Skolan ska vara meningsfull, blir den det med katederundervisning?

Jag liksom många andra läser DN-debatt Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder där skolministern skrivit ett debattinlägg om och för mer katederundervisning. Jag sitter och funderar lite över hur han beskriver problematiken i skolan och undrar hur katederundervisningen skulle kunna vara ”the magic fix” för skolan och dess resultat.

Björklund beskriver skolans problem som följande:

Resultaten i svensk skola har sjunkit under lång tid. De flesta grupper av elever har i dag lägre resultat än förr, men två kategorier som är tydliga förlorare är pojkar och elever från hem utan utbildningstradition. En central fråga att ställa sig är hur det kommer sig att just dessa grupper förlorat mest, när skolpolitikens allra mest överordnade mål varit just jämlikhet?

Det är skrämmande och något som måste tas på allvar. Sedan fortsätter Björklund och säger att orsaken till att dessa resultat är att det inte sker ett möte mellan elever i klassrummet och att elever lämnar elever att arbeta självständigt och att ta ansvar för sina egna studier:

Mycket talar för att en viktig anledning till både de sviktande svenska resultaten och de ökande skillnaderna är att svenska elever i stor utsträckning lämnas ensamma i sitt arbete.

Sedan kommer slutsatsen och den undrar jag över:

En strävan från tongivande politiker och pedagoger att komma bort från katederundervisningen innebar krav på mer självständigt arbete från elevernas sida och mindre strukturerad undervisning. Dessa förändringar har med stor sannolikhet sänkt resultaten och ökat klassklyftorna.

Varför skulle ett självständigt arbete leda till att arbetet i skolan är mindre strukturerat, och vad gör att en lärarledd undervisning i klassrummet, med förmedlande inslag leder till att arbetet är mer strukturerat? Och om Björklunds slutsats är att detta gynna pojkar och elever från hem utan utbildningstradition, betyder ju det också att detta arbetssätt missgynnar flickor och barn från hem med god utbildningstradition, eller? Frågan om varför pojkar inte är intresserade av skolan besvaras genom att de inte uppnått den mognad som krävs för att de ska kunna ta ansvar. Jag tror det finns andra förklaringar, som skolministern inte tar upp.

En är skolans innehåll, som inte diskuteras. Skolministern pratar inte om att arbetsmaterialet som skolan ber elever arbeta med är förlegat, out-of-date, läseböcker som handlar om ett Sverige på åttiotalet, som handlar om blindkartor (fast det förespråkar visst skolministern), som barnen inte ser meningen med att de ska kunna, när de har Google Earth att tillgå i mobilen, att skolans stoff inte rör deras vardag och verklighet. Men det problemet finns tydligen inte på skolministerns agenda.

Skolministern förespråkar katederundervisning men säger samtidigt:

Valet av metod för undervisningen är ett beslut som bör fattas av respektive lärare. Men ytterst har staten ett ansvar för skolresultaten i Sverige, och staten bör ta på sig en mer aktivt normerande roll. Den under lång tid förhatliga ”katederundervisningen” måste återigen bli vanligare i svenska klassrum. Lärarledd undervisning handlar inte bara om att läraren ska gå igenom stoffet, förklara, instruera och repetera utan också att läraren har en aktiv dialog med eleverna i helklass där man vänder och vrider på frågeställningar och problem.

Sedan säger han att

Läraren är skolans viktigaste resurs. Och lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen. Pedagogiska trender har länge drivit lärarna bort från lärarledd undervisning. Den utvecklingen måste brytas och lärarna måste åter ta plats i klassrummet. Genom att undervisa, instruera och vara lärare kan lärarkåren vända skolans negativa trend. Det är hög tid att låta lärarna vara lärare.

Om lärare ska få vara lärare måste du ge dem mandatet att tillsammans med sin undervisningsgrupp och med målen i styrdokumentet i fokus kunna formulera och skapa den bästa situationen, och undervisningen för att skapa lärande för just de elever som just den läraren möter. Lärarledd undervisning kan ha många olika uttryck, men fundera på om inte skolan/skolarbetet behöver bli och kännas relevant för de barn som är födda i en tidsålder där YouTube är lika självklart som TV:n, SVT-play, Iphonen eller Bolibompa.

Katederundervisning kan vara ett inslag, men allt tyder på att skolan och skolarbetet måste kännas relevant och vara kopplad till barnens verklighet för att den ska fungera och ge alla elever stimulans och möjligheter att utvecklas. Kanske är det så att skolan sitter fast i sina strukturer och behöver lyfta blicken, bli en del av barnens verklighet för att den ska kunna stimulera alla. Det kanske skolministern skulle fundera kring.

30 reaktion på “Skolan ska vara meningsfull, blir den det med katederundervisning?

  1. Pingback: KristinaAlexanderson

  2. Pingback: Annika Lidne

  3. Pingback: Johan_Groth

  4. Pingback: Carl-Henrik Sjölin

  5. Pingback: Anna Kaya

  6. Pingback: Mauri Liebendörfer

  7. Pingback: Larsson

  8. Pingback: Helen KreutzBolander

  9. Pingback: Alma Taawo

  10. Pingback: Inga Johansson

  11. Pingback: Björklund går för långt « metabolism

  12. Mats

    Ja vad säger man! De här enkla lösningarna och kategoriseringen av pojkarna som oförmögna att intressera sig för annat än färdigförpackad information… Det är verkligen tröttande – och dessutom ganska dålig retorik.

  13. Linda O

    Enkla lösningar är Björklunds melodi, men det här är ju inte ens en lösning. Tillhörde definitivt dem som sov mig igenom tråkiga genomgångar och då är jag både tjej och från ett hem med utbildningstradition. Eller vänta, det kanske är så Björklund tänker. Om vi går tillbaka till katederundervisning går det sämre även för tjejerna, då är problemet löst. Tänkte inte på det.

  14. Ellen

    Klokt som vanligt! Jag är musiklärare och jag tycker att mina egna lektioner är strukturerade och att det är jag som styr, men någon kateder har jag aldrig haft. Han missar ju också helt den nya tekniken vi använder oss av. Eller ny och ny, som du skriver är t ex youtube som jag använder mycket något som funnits under mina elevers hela livstid.

  15. Pingback: Katederundervisning | Christermagister

  16. Pingback: Tomas Nyberg

  17. Björn

    Björklund har fel i stort, men han är inte utan poänger.

    Folkpartiet står för en nykonservativ skolpolitik som går ut på ökad styrning av skolan och klassrummet, centralisering, ökat fokus på prestation (istället för kompetens) och ett mer komparativt perspektiv.

    Socialdemokraterna däremot står för en nyliberal skolpolitik som gått ut på decentraliseringar, individuella arbeten, osynlig och relativistisk pedagogik och marknadstänk – vilket sammantaget lett till en stark medelklassdominans.

    Vänsterpartiet i sin tur står för en terapeutisk skolpolitik, också den grundad på osynlig och individualistisk pedagogik, men kompetensinriktad, problembaserat lärande och en progressivistisk kunskapssyn. Även den en modell som skapar osäkerhet för arbetarbarn och leder till medelklassdominans.

    Jag skulle vilja se…

    * Tydligare kunskapskriterier
    * Mindre specialisering och mer baskunskaper
    * Mer struktur i skolan
    * Vygotskyansk pedagogik
    * Mer kollektivism i pedagogik och skolans utformning (inkl. fler internatskolor!)
    * Mer samarbete och krav på att elever ska ta ansvar för varandra
    * Läxläsning i grupp, mixade efter kognitiv kapacitet (som i Kina och Sydkorea)
    * Mer kritiskt tänkande och kunskapsteori
    * Praxis-orienterad kunskapssyn (förening teori och praktik, det senare har haft en allt för underordnad roll i skolan)
    * Minskad konkurrens (inkl. att minimera de nationella standardiserade testen)
    * Bonus till lärarlag som lyckas höja elever till godkänd nivå

  18. Pingback: Katederundervisningen handlar om kontroll | Björn – om skola och utbildning

  19. Pingback: Veckan som gick – vecka 10 « Same Same But Different

  20. Elisabeth

    Du skriver”Katederundervisning kan vara ett inslag, men allt tyder på att skolan och skolarbetet måste kännas relevant och vara kopplad till barnens verklighet för att den ska fungera och ge alla elever stimulans och möjligheter att utvecklas” Tack Kristina för de orden. Vi ska inte heller glömma att entreprenörskap ska genomsyra utbildningarna framöver. Lite undrar jag hur man från politikerhåll ser på entreprenörsperspektivet när katederundervisning framhålls på detta sätt.

  21. Göran Tullberg

    Jan Björklund vill återgå till katederundervisning. Men skolan skall lära för livet. När eleverna lämnar skolan SKALL de kunna samarbeta och de SKALL kunna arbeta sjålvständigt. Därför skall skolan låte elever träna samarbete och lära dem arbeta självständigt. Utanför skolan finns inga katedrar.

    En väl organiserad skola skall kunna genomföra varierande former av undervisning! Men svensk skola är så dåligt organiserad att all vettig undervisning är omöjlig. Jag exemplifierar:

    Arbetstiden för lärare och elever är sönderhuggen i småbitar på 40 minuter. Ett ämne startas upp (ofta tar det 10 minuter av oro innan arbetet startar). Efter fyrtio minuter avslutas arbetet och lärare och elever springer iväg till nya klasser (7 á 9 olika klasser för en lärare), nya ämnen (17 á 20 olika under veckan), nya lärare (12 á 15).

    I denna röra finns inga förutsättningar för elever att få helhet, djup eller överblick i sina studier. Det finns ingen möjlighet att uppnå samarbete eller att låta elever arbeta själva eller medverka i undervisningen. De kan bara bli föremål för kateder-undervisning. Riktig utbildning finns det inte möjligheter att genomföra.

    Så långt har Björklund rätt. Men det är bättre att organisera skolan så att den fungerar än att låta den förfalla så att bara katederundervisning fungerar.

    Ett annat exempel. Rektor är pedagogisk ledare i skolan. Han behärskar INTE den ämnespedagogik som eleverna arbetar under. Han är INTE där undervisningen sker. Han vet INTE vad eleverna kan eller vad de skall lära. Han vet ingenting, kan ingenting och förstår ingenting av undervisningen i ett ämne (en kurs).

    En bra lärare kan sin ämnespedagogik mycket väl och är tänd på att lära ut. Han är närvarande där undervisningen sker och känner väl sina elever och vet vad de skall lära och hur. Men han är inte pedagogisk ledare. Skall det vara så?

    Att leda undervisning kan vilken duktig lärare som helst klara alldetes utmärkt. Jag och mina kollegor gör det utmärkt utan rektor. Men om en rektor skall leda, så beövs en omfattande byråkrati av studierektorer eller hjälprektorer. Det behövs områdeschefer, skolchefer, schemaläggare och en uppsjö av folk som inte undervisar.

    Svensk skola kostar mer än andra skolor, utan att få bättre resulta. Nya pengar till skolan tar byråkratin hand om. Den växer som en gökunge och kastar ut både lärare och elever.

    En välorganiserad skola skall kunna undervisa bättre än bara från katedern. Skall vi ha en bra skola – eller skall vi ge upp och bara katederundervisa?

  22. Pingback: Mats Lindholm

  23. Pingback: Dag 3 med #markateder « Johan Groths hemsida

  24. Pingback: Dag 3 med #merkateder « Johan Groths hemsida

  25. Pingback: Tänk om! – Därför behöver vi en kunskapsrevolution i Sverige NU! — Blog of Ronnestam

  26. Pingback: Omtvistad katederundervisning | Kunskapsbloggen

  27. Jan Lenander

    Jag tycker att det är viktigt att ledarskapet i klassrummet betonas och att det här med eget arbete alltid sker i en inramning av att veta målen och hjälpmedlen. Då jag undervisat en hel del IT ämnen där eleverna rent självklart ska ha mycket av att prova på och göra själv så måste jag ändå påpeka att även i detta sammanhang är det viktigt med en uppstart, genomgångar och gruppinteraktion för att få effektiv undervisning. Det är tyvärr alltför vanligt att elever just i IT ämnen bara ska beta av uppgifter ungefär som en dålig mattelektion och inlärt blir då uselt.

    Budskapen kring lärares ledarskap och lärares stora ansvar även när eleven har eget arbete, har varit alltför luddiga. Det är bra att Björklund förtydligar.

  28. Pingback: Veckan som gick – Vecka 13 « Same Same But Different

Kommentarer inaktiverade.