgifter som lämpar sig för kommunikation

De delar som jag ser tycker jag ser ut som att det enda man har gjort är att man fört över den traditionella läroboken till en digital arena. Det är samma sätt att arbeta med matematik, fast istället för att använda ”en bok som utgångspunkt” så ligger boken på nätet och är digital.

Men komigen, det måste finnas andra sätt att uppnå målen i matematik än att bara föra över de traditionella lärobokstänket till en digital miljö.

Jag tittar på Sandra Wisstings och 6B Myrsjöskolan en matematik och svenskblogg som hon har med sin 6:a bland annat arbetar hon med räknesagor som ser ut som en klassisk matematikuppgift, men istället för att svaret bara blir mitt så möter det andra och ett samtal, ett möte uppstår. I mina ögon sker det ett samtal kring barnen lärande. Läroboken finns kanske där, men hon använder digitala verktyg för att eleverna ska samtal, mötas kring sitt lärande och det är grymt!

Det kanske finns sådana möjligheter i Bonners digitala matematikbok också, vad vet jag, men mitt första intryck är att det bara är den klassiska läroboken, fast i digitalform.

Ska jag blogga om framtidens läromedel? Jag tycker att redan gör det, genom att jag är med och uppmuntrar lärare att använda webben som ett läromedel, som ett verktyg för lärande, kommunikation och samtal. Mina erfarenheter både som lärare och projektledare för Webbstjärnan är att internet och webben ger goda möjligheter för att skapa framtidens läromedel tillsammans med sina elever.

Vad används webben till matematik och NO?

The shadows of the Clones the bird is free
Vad gör eleverna i årskurs 6-9 på webben, frågade vi oss på Webbstjärnan och tittade igenom alla bidrag i tävlingsklassen idag har jag fokus på vad som händer på webben i ämnena matematik och NO?

Det är spännande för mig som humanist att titta igenom de bidragen för jag blir så imponerad. Vi har två bidrag som valt att använda MediaWiki som verktyg är 7bäst och fotbollsjuan som gjort varsin wiki om människokroppen. I 7bäst finns även sidor som handlar om värme och materia. Innehållet i båda wikisarna är trevligt och jag känner igen mig, det är som om jag besöker skolans wikipedia.

MediaWiki är ett av de verktyg som vi se minst av i Webbstjärnan och det är lite synd, eftersom verktyget i sig ger mycket möjligheter till kollaborativt skapande, att skapa texter tillsammans. Det är ett verktyg som sparar alla ändringar och om det blir fel är det lätt att gå tillbaka till en tidigare version av texten.

But that is for me!?

Personligen skulle jag också gärna se att fler använde WikiPedias verktyg för att det ger möjligheter för Wikipedia att få fler aktiva användare som har kunskap om hur själva verktyget fungerar, dess möjligheter och begränsningar. Jag ser i 7bäst och Fotbollssjuan framtiden Wikipedia skribenter. Och det är i sig häftigt att skolan, skapar framtidens webbpublicister.

En blogg i svenska och matematik

Sedan har vi en spännande blogg från Myrsjöskolans 6b som handlar om både i matematik och svenska. Bloggen handlar dels om de reflektioner som eleverna har kring läsandet av romanen Kråkön men det mest spännande är deras arbeta med matematik, som genomförs genom att deras lärare lägger upp uppgifterna som ett inlägg sedan svarar eleverna i kommentarsfältet, och sedan är dialogen i full gång. Se tillexempel inlägget om matematiksagan och de efterföljande kommentarerna.

in the candyland

I matematik har vi också Kul i matte som är en sajt som ger en överblick över bland annar tal, enheter, bråk och statistik. På sidan som heter tal finns det en kort introduktion och en sammanfattning av begrepp.

Portföljer för NO-projekten

Sedan har vi även projekt som använde webben för att skapa en portfölj, som på Träkvista skola där de har både sajten Det här gör vi och Spelar det roll http://spelardetroll.se. Båda sajterna är tänkta att använda nätet för att samarbeta. På sajten det här gör vi står följande syfte som ger inspiration:

”en portfolio som samlas i en pappersmapp och ingen tittar på, samlas allt i digital form. På detta sätt kan vi ta del av varandras arbete, tankar och funderingar. Vi kan kommunicera med varandra och andra på ett sätt som blir tillgängligt under fler timmar under dygnet än på traditionellt vis i skolans värld.”

Sedan finns det följande härliga sajter som handlar Matematik och NO, som är en Microfacts som är en sajt i biologi på engelska, där eleverna skriver artiklar på engelska om olika bakterier

I tävlingsklassen finns fler lovande löften som kommer att handla om matematik och NO, men än finns det inte så mycket att titta på där så jag har valt att hålla mig till det som finns. Jag vill också påminna om att det lär hända en hel del innan tävlingen börjar på riktigt den 1 april..

Min adventskalender – Clones for Christmas

Jag funderar på att göra ett 365-projekt med mina kloner, eftersom jag är rädd att jag inte klarar det. Gör jag en adventskalender, dvs ett 24-dagars projekt, som avslutas lagom till julafton, sedan får jag se om jag tar upp 356-tanken, om så blir det väl lagom till nyår. Tänker tanken, tillsammans med Rebecka, kan jag förmå henne så kanske hon kan förmå mig? Will se…

Några av mina favoritbilder från Flickr 🙂

Upphovsrätten är en intressant sak :)

Jag skrev ett inlägg om Nationalmuseum som lagt ut bilder under Creative Commons, och vill verkligen säga att det är roligt, spännande och ett underbart bra initiativ. Men när jag tittade igenom Nationalmuseums flickrström så fastnade jag vid Zorn och hans midsommardans, och jag undrade om jag inte hade sett den på Wikimedia Commons.

Jag har genom förlängt mitt minne med Slideshare så tittade jag naturligtvis där, för att se om jag inte hade använt Zorn i en presentation, eller var det bara en tanke ?

Och visst där ligger bilden av verket av midsommardansen

Men Nationalmuseum har genom sitt val av licens sagt att de har upphovsrätten på bilden och lagt ut den under licensen CC (by, nc, nd) på flickr, kolla själv, om du inte tror på mig?

Deras licensval innebär ju att jag får sprida, återpublicera, använda deras bild fritt, så länge jag erkänner Nationalmuseum eller Zorn som upphovsman, men jag får inte bearbeta verket. Men, men, men på Commons då?  Hur sprids bilden av Zorns midsommardans där???

Jag kollar WikiMedia Commons för att tar reda på mer om villkoren som de använder bild av Zorns Midsommardans under och ser att bilden där ligger under PublicDomain med följande text:

Denna bild avbildar ett tvådimensionellt konstverk. Konstverket är själv i public domain av följande anledning:{{}} Reproduktioner av tvådimensionella verk får inte egen upphovsrätt i USA enligt domen i Bridgeman Art Library v. Corel Corp.. Wikimedia Foundation anser att en annan tolkning av upphovsrätten skulle innebära ett angrepp på begreppet ”public domain”, varför också denna fotografiska avbildning bör anses vara i ”public domain”. Se Commons:When to use the PD-Art tag#Other countries. Märk att lokala lagar kan hindra användande av bilden. Se Commons:Reuse of PD-Art photographs.

Hmm, vad ska man säga? Bilden tycks dessutom vara uppladdad 2007. Det är internet… 🙂

Men kan Wikimedia Commons …

Frågan handlar ju inte om jag får använda bilden, utan hur jag får använda bilden? Får jag remixa, skapa nytt, bygga vidare på den, eller inte? Är det samma verk på WikiMedia Commons som på Flickr? Troligen inte… Vilket verk har Nationalmuseum upphovrätten till, Zorns verk eller avbildningen av verket? Upphovsrätten, hur länge varar den?

Livstid+70 år har jag kollar på Justitiedepartementet hittar jag en liten pdf som heter Upphovsrätt där det står

Hur länge varar upphovsrätten?

Upphovsrätten varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 år efter det år då han eller hon avled. I fråga om anonyma verk gäller sjuttioårstiden i stället från året för offentliggörandet. När skyddstiden har gått ut är verket fritt att använda.

Det är sådana här gånger man är glad över att det är enkel matematik, om jag har fattat det rätt så skyddas Zorns verk alltså med de uppgifter som jag hittar på Zornmuseet (han dog den 22 augusti 1920) alltså till utgången av 1990 (det är 70 år) [och inte 2010 som jag skrev till en början, tack Johanna 🙂 ] och Nationalmuseum lägger en CC-licens på verket, vilket verk är det? Är det avbildningen eller Zorns målning? Måste vara avbildningen ….

Ok, ett annat alternativ är att de har upphovsrätt till avbildningen av verket, men då bör det väl stå i samband med bildpubliceringen på flickr. Men det står inget om det i förhållande till bilden.

Photo: Nationalmuseum

From the collections of the Photo Department, Nationalmuseum.
For licensing and high resolution images, contact the Photo Department; fototeket@nationalmuseum.se

Bilden är Nationalmuseets, men vad betyder det? Knepigt…

Hmm, jag får säga som Lars Aronsson, så snart det kommer till upphovrätten blir det alltid krångligare än vad man tänkt sig. Spännande tanke att två bilder av samma verk och frågetecknen hopar sig. Jag skulle vilja veta hur Nationalmuseum tänkte, och hur tänkte Wikimedia Commons.

Jag är i vilket fall som helst glad över att Nationalmuseum har valt Creative Commons som verktyg för att tillgängliggöra delar av sina samlingar. Tack!

För att avsluta så får jag via twitter Lars Lundqvist funderingar som får avsluta:

@kalexanderson Denna daguerrotyp hävdas upphovsrätt på… jösses:http://flic.kr/p/8XRAFd