En blogg – vad är det egentligen?

Det känns som en dum fråga, och kanske är det så, men frågan har följt mig ett tag ända sedan jag genom Jardenberg kommenterar hittade Judith bloggpost ”Modigare då – tankar kring att vara bloggare” vars slutord följer mig:

Du som har bloggat ett tag- Känner du igen dig? Har ditt sätt att blogga förändrats med tiden? Vad tror du att det beror på?

Visst har mitt bloggande förändrats, jag är modigare idag, eftersom jag tvekar inte på samma sätt, även om jag än tvekar. Jag bloggar om andra saker. Det som är jag idag, och som inte var jag då. Men Judiths bloggpost har fått mig att fundera mycket kring fråga om vad en blogg egentligen är? Och idag ramlade den över mig igen. Vad är en blogg egentligen? Jag tycker att jag allt som oftast hör så många olika definitioner.

En blogg

  • är en dagbok på nätet
  • är något som tonåringar håller på med, i synnerhet tjejer som gillar kläder
  • en webbplats som ofta följs med orden ”det är bara en blogg”
  • en publiceringsplattform/ett publiceringsverktyg
  • ett socialt medium
  • trivialt och personligt

Innan jag började blogga hade jag en bild av att bloggen som arena är trivial, social till och väldigt personlig. Alla kan se, läsa det som skrivs på en blogg. Den bild som gavs av bloggar i min värld var att bloggen är simpel. Jag hörde ofta men ”det där är bara en blogg”. Orden

”det är bara en blogg”

gav mig bilden av att bloggen som uttrycksform är simpel, ytlig, (kanske) tom och något som de som inte kan bättre kan hålla på med.

Vad är en blogg?

Utan att gå in på varför och hur bloggen kom in i mitt liv så skaffade jag en blogg, en egen och för mig blev min blogg, ett verktyg som fick mig att inse att jag är en skrivande person, och har alltid varit det. Jag har ägnat hela mitt liv åt att skriva, tänka och fundera, mest för mig själv, för att jag ska förstå, för att jag ska lära. Men med bloggen som min reflektionsyta, som en tankeplats, som en plats där jag kan ställa frågor, söka svar blir den en plats för ett möte mellan mina ord och mina frågor och tankar.

Bloggen är en plats att pröva mina ord mina tankar, och på så sätt lära mig mer, förstå hur det hänger ihop. Och i  de bästa stunderna möter mina tankar, mina ord -dina, och om du delar så kan mina tankar i det mötet berikas blir mer innehållsrika eller bemötas och få nya infallsvinklar. Jag vet att min blogg är full av mina ord, som skrivs för att möta dina tankar, dina ord.

Jag har ägnat mycket tankar åt sociala medier och vad de gör med mig, med oss? Hur de påverkar mitt sätt att vara, hur de är konstruerade för att jag ska bli bekräftad, få kommunicera möta dina idéer, tankar och infallsvinklar. Jag ägnar mycket tid åt att fundera på det som skrämmer mig med sociala medier, och det som berikar mig. Jag ägnar mycket tankar åt det som är sociala medier, nämligen mötet mellan mina ord, uttryck och dina tankar och ord och möjligheterna som det skapar i att hjälpa varandra, skapa tillsammans, samarbeta och utvecklas tillsammans.

Min blogg är min plats på nätet.

8 reaktion på “En blogg – vad är det egentligen?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Victoria Hemdahl

  3. Mats

    Fint skrivet!
    Jag tror att varje försök att beskriva genren riskerar att vara en förenkling och samtidigt vet jag att allt skrivande sker just inom en form av genre. Den här sköra överenskommelsen mellan sändare och mottagare är lite obehaglig eftersom den av tradition har lagt en viss makt hos mottagaren som har rätt att förvänta sig något meningsfullt i utbyte för sin investerade tid (?).

    Jag gillar din ansats att betona mötet och inspirationen. Samtidigt är nog det här med att pröva tankar viktigare för mig. Ibland har jag verkligen ingen plan men har en idé om att språket ska hållas igång – ofta blir jag provocerad av tanken på att någon tror sig veta vem jag är utifrån min blogg. Då är jag tvungen att fly en gräns för vilka ämnen jag menar passar!

    Idén om att dela upp sig i en seriös och en lekfull del är jag djupt misstänksam mot.

    1. Kristina

      Mats, jag kan bara instämma. Varje uttryck förenklas, förminskas genom kategoriseringar och inramningar.

      Det sista förstår jag inte riktigt ”Idén om att dela upp sig i en seriös och en lekfull del är jag djupt misstänksam mot.” eftersom jag tror på lust, lek och försök i alla former 🙂

      1. Mats

        Det brukar vara ett sådant där givet framgångsrecept: Nischa dig och definiera din målgrupp!
        Just därför älskar jag din cloner som bryter upp bilden av ”goda råd” och ”präktig skola”. En bra blogg är ett äventyr – både för den som skriver och den som läser! Det är inte alltid jag har full kontroll över varför jag jag väljer en bild och jag har absolut ingen kontroll över hur bilden tolkas!

      2. Mats

        Det sista påståendet var inte riktat till dig – mer ett allmänt konstaterande. Kanske präglat av min högskolevärld där många vakar över sin värdighet!

Kommentarer inaktiverade.