månadsarkiv: februari 2011

Vad varje bloggande lärare kan behöva klargöra

Det finns tre saker som jag anser att varje lärare som bloggar med sina elever behöver klargöra, först för sig själv sedan för sina elever:

1. Varför blogga? Vad tillför bloggen som verktyg i undervisningen?
2. I vilken omfattning vill du att eleverna ska blogga? Hur stöttar du det? Kommer du vara aktiv som bloggande lärare? Handledare? Om så hur?
3. Hur belönas/bekräftas dina elever? För deras insatser? För deras slit? För deras engagemang?

Tydlighet gör det lättare att veta hur man ska agera eller inte agera … Tror jag.

Vill du bli en stjärna på webben i skolan? En länklista

Webbstjärnan laddar vi för att tävlingen som står bakom hörnet, och inför det har min kollega Rebecka Gustafson sammanställt en del av de resurser som vi på Webbstjärnan tagit fram för att lärare och elever ska bli framgångsrika i sitt webbarbete, här kommer den till er så att ni kan få plocka ut godbitarna.

Artikeln publicerades ursprungligen på Webbstjärnan och heter Allt du behöver för att spurta i mål i Webbstjärnan är skriven av Rebecka Gustafson och ligger under licensen CC (by, sa) Jag har dock bearbetat den en gnutta, beskurit den framförallt.

Skapa en sajt

Lär dig ditt redigeringsverktyg:
WordPressguiden – en guide för dig som skapar din webbplats i WordPress (Själva guiden)
Joomlaguiden – En guide för dig som skapar din webbplats i Joomla (själva Joomla Guiden)
Mediawikiguidenen guide för dig som skapar din webbplats i Mediawiki

Loopias wordpresskola

WordPressguru – en blogg om plugins, widgets och annat som har med WordPress att göra

En presentation på Slideshare: Att göra en webbplats

Fyll sidan med innehåll:
Gör en struktur – följ våra fem enkla steg från en tom hemsida till en sajt med innehåll
Läs projektguiden om hur du skapar en webbplats från början till slut – Från idé till färdig webbplats PDF:en
Att göra en webbplats – En presentation på Slideshare

Upphovsrätt
Webbstjärnan möter The Cobra Snake – några tankar om upphovsrätt
Får du använda bilden? – Våga fråga! – en artikel om att publicer andras bilder på nätet
Creative Commons – hur det fungerar, vad licenserna innebär och hur du gör en korrekt hänvisning
Lathund till Creative Commons (slideshare)

Källkritik
Berätta om dina källor
Informationskompetens och källkritik en presentation på Slideshare

Jobbar du med Ung Företagsamhet och skapar din sajt i Wordpress?

Ta hjälp av vår företagsguide och Webbstjärnans fiktiva förtagssajt.
Använd vår e-handelsguide Rätt väg till lyckad e-handel (guiden i PDF)
Läs artikeln: Webbshop med WordPress

Jobbar du med projektarbete på webben?

Läs Projektarbete med Webbstjärnan

Är du lärare? Ta hjälp av våra lärarhandledningar:
Klassblogg som hos Tegelbobarn
Textportfölj som hos Superstarmedia
Webbplats som hos Fikis5an
Projektarbete som hos Remade Fashion
Ämnesintegrerat arbete i gymnasiet som hos Klokaste

Förbättra ditt material

Att skriva för webben:
En sammanfattning om att webbanpassa text
Guiden Att skriva för webben, själva guiden


Lär dig mer om Upphovsrätt och Creative Commons
Guiden Copyright Copyleft, själva guiden

Konkurrensen /snarare inspirationen 🙂

Vinnare Webbstjärnan 2010
Över 500 bidrag i Webbstjärnan!
Det hundrade tävlingsbidraget
Vad gör elever på webben?
Skrivprojekt på webben
Vinnare månadstävlingar
Använd wiki i NO-undervisningen
7bäst och Creative Commons
Webbprojekt i årskurs 6-9
Språkundervisning på nätet
SO-bloggar i grundskolan
Ingen grekisk gud precis – om en bokblogg
Firar lag 1000 med kalas
Dela och marknadsför – UF på webben

Fördjupa dig:

Ungas integritet på nätet – en guide
Digitalis Filosofi – en guide
Yttrandefriheten på nätet

Wikipedia i skolan, internet i skolan – en presentation på Slideshare
Sociala Medier – en presentation på Slideshare

Vad är Webbstjärnan? En presentation på Slideshare

Läs Reglerna

Så anmäler du dig (lärare/elev)

Så tävlar du – Tre steg till att tävla

Dessa datum gäller

Håll dig uppdaterad

Nyhetsbrev

Facebook

Twitter

Be om hjälp

The CClones blev bildbloggade i veckan

Jag håller på med mitt 365 -projekt att fotografera 365-bilder på min mellansons kloner, CClones. En del av er kanske följer det på på Facebook genom att gilla deras page, GÖR DET, twitter eller flickr. Själva fotograferande har utvecklats en del sedan jag startade mitt klon-projekt. Bilderna har blivit mer och mer av berättelser, och i valet av bild för dagen står just vilken berättelse som jag vill berätta i centrum. Arbetet med klonerna är roligt, svårt och när en blogg som BoingBoing väljer att publicera en av mina bilder blir det dessutom stort…

I tisdags blev min bild That is not the Clone we are looking for publicerat på Boing Boing under kategorin Art och Design, oj, det är stort. Mitt lilla projekt blev helt plötsligt inte så litet, tur att det bara var för en dag, sedan fortsätter vardagen med CClones som vanligt…

That is not the Clone we are looking for

Vem lär oss att tänka? Vad är kritiskt tänkande?

Det kom det en tweet från den bäste Brian Kotts om ett inlägg om kritiskt tänkande, ett inlägg som ställer den relevanta och mycket välformulerade frågan: Vad är kritiskt tänkande? Det måste vara mer än bara ord.

But let me ask you this, what is critical thinking and what are the skills, attributes, and characteristics that help to define it? Has your community engaged in deep discussions on critical thinking or is it left vague, an abstract term that sounds good but is left to chance on it development? ”Who taught you to think” and how do people come to think better?

Vi slänger oss med källkritik, kritiskt tänkande, men vad menar vi med det? I bloggposten finns dessutom ett kortklipp som heter Vem lärde dig att tänka?, och det är en fråga som jag tycker att vi ska fundera kring. Vem/vad lärde oss att tänka? Att bli medvetna…

Upp på detta kom det ett mejl till mig idag som belyser en fd elevs tankar kring vikten att lära sig tänka, utmanas och möta engagemang. Det är ett sånt där mejl som vi lärare får ibland, från f.d. elever som berättar om deras liv, och det värmer hjärtat. Gör en glad. Min fd. elev skriver så här:

Jag vill tacka dig för ditt engagemang och ditt sätt att utmana oss och få oss att tänka kritiskt. Du fick mig att förstå varför jag hade svårt för vissa saker i inlärningen och fick mig att ta det som en utmaning och inte se det som en begränsande faktor. Utan dig tror jag inte att jag skulle nått så här långt.

Det är en elev som hade mig som ny-exad lärare, i början av min lärarbana. Och hon säger du fick mig att tänka, skapa en strategi. Jag säger bara: Vem lärde dig tänka? Och vilka lär du tänka? Samt vad menar du egentligen med kritiskt tänkande?

Ryan Bretag har samlat flera eller många infallsvinklar på kritiskt tänkande, som är värda att ta del av, kolla hans schema och de svar som han har fått.

Jag instämmer i Bretags slutsats att kritiskt tänkande kräver

Final Thoughts

What are you doing with critical thinking in your school? How is it being approached organizationally?

If we believe in critical thinking, it has to be more than words stated leaving individuals to figure out. It requires the community to approach it with rigor and fidelity beginning with a working definition and a breakdown of concepts that moves us forward together. If not, critical thinking is at best left to chance in one room schoolhouses and at worse nothing more than a conversation piece that make schools sound/feel viable.

Så vad är kritiskt tänkande för dig? Hur definierar vi det? Och hur arbetar vi för att få elever att tänka självständigt, medvetet, och strategiskt etc…

Eller med Bretags beskrivande ord, hur får blir vi kritiskt tänkande så att vi kan tänka:

  • Abstract
  • Active Thinking
  • Adaptive
  • Adventurous
  • Advocacy
  • Alternative Action
  • Analytical
  • Application
  • Bias Recognition
  • Challenges assumptions
  • Cognitive Maturity
  • Coherent
  • Conceptual Basis
  • Concise
  • Connections (build & see)
  • Consciousness
  • Consequences
  • Construct Knowledge
  • Contextualized
  • Craftmanship
  • Creative
  • Curiousity
  • Degrees of Beliefs
  • Depth and Breadth
  • Discarding Irrelevant
  • Draw Conclusions
  • Efficacy
  • Empathy
  • Evaluation Skills
  • Fairmindedness
  • Flexibility
  • Generalize
  • Higher Order Thinking
  • Implications
  • Independent Learning/Thinking
  • Information Processing
  • Inquiry
  • Inquisitiveness
  • Interdependent
  • Interdisciplinary
  • Interpretation
  • Interrelationships
  • Intellectual Due Process
  • Judgment and Decisions
  • Linking
  • Logic
  • Maturity
  • Metacognitive
  • Model
  • Multiple Views
  • Objectivity
  • Open Mindedness
  • Organized
  • Patterning
  • Persistant
  • Problem-Finding
  • Problem-Solving
  • Purposeful
  • Questioning
  • Rationalizing
  • Reasoning
  • Reflective Thinking
  • Repertoire of Strategy
  • Self-Confidence
  • Self-Monitoring
  • Self-Regulation
  • Skepticism
  • Strategic
  • Support with Data/Evidence
  • Synthesis
  • Systems Thinking
  • Thought Process
  • Truth Seeking
  • Understanding
  • Values
  • Wondering
  • Worldview

Läs även Mats inlägg om kritiskt tänkande

Tankar inför samtal med Anna-Karin Hatt om digital agenda för skolan

Running out of the smoke

Läser på DN.se att Sverige ska bli bäst på it, där it-ministern pratar om de rundabordsamtal som hon har på olika teman kopplat till it-frågorna. Naturligtvis kommer skolan upp :

– Ett annat område där vi har mycket kvar att göra handlar om it-användningen i skolan. En elev kan ha svårt att ta till sig utbildningen med traditionella läromedel som böcker och tryckt material. Men med modern teknik så kan den här eleven prestera precis lika bra som övriga.

– Inom det området kan jag vara orolig. Inom väldigt många områden ligger Sverige i topp vid internationella jämförelser, som tillgången till snabbt bredband och hur många som använder internet dagligen. Men när det gäller it i skolan så halkar vi efter.

Vad beror det på?

– Det handlar inte om ungdomarna, de använder datorer hemma. Men vi behöver dels ha tekniken på plats; skolhuvudmännen måste prioritera att ta in tekniken. Dels måste vi hjälpa lärare att få kompetensutveckling så att de kan använda tekniken på ett bra sätt.

– Det finns undersökningar som visar att fyra lärare kan få dela på en dator. Gå till din egen arbetsplats – på min skulle vi inte drömma om att dela dator med tre andra personer.

Kommer ni att skjuta till extra medel för att exempelvis skolan ska komma ikapp inom det digitala området?

– Det får vi återkomma till. Skolan är ett kommunalt åtagande.

– Det är för tidigt nu att avgöra om vi vill göra särskilda satsningar från statens sida för att snabba på utvecklingen. Staten har ett åtagande när det gäller regleringar; att främja konkurrens och se till att marknaden fungerar.

– Det finns statliga insatser på marginalen där vi går in, men i huvudsak så ska utvecklingen ske på marknadens villkor. Dessutom är utvecklare och konsumenter mycket bättre på att ta fram rätt tjänster. Politiken är i allmänhet ganska dålig på att förutsäga vad som kommer att fungera.

Personligen tycker jag att det är intressant att regeringen identifierat skolan som ett prioriterat område. Men jag vet inte riktigt om jag fullt ut håller med om problemformuleringen. Ungdomar kan mycket, men det är mycket de inte kan, och att skolan beskrivs som en plats där elever kan, men lärare behöver utbildning. Det är kanske en sann bild, men samtidigt är det en skevbild av lärarnas yrke. Lärare kan sitt yrke, de kan lärande, och deras uppgift är att skapa förutsättningar för lärande, och tekniken är ett verktyg som de behöver anamma, men för att de ska ske behövs också tydliga mål. Det behövs dessutom att det finns en tydlig huvudman som säger att digital kompetens är en nyckelkompetens som skolan ska förmedla.

Men denna digitala kompetens får inte vara ett allmänt fluff fluff som ingen har ett ansvar för, målet måste kopplas till undervisningen och enskilda kursplaner, ämnesplaner. Vad menar regeringen med att vi ska bli bäst på it? Vad innebär det i skolan? Är it främst ett administrativt verktyg, eller är det en smart-board, som bara är en förlängning av den svarta tavlan, med en internet-uppkoppling. Smartboarden bygger på ett traditionellt lärande, med en lärare i centrum som förmedlar kunskaper till eleverna, och i bästa fall ett verktyg som eleverna använder periodvis för att redovisa, visa sina färdigheter.

Jag tycker att det är bra att lärare får möjlighet att lära sig hantera de digitala verktygen, men för att de ska komma till användning och ge mervärde måste lärare, liksom jag gjorde se fördelarna, se förtjänsterna med tekniken. De tycks inte som de satsningar som t.ex PIM inte ger så mycket effekt, men det kanske kommer, vad vet jag…

Siffrorna är hämtade ifrån Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT- kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr U2007/7921/SAM/G

De erfarenheter som lärare måste få är att de digitala verktygen, att tekniken underlättar lärande, underlättar kommunikationen med eleverna. Gör det lättare att få syn på de enskilda elevernas insatser, lättare kan få syn på var varje enskild elev befinner sig. Genom digitala verktyg kan vi som lärare kan individualisera vårt arbete och med ganska enkla verktyg skapa förutsättningar för de enskilda elevernas lärande.

Kunskapsskolan står i fokus för regeringen politik, men vad är kunskap i en digital värld? Och var förs det samtalet? En politik, en skolpolitik som handlar om att laga luckor ger kanske inte utrymme för så mycket nytänkande. En skolpolitik som handlar om att förbjuda mobiltelefoner är inte en skolpolitik som främjar digital kompetens, eftersom ett av de verktyg som finns tillgängligt i nästan varje elevs ficka är förbjuden och får inte användas.

Vad är innebär det att bli bäst? Och vem ska ha ansvar för att vi blir bäst? Det tycker jag att regeringen ska fundera kring.

Vilka värden styr Facebook?

Via Emil Tullstedt (@sakj) får jag tips om ett inlägg som handlar om att Facebook censurerar uppdateringar som innehåller vissa konkurrenters namn. Bloggposten ”Facebook Is Now Censoring Status Updates Containing Rival Names” så ges exempel på url-er, webbadresser, företagsnamn som du inte kan skriva i din Facebook uppdatering.

Exempel på Sajter som blockeras är power.com, som enligt deras sajt är en tjänst som gör det möjligt för mig att samla flera konton på olika sociala medie-tjänster på en och samma plats/ett och samma ställe. När jag skriver in webbadressen på Facebook så får jag följande meddelande:

Jag förstår att Facebook vill och tycker att de kan censurera konkurrenter, och stötande innehåll, grupper och vad det nu är. Det är väl gott, men för hur länge då? Och det fungerar så länge det inte drabbar mig, eller?

Jag inser att vi som användare av dessa tjänster vet ganska lite om hur de fungerar och vad de fattar för beslut. Vilka värden driver Facebook framåt mer än att tjäna än mer pengar på att sälja fler annonser till mig. Facebooks dominans tål att tänkas på och behövs diskuteras och reflekteras kring.

Vad som får spridas är intressant, men lika spännande är det att undersöka vad som inte får spridas, samt vilka värden som styr de besluten. Sedan undrar jag hur dessa beslut påverkar vår världsbild och världsuppfattning, vad får vi information om, respektive inte information om.

Facebook är konstruerat för att vi ska dela ”bra” saker, men vem och vad bestämmer vad som är gott? Samt vilken roll har vi?

Hur fungerar egentligen Google och deras söktjänst?

He's drowning in the Jelly Belly
He’s drowning in the Jelly Belly by Kalexanderson CC (by, nc, sa)

Förra söndagen läste jag en post på Techcrunch som heter ”Search still suchs” som handlade om bristerna i att söka med Google. En intressant post om början till fallet för det så självklara varumärket på nätet. I posten hänvisas till en artikel i NY Times om The Dirty Little Secrets of Search. det är en spännande historia om företaget JC Penney som toppade Googles sökresultat i månader:

The company bested millions of sites — and not just in searches for dresses, bedding and area rugs. For months, it was consistently at or near the top in searches for “skinny jeans,” “home decor,” “comforter sets,” “furniture” and dozens of other words and phrases, from the blandly generic (“tablecloths”) to the strangely specific (“grommet top curtains”).

This striking performance lasted for months, most crucially through the holiday season, when there is a huge spike in online shopping. J. C. Penney even beat out the sites of manufacturers in searches for the products of those manufacturers. Type in “Samsonite carry on luggage,” for instance, and Penney for months was first on the list, ahead of Samsonite.com.

Men hur är detta möjligt? Jo det förklaras i artikeln:

TO understand the strategy that kept J. C. Penney in the pole position for so many searches, you need to know how Web sites rise to the top of Google’s results. We’re talking, to be clear, about the “organic” results — in other words, the ones that are not paid advertisements. In deriving organic results, Google’s algorithm takes into account dozens of criteria, many of which the company will not discuss.

But it has described one crucial factor in detail: links from one site to another.

If you own a Web site, for instance, about Chinese cooking, your site’s Google ranking will improve as other sites link to it. The more links to your site, especially those from other Chinese cooking-related sites, the higher your ranking. In a way, what Google is measuring is your site’s popularity by polling the best-informed online fans of Chinese cooking and counting their links to your site as votes of approval.

But even links that have nothing to do with Chinese cooking can bolster your profile if your site is barnacled with enough of them. And here’s where the strategy that aided Penney comes in. Someone paid to have thousands of links placed on hundreds of sites scattered around the Web, all of which lead directly to JCPenney.com.

De betalade alltså för länkar, inte till Google utan för att andra skulle länka till deras sajt, men JCPenney säger att de inte betalat något alls. Men historien i sig visar på vikten att förstå Google, och jag fick vatten på min kvarn när Jonas Gardell på twitter i offentligt klagade på Google och deras sökresultat när han sökte information om en staty på Maria Torget.

Jonas Gardell sammanfattar på några tweets de problem som vi stöter på när vi lämnar all informationssökning i händerna på Google, han skrev så här på twitter:

I en timme har jag försökt googla fram info om statyn på Mariatorget. Får veta mer om smaker på mjukglass än om statyn. Hatar Google! #fb

Sedan kommer han till följande slutsats:

Google är SÅ värdelöst som sökverktyg. Google leder bara till en massa skitbloggar och skräp och aldrig till relevanta artiklar. #fb

Men det vet vi ju att Google inte sorterar sökresultaten efter relevans, eller efter vad vi egentligen vill ha information om, de gissar utifrån tidigare sökningar. Sedan beror det organiska sökresultatet på länkar, och nyckelord. Personligen kan jag tycka att det är grundläggande kunskaper som vi behöver förhålla oss till för att kunna värdera sökresultatet.

Sedan kommer Jonas Gardell fram till att Google gärna hänvisar till WikiPedia, och att han kanske lika gärna skulle ha börjat där.

Google hänvisar dessutom i stort sett alltid först till Wikipedia så varför över huvud taget gå omvägen via Google? #fb1:34 PM Feb 16th via web

Personligen tänker jag att båda historierna visar på vikten att elever/vi vuxna lär oss flera strategier för att söka, så att vi inte bara kan ”googla” för att hitta information. I skolan skulle man kunna använda Gardells utbrott på Google för att prata om just sökning på nätet, för han belyser många av de brister, eller de aspekter som vi behöver ha med oss när vi söker på nätet.

Om man sedan lägger till inlägget om Search still suchs som handlar om hur ett företag i USA manipulerade Googles organiska sökresultat. Och naturligtvis kommer det att ske, i en värld där marknadskrafterna styr och man kan köpa sig ett bättre sökresultat kommer det att ske. Det finns massor med pengar att tjäna, och då söker man kryphål, och kanske är det vi ser början på fallet för internets jätte-numero-uno Google, det lär framtiden visa.

Det överraskar mig om och om igen arbetat med CClones

A Surprise Attack, originally uploaded by Kalexanderson.

Jag slås om och om igen av vilken lust som mitt fotoprojekt CClone vars fan-page är http://facebook.com/cclones väcker hos mig.

Till den här bilden lockade snön, och sedan hade en av sönerna bestämt att soldaterna från Toy Story skulle vara med.

Inför stunden med clonerna och kameran står jag ofta ganska tom, det är när jag sätter upp figurerna som historien tar form, jag prövar mig fram. Tar en bild, byter vinkel, lägger till attribut som jag hittar i barnens leksakslåda. I arbetet med bilden växer också en historia fram. På den här bilden syns det knappt vad de gör i snön, men de skottar (mini-klonerna) och helt plötsligt står det en grupp soldater framför dem.

Sedan prövar jag mig fram, med vinkel, och rörelser. Det tar tid, är tålamodsprövande men ack så skoj. Jag får utlopp för en del av min kreativitet. Nytt spännande, stort och svårt. Men jag pillar vidare. Har kommit till bild 51 http://www.flickr.com/photos/kalexanderson/5461205156/ och det är många dagar kvar…

Så jag gillar….

Det överraskar mig om och om igen arbetat med CClones



A Surprise Attack, originally uploaded by Kalexanderson.

Jag slås om och om igen av vilken lust som mitt fotoprojekt CClone vars fan-page är http://facebook.com/cclones väcker hos mig.

Till den här bilden lockade snön, och sedan hade en av sönerna bestämt att soldaterna från Toy Story skulle vara med.

Inför stunden med clonerna och kameran står jag ofta ganska tom, det är när jag sätter upp figurerna som historien tar form, jag prövar mig fram. Tar en bild, byter vinkel, lägger till attribut som jag hittar i barnens leksakslåda. I arbetet med bilden växer också en historia fram. På den här bilden syns det knappt vad de gör i snön, men de skottar (mini-klonerna) och helt plötsligt står det en grupp soldater framför dem.

Sedan prövar jag mig fram, med vinkel, och rörelser. Det tar tid, är tålamodsprövande men ack så skoj. Jag får utlopp för en del av min kreativitet. Nytt spännande, stort och svårt. Men jag pillar vidare. Har kommit till bild 51 http://www.flickr.com/photos/kalexanderson/5461205156/ och det är många dagar kvar… Så gilla….

Tack för återkopplingen och tack för allt stöd!

Igår på twitter fick jag av den underbara Annika följande tweet:

@kalexanderson Så tacksam för din blogg – vilket arbete! Jag känner mig betydligt tryggare nu när vi drar igång upphovsrätt i klassen!

Sedan följer Ingela Clarin upp med följande tweet:

@A_nikas @kalexanderson Instämmer! Du är vår guru! Vår inspiration! Jag hade hade aldrig kört CC utan dig och… @cclones såklart!

Det får mig att fundera kring vad som fick mig att arbeta med upphovsrätten.

Jag vet att jag inte gett mig ut på nätet med skolarbete utan John Ajvide Lindqvist, inte heller utan S2 (på Enskilda Gymnasiet) och inte om inte Webbstjärnan genom Pernilla Rydmark och Gabriella Lönnroos hade dykt upp. Passionen för det komplicerade fanns där redan, att söka vägar förbi hindrena, upphovsrättens krav stötte vi på snart, men de vi löste vi genom att fråga och använda frökens bilder, av Blackeberg.

Men Creative Commons fattade jag väldigt lite av och hade nog också fortsatt göra det utan Mathias Klang. Han fick mig att förstå att de gick att förstå. Mathias var outtröttlig, svarade på varenda fråga, skrattade inte en enda gång, bara tålmodigt tog det än en gång tills jag fattade.

Utan Mathias som alltid säger:

Det var en bra fråga, varje gång jag undrar och sedan kommer han med ett svar, eller ber om mer tid innan han svarar.

Så tack! Mathias, Annika och Ingela.

Och jag finns här @A_nika i arbetet med eleverna om upphovsrätt och Creative Commons så kör 🙂

@kalexanderson Förbereder rejäla tag ang upphovsrätt och CC med eleverna och du är helt klart bästa källan! Go go go!