Dagsarkiv: 26 mars 2011

Det vidgade textbegreppet

 

Picking a movie ii, originally uploaded by Kalexanderson.

Vi pratar om det, vi pratar om vikten att lära ut ett vidgat textbegrepp. Men jag undrat hur ser det ut med läs och skrivkunnigheten när det kommer till andra sorters texter än bara de som skapas av bokstäver och text. Anna Kaya diskuterar hur vi utvecklar elevers språkkunskaper i sin blogg, intressant och läsvärt.

Mäts elever skrivkunnighet i det vidgade textbegreppet? Mäts den genom PISA? Genom Timss?

Har skolan ansvaret för att lära våra barn och unga att läsa och skriva bilder (skapa bilder) som fungerar och förmedlar det som barnen vill?

Personligen tror jag inte att vi lär oss ett hantverk som att skapa bilder genom att bara konsumera.

I skolan har jag mött elever som intuitivt lärt sig den dramatiska kurvan som finns i många berättelser, men när de själva skulle skapa en berättelse var det lång bort och väldigt få som kunde föra över sina kunskaper till praktiskt färdighet i film, eller i en animation. Det krävs träning i tekniken, möjligheter att få öva och pröva om igen. Skriv och lästräning krävs för att vi ska kunna hantera ett vidgat textbegrepp.

Jag hoppas och önskar att fler lärare arbetade mer som Annika Bengtsson som arbetar aktivt med animationer/filmer rörlig bild tillsammans med sina elever. Eleverna som skapar klassrumsnytt lär sig både skriva texter och skapa bilder, bildspel och animationer.

Jag förstå om det var svårare tidigare, men idag är den tekniska tröskeln för att arbeta med olika texttyper i enlighet med tanken om det vidgade textbegreppet så enkelt och tillgängligt.

I en vardag med ett multimedium som internet är det dessutom nödvändigt att ha kunskaper i både kunna tolka, förstå och kunna analysera texter och texttyper som ligger i det vidgade textbegreppet.

Jag måste lusläsa Lgr 11 om det här känner jag.. återkommer ifrågan

Checklistor och källkritik

Det är så grymt praktiskt med checklistor när man vill lära ut källkritik, men problemet är att källkritik blir att svara eller att checka av ett antal påståenden på en checklista. När du har checkat av de olika delarna har du gjort din källkritik, sedan betyder inte det att man egentligen har värderat källorna eller gjort medvetna val i de källor man valt. Å andra sidan vet jag att man behöver checklistor för att få en överskådlighet och veta hur man gör, eller vad man ska se efter.

Personligen tror jag att vi behöver arbeta mycket mer med samtal och att aktivt följa våra elever i deras arbete med källor, och källhantering. Att vi behöver vara närvarande, ställa frågor, eller träna eleverna att själva ställa frågor som varför valde jag den här träffen?

Hur tänkte jag? Vem styrde mitt val? Vad styrde mitt val? Tidsbrist eller hur jag sökte etc. Jag tror att vi behöver följa upp våra elever och deras arbete med källor, när och ingående för att vi ska kunna se deras behov och vilka val de gör samt att öka deras medvetenhet om vad som styr valen av källor på nätet samt utanför nätet. För att vi ska kunna ha ett förutsättningslöst samtal kring källor behöver vi dessutom komma bort från en känsla av att det finns ”bättre” och ”sämre” källor, valet av källa måste bero på vår uppgift och i ett arbete med källkritik handlar det om att få elever att vara medvetna om uppgiften och deras val av källor utifrån den uppgiften.

Kanske ska inte lösningen vara i fokus utan själva uppgiften och de val av källor som eleverna gör för att lösa uppgiften…

I vilket fall som helst så hittade jag en checklista som tydliggjorde vikten av vissa begrepp, som jag verkligen vill tipsa om:

__Author__
* Basics about the author – name, age, location
* Author’s level of credibility – quality of education, accomplishments, awards
* Authors background – where grew up, unusual experiences
* Author’s agenda
* Quality of text and web design

__Publisher__
* What entity helped publish it – financed it, disseminated it, hosts it
* Publisher’s background – history, associations
* Domain name – domain name ending, possible phishing, WHOIS information

__Timeliness__
* Time/date published
* Speed in which the field changes
* Possibly relevant recent developments

__Audience__
* Primary audience – age, sex, ethnicity, educational level
* Characteristics of audience – political/sexual orientation, vocation, life outlook
* Assumptions of audience – generational moods
* Size of audience

__Do Others Consider This a Valuable Resource__
* Check on Diigo, Delicious or other social bookmarking sites to see how many others consider this a credible authoritative source

Jag fastnade för många aspekter, i den här begreppslistan: författare/publicist/mottagare/vad anser andra?

Och insåg att den är bra för att ha som utgångspunkt för samtal kring källor, som t.ex min blogg är jag både författare och publicist för det mesta, men inte alltid. Jag citerar, referar och har ibland gästinlägg och då är inte jag längre författaren.

Jag är publicist i den formen att det är jag som äger domänen och betalar för att denna blogg ska finnas på nätet, men det behöver inte vara så, på t.ex. Omvärldsbloggen är Stefan Pålsson författare, men publicist är skolverket. Jag vet inte riktigt om begreppen fungerar i den digitala verkligheten men jag tycker att vi måste vara tydliga och skilja på dessa begrepp.

En checklista som är värd att spana in, för att den har en tydliga begreppsvärld som vi behöver ta med oss i arbetet med källor och källkritik både online såväl som offline.