Vilken är skolans reason for beeing?

Sign, no bikes, winter

I fredags fick jag möjlighet att  lyssna på .se fd styrelseordförande Rune Brandinger som pratade om hur ett företag skapar framgångar. Att A och O är själva affärsidéen, eller på engelska ”the reason for beeing”.

Rune pratade om att framgången för en verksamhet ligger i affärsidéen, som måste vara tydlig och transparent. Alla i verksamheten måste känna till det och kunna relatera den (affärsidéen) till sin arbetsuppgift och sin funktion. De som arbetar i ett företag, i en verksamhet måste vet varför verksamheten finns, vad är skälet till att vi finns, vad ska vi göra och vad ska vi inte göra.

I helgen har jag lite motvilligt men ändå tagit del av skoldebatten som handlar om stort som smått. Den handlar om vems fel skolans problem är, eller vem det är synd om kanske ena gruppen skuldbelägger den andra, etc. Jag har funderat på om denna pajkastning gynnar skolan, borde inte Huvudfrågan i skoldebatten vara:

Vilka är skälen till att vi har en skola, och hur får vi en skola som de målen/det målet? Nu handlar debatten mer om vems eller vad som är felet? Och hur ska vi fixa det? Och beskrivningarna går isär, men huvudfrågan ”the reason for beeing” glöms bort.

Istället läggs fokus på felet och de är olika

I mina ögon borde diskussionen ha sin utgångspunkt i varför har vi en skola? Vilka skäl finns till att skolan bör finnas?

Vår skolminister förklarar sina skäl till skolans funktion. I mina ögon/öron handlar om att vi ska ha en skola för att få elever som ska prestera bra i PISA-undersökningar?!? Lösningen blir att drilla, korvstoppa och skapa gemensamma nationella prov, fler prov. Ge lärare mer mandat att beslagta mobiler. Det är lösningen, skolan är till för att lära eleverna ett stoff som är objektivt och oberoende av tid och rum. Skolan vet vad de ska lära ut, det finns en kunskap som vi ska förmedla… I fokus står kunskap-luckorna, det är dem som skolan ska fylla. De som går i skolan har inte fått tillräckligt, och genom prov och tester kan vi fånga upp de elever som har dessa luckor, och sedan stoppa igen hålen.

All skolpolitik, all skoldebatt måste ha sitt ursprung i frågan, eller i svaret på frågan: Varför behövs skolan? Vi tycks vara eniga om att kunskap står i centrum för skolans funktion, eller är the reason for beeing men jag tycker och tror att skoldebatten skulle må bra av att föra ett samtal kring vilka kunskaper, vilken kunskapssyn institutionen ska ha. Handlar det om luckor, eller handlar det om styrning, eller handlar det om att skolan…

Personligen tror jag inte att det finns några barn i skolan som på allvar köper förklaringen:

Det här behöver du lära dig bara därför att…

Du ska lära dig det här för det var viktigt när jag växte upp…

Så varför har vi en skolan? Vilken är skolan ”reason for beeing”? Sammanfatta det i halv A4 och arbeta mot det målet istället för att bara belysa felen, eller skylla på någon annan.

12 reaktion på “Vilken är skolans reason for beeing?

  1. Pingback: Mats Lindholm

  2. Pingback: Mats Lindholm

  3. Pingback: Alma Taawo

  4. Pingback: Anna Kaya

  5. Jan Lenander

    Jag besvarar ”Skolans skäl att finnas” med just EUs nyckelkompetenser och då har jag en rik arsenal av exempel på vad det innebär i praktiken. Eleverna behöver inte få några svaga svar. Mätinstrumentet PISA behöver inte ställa till några problem eftersom det ju bara handlar om stickprovskontroller riktade mot just nyckelkompetenserna.

  6. helena roth

    SYFTE, det är vad inte bara skolan glömt bort, utan även flertalet andra organisationer/myndigheter osv. Varför finns vi, vad vill vi.
    Hur vill vi att Sverige ska se ut om 50 år? För att nå dit, vilka färdigheter behöver medborgarna då??

    Tänk om man finge höra en visionär skolpolitiker snacka om detta, istället för i vilken årskurs betygen ska sättas in. *suck*

    Så – kör på – varför vill vi ha en skola? Vad finns den till för? DET är, helt riktigt, frågorna vi bör ställa oss.

  7. Mats

    Bra fråga! Men jag tror företagsnetaforen leder vilse.

    Skolans uppdrag är obotligt komplext och motsägelsefullt. En del teorier kompletterar varandra men det finns ockå rivaliserande drag som förlamar oss!

        1. Kristina

          Bra fråga, mycket bra fråga. Personligen tycker jag att skolans kunskapsuppdrag är A och O det är det som måste värnas, diskuteras och blötas, stötas och förankras. Och tydliggöras. Det måste också bli tydligare. Min bild är att i det ligger även demokratiuppdraget, utan kunskaper, så blir det svårt att värna demokratin och dess värden. Men kunskapsuppdraget är inte så enkelt att det handlar om att bara laga luckor, det handlar om att fundera och ta ställning till vad kunskap är och vilka kunskaper som behövs i en komplex och motsägelsefull verklighet.

  8. Lars-Erik Jonsson

    Ett bra inlägg i skoldebatten. Egentligen tycker jag att man kunde utvidga det Kristina säger till något ännu större: Vad skall vi ha politiken till? Om det bara handlar om ett ”kattrakande” om ”skattebetalarnas pengar” utan några politiska visioner kunde man kanske även här efterlysa ”the reason for being”?

Kommentarer inaktiverade.